Study protocol: a multi-professional team intervention of physical activity referrals in primary care patients with cardiovascular risk factors-the Dalby lifestyle intervention cohort (DALICO) study

Background: The present study protocol describes the trial design of a primary care intervention cohort study, which examines whether an extended, multi-professional physical activity referral (PAR) intervention is more effective in enhancing and maintaining self-reported physical activity than physical activity prescription in usual care. The study targets patients with newly diagnosed hypertension and/or type 2 diabetes. Secondary outcomes include: need of pharmacological therapy; blood pressure/plasma glucose; physical fitness and anthropometric variables; mental health; health related quality of life; and cost-effectiveness. Methods/Design: The study is designed as a long term intervention. Three primary care centres are involved in the study, each constituting one of three treatment groups: 1) Intervention group (IG): multi-professional team intervention with PAR, 2) Control group A (CA): physical activity prescription in usual care and 3) Control group B: treatment as usual (retrospective data collection). The intervention is based on self-determination theory and follows the principles of motivational interviewing. The primary outcome, physical activity, is measured with the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) and expressed as metabolic equivalent of task (MET)-minutes per week. Physical fitness is estimated with the 6-minute walk test in IG only. Variables such as health behaviours; health-related quality of life; motivation to change; mental health; demographics and socioeconomic characteristics are assessed with an electronic study questionnaire that submits all data to a patient database, which automatically provides feed-back to the health-care providers on the patients' health status. Cost-effectiveness of the intervention is evaluated continuously and the intermediate outcomes of the intervention are extrapolated by economic modelling. Discussions: By helping patients to overcome practical, social and cultural obstacles and increase their internal motivation for physical activity we aim to improve their physical health in a long- term perspective. The targeted patients belong to a patient category that is supposed to benefit from increased physical activity in terms of improved physiological values, mental status and quality of life, decreased risk of complications and maybe a decreased need of medication

Meta-genomic analysis of toilet waste from long distance flights; a step towards global surveillance of infectious diseases and antimicrobial resistance

Human populations worldwide are increasingly confronted with infectious diseases and antimicrobial resistance spreading faster and appearing more frequently. Knowledge regarding their occurrence and worldwide transmission is important to control outbreaks and prevent epidemics. Here, we performed shotgun sequencing of toilet waste from 18 international airplanes arriving in Copenhagen, Denmark, from nine cities in three world regions. An average of 18.6 Gb (14.8 to 25.7 Gb) of raw Illumina paired end sequence data was generated, cleaned, trimmed and mapped against reference sequence databases for bacteria and antimicrobial resistance genes. An average of 106,839 (0.06%) reads were assigned to resistance genes with genes encoding resistance to tetracycline, macrolide and beta-lactam resistance genes as the most abundant in all samples. We found significantly higher abundance and diversity of genes encoding antimicrobial resistance, including critical important resistance (e.g. bla(CTX-M)) carried on airplanes from South Asia compared to North America. Presence of Salmonella enterica and norovirus were also detected in higher amounts from South Asia, whereas Clostridium difficile was most abundant in samples from North America. Our study provides a first step towards a potential novel strategy for global surveillance enabling simultaneous detection of multiple human health threatening genetic elements, infectious agents and resistance genes

Behandlingsstudie avseende tre sessioners exponeringsfokuserad KBT vid panikångest. En pilotstudie vid en vårdcentral i södra Sverige.

