Delad Auktoritet – Mer Kapacitet : Hybridstyrning av Nationalparker i Södra Afrika

A state's ability to establish and enforce collective rules is central to its ability to govern. How states can increase their capacity to achieve this in areas where local actors – such as traditional authorities in Africa –are central structures is therefore occupying both researchers and practitioners. I contribute to this growing body of literature by focusing on the de facto interactions between state- and traditional authorities. Based on extensive fieldwork, I study how hybrid governance arrangements with traditional authorities influence the state's capacity to govern through the perceptions and experiences of park- and traditional authorities and local inhabitants in National Park governance in the Great Limpopo Transfrontier Park and Conservation Area. The findings align with previous scholarships, showing that states can increase their capacity by sharing authority with traditional authorities. I show that park authorities actively interact with traditional authorities to increase their capacity to establish and enforce conservation rules. Negotiations and informal practices harmonize rules, mitigate conflicts, and combine formal and customary enforcement systems, thus strengthening the state system. The thesis underlines that to understand the capacity of the modern African state, we need to include the informal governance practices with local actors in our analyses

Delad Auktoritet – Mer Kapacitet : Hybridstyrning av Nationalparker i Södra Afrika

A state's ability to establish and enforce collective rules is central to its ability to govern. How states can increase their capacity to achieve this in areas where local actors – such as traditional authorities in Africa –are central structures is therefore occupying both researchers and practitioners. I contribute to this growing body of literature by focusing on the de facto interactions between state- and traditional authorities. Based on extensive fieldwork, I study how hybrid governance arrangements with traditional authorities influence the state's capacity to govern through the perceptions and experiences of park- and traditional authorities and local inhabitants in National Park governance in the Great Limpopo Transfrontier Park and Conservation Area. The findings align with previous scholarships, showing that states can increase their capacity by sharing authority with traditional authorities. I show that park authorities actively interact with traditional authorities to increase their capacity to establish and enforce conservation rules. Negotiations and informal practices harmonize rules, mitigate conflicts, and combine formal and customary enforcement systems, thus strengthening the state system. The thesis underlines that to understand the capacity of the modern African state, we need to include the informal governance practices with local actors in our analyses

Nuancing the spheres of authority of chiefs: State perspectives on hybrid governance

In this paper, we develop a framework for understanding the different spheres of authority of chiefs aiming to widen the perspectives on how government-chief interactions affect the governance process. The framework is applied in our analysis of interviews with government actors involved in area protection in the Great Limpopo Transfrontier Conservation Area (GLTFCA). Our results illustrate the variety of approaches and perceptions towards governance with chiefs that exist amongst government actors within the same governance system. Although government actors perceive chiefs in the GLTFCA as a parallel system, chiefs can act as a rival, mediator, adviser, or partner to the government; thus, both enable or hamper government governance.  The informal governance arrangements found in the data between government actors and chiefs moreover underscores the importance of qualitative case studies of hybrid governance systems.Licens fulltext: CC BY-NC-ND License</p

