ADHD ur ett genusperspektiv - en studie om lärares och specialpedagogers perspektiv mellan flickor och pojkar

Den här studien analyserar kunskaper som lärare och specialpedagoger besitter om könsskillnader och hur de påverkar diagnosen ADHD. Studien visar att lärare och specialpedagoger har god kunskap när det gäller att bemöta elever med ADHD under skoltid, samt stödinsatser utifrån individens behov. Studien uppmärksammar samhällets normer och syn på de könsstereotypiska dragen, om vad som är manligt och kvinnligt och hur detta påverkar synen på diagnosen ADHD. Datamaterial i undersökningen har samlats in genom en webbenkät som riktats till målgruppen lärare årskurs F-3 och specialpedagoger. Det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av univariat analys och kvantitativ innehållsanalys, där huvudgrupper har skapats genom nyckelord. Det teoretiska perspektivet som har använts är det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att de könsstereotypiska dragen för de olika könen påverkar hur vi ser på elever med diagnosen ADHD. Symtom för ADHD som respondenterna i studien uppfattar utifrån de båda könen följer samhällets normer t.ex. att pojkar är mer utåtagerande, överaktiva och impulsiva, medan flickor är mer introverta, söker mer uppmärksamhet och är känslostyrda. Resultaten visar även att pojkar i större utsträckning får extra anpassningar och särskilt stöd än flickor, samt att en god och tillitsfull relation mellan lärare och vårdnadshavare är av största vikt för att eleverna ska få rätt individuellt stöd i skolan

"Hemmasittare" - arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro ur ett lärarperspektiv

Den här studien undersöker hur lärare och specialpedagoger på lågstadiet F-3 ser på "hemmasittare"/problematisk skolfrånvaro och hur de arbetar med dessa elever. Det vanligaste skälen till problematisk skolfrånvaro är till exempel psykisk ohälsa, NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), en känsla av utanförskap eller en negativ självbild. Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares arbete med elever med problematisk skolfrånvaro. Särskilt fokus läggs på framgångsfaktorer. Frågeställningar som besvarar syftet är "Hur beskriver lärare sitt arbete med problematisk skolfrånvaro?" och "Vad betraktar lärare som framgångsfaktorer i arbetet med problematisk skolfrånvaro?". De teoretiska perspektiv som används är det relationella perspektivet och KASAM. Datamaterialet i undersökningen har samlats in genom en webbenkät som riktats till målgruppen lärare årskurs F-3 och specialpedagoger. Den insamlade data har analyserats genom kvantitativ innehållsanalys, där kategorier har skapats genom nyckelord. Studiens resultat visar att för att minska en problematisk skolfrånvaro behövs en god dokumentation på elevens skolnärvaro, individuella åtgärdsplaner, samt kontinuerliga uppföljningsmöten av dessa åtgärder med till exempel EHT (elevhälsoteam).

ADHD ur ett genusperspektiv - en studie om lärares och specialpedagogers perspektiv mellan flickor och pojkar

Den här studien analyserar kunskaper som lärare och specialpedagoger besitter om könsskillnader och hur de påverkar diagnosen ADHD. Studien visar att lärare och specialpedagoger har god kunskap när det gäller att bemöta elever med ADHD under skoltid, samt stödinsatser utifrån individens behov. Studien uppmärksammar samhällets normer och syn på de könsstereotypiska dragen, om vad som är manligt och kvinnligt och hur detta påverkar synen på diagnosen ADHD. Datamaterial i undersökningen har samlats in genom en webbenkät som riktats till målgruppen lärare årskurs F-3 och specialpedagoger. Det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av univariat analys och kvantitativ innehållsanalys, där huvudgrupper har skapats genom nyckelord. Det teoretiska perspektivet som har använts är det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att de könsstereotypiska dragen för de olika könen påverkar hur vi ser på elever med diagnosen ADHD. Symtom för ADHD som respondenterna i studien uppfattar utifrån de båda könen följer samhällets normer t.ex. att pojkar är mer utåtagerande, överaktiva och impulsiva, medan flickor är mer introverta, söker mer uppmärksamhet och är känslostyrda. Resultaten visar även att pojkar i större utsträckning får extra anpassningar och särskilt stöd än flickor, samt att en god och tillitsfull relation mellan lärare och vårdnadshavare är av största vikt för att eleverna ska få rätt individuellt stöd i skolan

"Hemmasittare" - arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro ur ett lärarperspektiv

Den här studien undersöker hur lärare och specialpedagoger på lågstadiet F-3 ser på "hemmasittare"/problematisk skolfrånvaro och hur de arbetar med dessa elever. Det vanligaste skälen till problematisk skolfrånvaro är till exempel psykisk ohälsa, NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), en känsla av utanförskap eller en negativ självbild. Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares arbete med elever med problematisk skolfrånvaro. Särskilt fokus läggs på framgångsfaktorer. Frågeställningar som besvarar syftet är "Hur beskriver lärare sitt arbete med problematisk skolfrånvaro?" och "Vad betraktar lärare som framgångsfaktorer i arbetet med problematisk skolfrånvaro?". De teoretiska perspektiv som används är det relationella perspektivet och KASAM. Datamaterialet i undersökningen har samlats in genom en webbenkät som riktats till målgruppen lärare årskurs F-3 och specialpedagoger. Den insamlade data har analyserats genom kvantitativ innehållsanalys, där kategorier har skapats genom nyckelord. Studiens resultat visar att för att minska en problematisk skolfrånvaro behövs en god dokumentation på elevens skolnärvaro, individuella åtgärdsplaner, samt kontinuerliga uppföljningsmöten av dessa åtgärder med till exempel EHT (elevhälsoteam).