This study investigated the short-term outcome of a three session exposure in vivo treatment – E-CBT – for eight primary health care patients with panic disorder, who used distraction techniques as their most common safety behavior. The primary question was if this abbreviated treatment that, besides initial psychoeducation, solely used exposure in vivo as therapeutic intervention, could show short- term effects that were comparable to the effects commonly seen in standard CBT approaches to panic disorder. Subjects were eight primary health care patients recruited from routine primary health care. Treatment consisted of three weekly sessions with initial psychoeducation followed by exposure in vivo alone. Subjects were randomised to a baseline period of one, two or three weeks. Outcome measurements were six commonly used self-rating scales assessing panic symptoms and agoraphobia. Measurements were taken at baseline, post treatment and at two follow-up occasions; one and two weeks after termination of treatment. Primary outcome measure was Panic Disorder Severity Scale Self-Report (PDSS-SR). Two of the instruments and another one assessing the quality of the therapeutic alliance, were also administrated during treatment sessions to enable a closer study of the possible changes during treatment. The study employed an experimental single case-design. On a group level, significant improvements were observed on all outcome measures. Within-group effect sizes were high (Cohen´s d ranging from 1.17–3.00). 75 % of the subjects showed a reliable change on the primary outcome measure PDSS-SR, and 50 % clinical significance. Analyses at the individual level were carried out to study changes over time for each participant. No significant correlation was found between participants ratings of the quality of the therapeutic alliance during the treatment period and their outcome on PDSS-SR. The results as a whole, give support to the primary hypothesis of the study that E-CBT can show short-term effects that are comparable to the effects of standard CBT for patients with panic anxiety. The results of this study provide a basis for pursuing and further developing the exposure technique in treatment of panic disorder and for testing it in group designs with larger samples and different therapists.Studiens syfte var att undersöka det kortsiktiga utfallet av en ny, exponeringsfokuserad behandling – E-KBT – för personer med panikångest. Den primära frågeställningen var om en kortare KBT-behandling bestående av tre sessioner med exponering in vivo som huvudkomponent, kan ge kortsiktiga effekter jämförbara med det positiva utfall som ses vid standard KBT-behandling för individer som har panikångest och använder sig av distraktionstekniker som säkerhetsbeteende. Åtta primärvårdspatienter deltog i studien. Deltagarna rekryterades ur det naturliga patientunderlaget vid en vårdcentral. Behandlingen bestod av tre sessioner innehållande kort psykoedukation, därutöver endast exponering in vivo. Deltagarna slumpades till en, två eller tre veckors baslinjeperiod. Deltagarna besvarade sex självskattningsformulär relaterade till panikångest vid förmätningen, eftermätningen och vid två uppföljningstillfällen. Primärt utfallsmått var Panic Disorder Severity Scale Self-Report (PDSS-SR). Deltagarna besvarade även två av utfallsmåtten samt ytterligare ett formulär kring kvaliteten på den terapeutiska alliansen i samband med behandlingssessionerna för att närmare studera den eventuella förändringen under behandlingens gång. En multipel fallstudie-design användes. Samtliga utfallsmått i studien förbättrades signifikant på gruppnivå; effektstorlekarna var överlag starka (d = 1,17 och d = 3,00). På det primära utfallsmåttet PDSS-SR, uppnådde 75 % en reliabel förändring, 50 % klinisk signifikans. Analyser på individnivå gjordes för att studera tidsförloppet. Inget signifikant samband kunde hittas mellan deltagarnas skattningar av kvaliteten på den terapeutiska alliansen under behandlingsperioden och deras utfall på PDSS-SR. Resultaten som helhet bekräftar studiens antagande att E-KBT kan ge kortsiktiga effekter som är jämförbara med standard KBT. Resultaten ger stöd för att det finns anledning att gå vidare med att pröva avkortade, exponeringsfokuserade behandlingsupplägg på större sampel, med olika behandlare och under mer kontrollerade betingelser

Brief Therapist-Guided Exposure Treatment of Panic Attacks : A Pilot Study

A three-session therapist-guided exposure treatment was tested in a consecutive series of eight primary health care patients suffering from panic attacks who specifically used distraction techniques as their primary safety behavior. The Panic Disorder Severity Scale Self-Report (PDSS-SR) was administered at baseline (1-3 weeks before the first session), and 1, 2, and 3 weeks after treatment. Weekly ratings on the Body Sensations Questionnaire (BSQ) and the Agoraphobic Cognitions Questionnaire (ACQ) during treatment were undertaken to explore when reliable change took place on these measures. The results showed a large within-group effect size on PDSS-SR (d = 1.63); six of the eight patients were classified as responders, and four of them showed remission. Large effect sizes (ds between 1.17 and 3.00) were seen also on BSQ and ACQ, as well as on agoraphobic avoidance, general level of anxiety, and depression. The results on BSQ and ACQ suggest that the fear of body sensations in most cases was reduced before a change occurred in agoraphobic cognitions. These results indicate that a brief three-session exposure-based treatment may be sufficient for this subgroup of panic patients. The findings need to be replicated under controlled conditions with larger samples and different therapists before more firm conclusions can be drawn. Future research should also focus on the relevance of dividing patients into subgroups based on type of safety behavior

Ett forsknings- och utvecklingsteams arbete i uppstarten : en balansgång mellan behov, krav och förväntningar

I Piteå kommun bildades i januari 2022 ett forsknings- och utvecklingsteam (FoU-teamet) bestående av kommunens vetenskapliga ledare och fyra förvaltningsövergripande förstelärare. Teamet tillsattes för att arbeta med forskning och utveckling (FoU) i kommunens grundskolor och gymnasier och utgjorde ett led i Utbildningsförvaltningens strävan att förverkliga Skollagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Denna artikel bygger på en studie av FoU-teamets uppstartsfas: de utmaningar som teamet mötte under den första terminen och de lärdomar som gjordes. För att förstå de olika kontexter som var centrala för teamets arbete användes ett policy enactment-perspektiv (Braun et al., 2011). Data samlades in genom att teammedlemmarna och en inbjuden medforskare reflekterade skriftligt samt genomförde fokusgruppsamtal. De utmaningar som framträder i materialet rör tre teman: Öppenhet och styrning i uppdraget, Strategiskt och operativt arbete samt Bredd och djup i aktiviteterna. Lärdomar som drogs var att det behövs tydliga men samtidigt flexibla strukturer, både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv samt att förankrings- arbete är viktigt. En central slutsats är att teamet, för att hantera utmaningarna, har gått balansgång och navigerat mellan interna och externa behov, krav och förväntningar på teamets arbete