Nurses perspectives on compassion fatigue : a non-systematic review

Bakgrund: Begreppet personcentrering är ett centralt begrepp inom hälso-och sjukvården. Genom att arbeta personcentrerat står patienten i centrum för sin egen vård. Inom vården är det nödvändigt för sjuksköterskor att arbeta empatiskt men till följd av yttre påfrestningar kan de utveckla empatitrötthet. Resultatet av detta kan leda till att sjuksköterskor förlorar sin förmåga att vårda då de inte längre har orken att utöva sitt yrke med empati och således inte kan möta patienten personcentrerat.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors perspektiv på empatitrötthet och om det inverkade på patienters omvårdnad. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO genom att nyttja olika sökord i olika kombinationer. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och resultatet sammanställdes och analyserades genom integrerad analys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: Miljöfaktorer som bidrar till empatitrötthet, Emotionella faktorer som uppstår till följd av empatitrötthet, Sociala faktorer som påverkar empatitrötthet samt Utbildningsfaktorer som påverkar utveckling av empatitrötthet. Resultatet visade att empatitrötthet kunde orsakas av arbetsmiljöfaktorer och påverka sjuksköterskor privat samt inom arbetet. Goda relationer till kollegor var en friskfaktor och mindre erfarenhet av yrket en riskfaktor. Slutsats: Litteraturöversikten visade att arbetsmiljön spelade en stor roll inom utveckling av empatitrötthet hos sjuksköterskor, vilket på flera plan kom att påverka patienterna. Studien fann att sjuksköterskor drabbades på alla livets plan av sin empatitrötthet. Empatitrötthet och dess bakomliggande orsaker kunde minska patientsäkerheten och bidrog till ökad personalomsättning. Fördjupad kunskap om empatitrötthet kan främja sjuksköterskors arbetsmiljö och förbättra omvårdnaden.Background: The concept of person-centredness is central in healthcare. By working person-centered, the patient is at the center of his own care. In healthcare, nurses must work empathically, but they can develop compassion fatigue due to external pressures. This can lead to nurses losing their ability to care as they no longer have the energy to exercise their profession with empathy and thus cannot meet the patient in a person-centered way.   Aim: The aim was to illustrate nurses' perspectives on compassion fatigue and whether it affected the care of their patients. Method: A non-systematic literature review based on 20 original scientific articles was obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO using different keywords in different combinations. The quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality and the results were compiled and analyzed through integrated analysis. Results: The result identified four main categories: Environmental factors that contribute to compassion fatigue, Social factors that influences’ compassion fatigue, Emotional factors that arise as a result of compassion fatigue, and Educational factors that influence the development of compassion fatigue. The results showed that compassion fatigue could be caused by work environment factors and affect nurses privately and at work. Good relations with colleagues were a health factor and less professional experience was a risk factor. Conclusion: The literature review showed that the work environment played a significant role in developing compassion fatigue in nurses, which affected the patients on several levels. The study found that compassion fatigue involved nurses in all areas of life. Compassion fatigue and its underlying causes could reduce patient safety and contribute to staff turnover. Increased knowledge about compassion fatigue can promote nurses' work environment and improve nursing care

Social networks that shape conservation outcomes

This article explores the role of park rangers’ social networks in two national parks in Sub-Saharan Africa and suggests that the way that actors connect shape conservation outcomes. We do this against the backdrop of how conservation worldwide has moved away from state-centric top-down approaches towards management structures that includes a wide range of stakeholders spanning multiple administrative levels and sectors. This trend entails challenges as well as opportunities for conservation management. The theoretical framework of the study is given by social capital theory and the notion that the structure of social networks – more specifically the three network features of bonding, bridging, and linking – relate to the presence of institutional trust and rule compliance. The findings indicate that the structure of social networks, in particular the different forms of social capital in those networks, matters for the way they function. The result indicates that bridging and linking ties positively relate to institutional trust and rule compliance. These social networks form a basis for building institutional trust in areas where trust towards government tends to be low. Managers should think about these structures when they implement conservation policy. We recommend to 1) foster structures where park rangers connect to a wide range of actors and thus resources, information, and knowledge 2) include park rangers in the decision making for a more efficient and sustainable management, and 3) build bridges that reach the local communities to facilitate institutional trust and encourage voluntary compliance.Validerad;2023;Nivå 2;2023-11-01 (joosat);CC BY 4.0 License</p

Logopedi och appar : En tvådelad studie om appanvändning i intervention vid språkstörning, samt utvärdering av språk- och uttalstränande appar

Bakgrund Barns användande av surfplattor och mobila applikationer (appar) har de senaste åren ökat. Flera studier har sett att barn har god förmåga att lära sig specifika kunskaper via appar. Allt fler logopeder har börjat använda sig av appar i intervention för barn med språkstörning. Apputbudet är idag stort, vilket kan göra det svårt för logopeder, pedagoger och föräldrar att avgöra vilka appar som är användbara. Olika verktyg har utformats för granskning av barninriktade appars pedagogiska egenskaper men det saknas idag ett utvärderingsverktyg för granskning av appar utifrån dess logopediska egenskaper. Syfte Studiens syfte var att ta reda på i vilken utsträckning logopeder i Sverige använder sig av appar i intervention för barn med språkstörning, samt att utvärdera de vanligaste apparna för SSD respektive DLD ur ett pedagogiskt och logopediskt perspektiv.  Metod Studien bestod av två delar; en webbenkät som besvarades av 61 logopeder och en apputvärdering. Vid utvärdering av apparna användes befintliga principer och utvärderingskriterier för att bedöma apparnas pedagogiska egenskaper. Utvärderingen kompletterades med en kvalitativ utvärdering utifrån ett logopediskt perspektiv. Resultat Hälften av deltagarna använder appar olika frekvent i intervention vid SSD respektive DLD. De vanligaste apparna som används avser att träna fonologi och uttal, fonologisk medvetenhet, grammatik samt semantik. Apparna som utvärderats innehåller goda pedagogiska- och logopediska egenskaper, med viss förbättringspotential. Slutsats Apparna som utvärderades kan vara användbara i både direkt- och indirekt intervention för barn med SSD respektive DLD. Författarna ser ett behov av ett utvärderingsverktyg som lägger större fokus på appars logopediska egenskaper

User-generated Content on Digital Marketplaces : A Case Study on User Experience and Motivation

Digitala marknadsplatser är digitala plattformar baserade på användargenererat innehåll. De är svåra att etablera då de huvudsakligen är beroende av användarens motivation och fria vilja att bidra med innehåll. Syftet med kandidatuppsatsen är att utforska och förvärva kunskap om användare av digitala marknadsplatsers perspektiv på den nuvarande utformningen av en digital marknadsplats. Målet med studien är att rekommendera designriktlinjer genom interaktionsdesign. Baserat på användares önskade egenskaper hos en förbättrad design av den digitala marknadsplatsen, som kan motivera användare att bidra med användargenererat innehåll. En kvalitativ ansats med en fenomenologisk forskningstradition har tillämpats för att besvara forskningsfrågorna, detta genom en gruppintervju med en fokusgrupp. Ett strategiskt urval görs, baserat på fem individer med tidigare kunskap om den digitala marknadsplatsen. För att analysera data tillämpas en tematisk analys, som sedan sammanställs i form av ett affinitetsdiagram. Self-determination Theory (SDT) tillsammans med en litteraturöversikt med fokus på områden inom marknadsplatser, användargenererat innehåll (UGC) och marknadsplatsdesign utgör en teoretisk ram som används för att förstå, tolka och diskutera forskningsresultaten. Forskningsresultaten visar att användare måste förses med enkla verktyg för att bidra med användargenererat innehåll. De känner sig också motiverade att bidra med innehåll när systemet består av ett gränssnitt med få steg, vilket gör det enkelt att interagera med andra användare. Genom att dela med sig av sina erfarenheter upplever användaren en känsla av samhörighet och gemenskap, vilket även ökar motivationen att bidra. Slutligen visar studien att anpassa designen av den digitala marknadsplatsen till specifika användare och deras behov, ökar användarens motivation att bidra med användargenererat innehåll. Digital marketplaces are digital platforms based on user-generated content. They are difficult to be established as they mainly depend on users’ motivation and free will to contribute with content. Thus, the purpose of this bachelor thesis study is to explore and acquire knowledge about digital marketplace platform users’ perspectives of the current design of a digital marketplace platform. The aim of the bachelor thesis research is to recommend interaction design guidelines. Based on users’ desired characteristics of an improved design of the digital marketplace platform that could, subsequently, motivate users in contributing user-generated content. For the research, a qualitative approach with a phenomenological tradition is followed. The empirical data is collected through a focus group interview with five purposively selected participants that have previous knowledge of the digital marketplace platform. To analyze the data, a thematic analysis is applied, which is, then, compiled in the form of an affinity diagram. Self-Determination Theory (SDT) along with a literature review focusing on areas within marketplaces, user-generated content (UGC) and, marketplace design, formulate a theoretical framework that is used to understand, interpret and discuss the research findings. The research results show that users feel motivated to contribute content when simple tools are provided to them. Furthermore, users feel motivated to contribute content when the system consists of an interface with few steps, which enables easy interaction with other users and sharing of their experiences by giving them the feeling of belonging to a community. Finally, adapting the design of the digital marketplace platform to specific users and their needs inspires and increases the motivation of users to contribute with user-generated content.