Ett forsknings- och utvecklingsteams arbete i uppstarten : en balansgång mellan behov, krav och förväntningar

I Piteå kommun bildades i januari 2022 ett forsknings- och utvecklingsteam (FoU-teamet) bestående av kommunens vetenskapliga ledare och fyra förvaltningsövergripande förstelärare. Teamet tillsattes för att arbeta med forskning och utveckling (FoU) i kommunens grundskolor och gymnasier och utgjorde ett led i Utbildningsförvaltningens strävan att förverkliga Skollagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Denna artikel bygger på en studie av FoU-teamets uppstartsfas: de utmaningar som teamet mötte under den första terminen och de lärdomar som gjordes. För att förstå de olika kontexter som var centrala för teamets arbete användes ett policy enactment-perspektiv (Braun et al., 2011). Data samlades in genom att teammedlemmarna och en inbjuden medforskare reflekterade skriftligt samt genomförde fokusgruppsamtal. De utmaningar som framträder i materialet rör tre teman: Öppenhet och styrning i uppdraget, Strategiskt och operativt arbete samt Bredd och djup i aktiviteterna. Lärdomar som drogs var att det behövs tydliga men samtidigt flexibla strukturer, både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv samt att förankrings- arbete är viktigt. En central slutsats är att teamet, för att hantera utmaningarna, har gått balansgång och navigerat mellan interna och externa behov, krav och förväntningar på teamets arbete

Ett forsknings- och utvecklingsteams arbete i uppstarten – en balansgång mellan behov, krav och förväntningar

I Piteå kommun bildades i januari 2022 ett forsknings- och utvecklingsteam (FoU-teamet) bestående av kommunens vetenskapliga ledare och fyra förvaltningsövergripande förstelärare. Teamet tillsattes för att arbeta med forskning och utveckling (FoU) i kommunens grundskolor och gymnasier och utgjorde ett led i Utbildningsförvaltningens strävan att förverkliga Skollagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Denna artikel bygger på en studie av FoU-teamets uppstartsfas: de utmaningar som teamet mötte under den första terminen och de lärdomar som gjordes. För att förstå de olika kontexter som var centrala för teamets arbete användes ett policy enactment-perspektiv (Braun et al., 2011). Data samlades in genom att teammedlemmarna och en inbjuden medforskare reflekterade skriftligt samt genomförde fokusgruppsamtal. De utmaningar som framträder i materialet rör tre teman: Öppenhet och styrning i uppdraget, Strategiskt och operativt arbete samt Bredd och djup i aktiviteterna. Lärdomar som drogs var att det behövs tydliga men samtidigt flexibla strukturer, både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv samt att förankringsarbete är viktigt. En central slutsats är att teamet, för att hantera utmaningarna, har gått balansgång och navigerat mellan interna och externa behov, krav och förväntningar på teamets arbete.Godkänd;2023;Nivå 0;2023-09-12 (joosat);</p

Ett forsknings- och utvecklingsteams arbete i uppstarten – en balansgång mellan behov, krav och förväntningar

I Piteå kommun bildades i januari 2022 ett forsknings- och utvecklingsteam (FoU-teamet) bestående av kommunens vetenskapliga ledare och fyra förvaltningsövergripande förstelärare. Teamet tillsattes för att arbeta med forskning och utveckling (FoU) i kommunens grundskolor och gymnasier och utgjorde ett led i Utbildningsförvaltningens strävan att förverkliga Skollagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Denna artikel bygger på en studie av FoU-teamets uppstartsfas: de utmaningar som teamet mötte under den första terminen och de lärdomar som gjordes. För att förstå de olika kontexter som var centrala för teamets arbete användes ett policy enactment-perspektiv (Braun et al., 2011). Data samlades in genom att teammedlemmarna och en inbjuden medforskare reflekterade skriftligt samt genomförde fokusgruppsamtal. De utmaningar som framträder i materialet rör tre teman: Öppenhet och styrning i uppdraget, Strategiskt och operativt arbete samt Bredd och djup i aktiviteterna. Lärdomar som drogs var att det behövs tydliga men samtidigt flexibla strukturer, både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv samt att förankringsarbete är viktigt. En central slutsats är att teamet, för att hantera utmaningarna, har gått balansgång och navigerat mellan interna och externa behov, krav och förväntningar på teamets arbete.Godkänd;2023;Nivå 0;2023-09-12 (joosat);</p