"Arbetet med människan" : Avdelningschefers upplevelser av sjukfrånvaroarbetet utifrån HR:s framtagna processer

En del i organisationers personalarbete är arbetet med sjukfrånvaro. HR-avdelningen tar vanligen fram processer för arbetet, medan linjechefer ofta är de som genomför arbetet i praktiken. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var därför att dels skapa förståelse för hur linjechefer upplever genomförandet av sjukfrånvaroarbetet utifrån de styrdokument som HR-avdelningen tar fram, dels att undersöka hur linjechefer upplever sin egen förmåga (self-efficacy) i arbetet. Sex avdelningschefer på en tillverkningsindustri intervjuades och datan analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna följer processerna som HR tagit fram rörande sjukfrånvaroarbetet, och att de anger tydligt vad som ska göras. Däremot förklarades HR och avdelningschefer ha olika syn på hur arbetet bör utföras. Cheferna vill arbeta flexibelt och individanpassat, medan HR sades fokusera på att arbetet ska utföras efter standardiserade riktlinjer. Generellt upplevde avdelningscheferna god självförmåga i sjukfrånvaroarbetet. När den egna förmågan upplevdes sämre var det i sjukfrånvaroärenden som inte når ett avslu

Fat, ugly and unloved : A literature study about women’s experiences of the premenstrual phase

Premenstruellt syndrom (PMS) drabbar 30–40 % av kvinnor. Premenstruella symtom uppstår i menstruationscykelns luteala fas och kan ge både kroppsliga och psykiska förändringar. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av den premenstruella fasen. En litteraturgenomgång gjordes utifrån tio vetenskapliga kvalitativa artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PsycInfo. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs modell. Analysen av litteraturstudien resulterade i tre huvudteman med åtta subteman. Temana var, Fysisk och psykisk påverkan, Påverkan i nära relationer och Hanteringsstrategier. Kvinnors upplevelser av premenstruellt syndrom varierar i både fysiska och känslomässiga symtom. PMS påverkar kvinnan och hennes dagliga liv och relationer. Användbara hanteringsstrategier identifierades som kvinnlig solidaritet och tillfredsställande av förändrade behov. Ytterligare forskning är viktig för att öka kunskapen och medvetenheten hos vårdpersonal och för att lindra symptomen av PMS.Premenstrual syndrome is a syndrome that affects 30-40% women. Premenstrual symptoms occur in the luteal phase of the menstrual cycle and affects both embodied and psychological changes. The aim of this study was to describe women's experience of premenstrual phases. A literature review was conducted based on ten scientific qualitative articles found in the databases Cinahl and PsycInfo. The quality of the studies was reviewed and analyzed using Friberg’s model. The analysis of this literature study resulted in three major themes with eight subthemes. The themes were Physical and psychological influence, Influence in close relationships and Coping strategies. Women's experiences of premenstrual syndrome vary in both physical and emotional symptoms. PMS affects the woman and her day-to-day life and relationships. Useful coping strategies were identified as female solidarity and satisfying changing needs. Further research is important to increase the knowledge and awareness in health care professionals, and to help relieve the symptoms of PMS

Logopedi och appar : En tvådelad studie om appanvändning i intervention vid språkstörning, samt utvärdering av språk- och uttalstränande appar

Bakgrund Barns användande av surfplattor och mobila applikationer (appar) har de senaste åren ökat. Flera studier har sett att barn har god förmåga att lära sig specifika kunskaper via appar. Allt fler logopeder har börjat använda sig av appar i intervention för barn med språkstörning. Apputbudet är idag stort, vilket kan göra det svårt för logopeder, pedagoger och föräldrar att avgöra vilka appar som är användbara. Olika verktyg har utformats för granskning av barninriktade appars pedagogiska egenskaper men det saknas idag ett utvärderingsverktyg för granskning av appar utifrån dess logopediska egenskaper. Syfte Studiens syfte var att ta reda på i vilken utsträckning logopeder i Sverige använder sig av appar i intervention för barn med språkstörning, samt att utvärdera de vanligaste apparna för SSD respektive DLD ur ett pedagogiskt och logopediskt perspektiv.  Metod Studien bestod av två delar; en webbenkät som besvarades av 61 logopeder och en apputvärdering. Vid utvärdering av apparna användes befintliga principer och utvärderingskriterier för att bedöma apparnas pedagogiska egenskaper. Utvärderingen kompletterades med en kvalitativ utvärdering utifrån ett logopediskt perspektiv. Resultat Hälften av deltagarna använder appar olika frekvent i intervention vid SSD respektive DLD. De vanligaste apparna som används avser att träna fonologi och uttal, fonologisk medvetenhet, grammatik samt semantik. Apparna som utvärderats innehåller goda pedagogiska- och logopediska egenskaper, med viss förbättringspotential. Slutsats Apparna som utvärderades kan vara användbara i både direkt- och indirekt intervention för barn med SSD respektive DLD. Författarna ser ett behov av ett utvärderingsverktyg som lägger större fokus på appars logopediska egenskaper