NCR-days 2008 : 10 years NCR: November 20-21

De verschillende subthema’s van de NCR-dagen 2008, (i) Stroomgebied en Overstromingsrisico management (ii) Hydrologie en (iii) Geomorfodynamica en Morfologie, dekken een groot gedeelte van het hedendaagse onderzoek dat in Nederland op rivierkundig gebied wordt uitgevoerd

Parameters of Integral Circulant Graphs and Periodic Quantum Dynamics

The intention of the paper is to move a step towards a classification of network topologies that exhibit periodic quantum dynamics. We show that the evolution of a quantum system, whose hamiltonian is identical to the adjacency matrix of a circulant graph, is periodic if and only if all eigenvalues of the graph are integers (that is, the graph is integral). Motivated by this observation, we focus on relevant properties of integral circulant graphs. Specifically, we bound the number of vertices of integral circulant graphs in terms of their degree, characterize bipartiteness and give exact bounds for their diameter. Additionally, we prove that circulant graphs with odd order do not allow perfect state transfer.Comment: 12 page

Beskrivningar av projekten inom Formas program för ekologisk produktion

Skriften innehåller sammanfattningar av de projekt som ingår i Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) program för ekologisk produktion 2002-2004. 23 forskningsprojekt ingår i programmet som, tack vare nya forskningsmedel, tog sin början under 2002

Ekologiskt lantbruk – produktion och konsumtion RAMPROGRAM FÖR FORSKNING 2004–2007

Detta ramprogram är en revidering av det föregående (CUL, 2000) och är tänkt att ligga till grund för forskningssatsningar inom området ekologiskt lantbruk under den kommande treårsperioden. Revideringen av ramprogrammet har skett i dialog med myndigheter, forskare, rådgivare, lantbrukare, konsumenter och andra aktörer inom det ekologiska lantbruket. Centrum för uthålligt lantbruks (CUL:s) styrelse har följt och aktivt deltagit i denna dialog. Arbetet har skett i en öppen process inom ramen för CUL:s verksamhet. Olika versioner av ramprogrammet har lagts ut på CUL:s hemsida, samt skickats till ett femtiotal nyckelpersoner för vidare spridning inom organisationer och nätverk. Det har givits möjligheter att komma med synpunkter under arbetets gång. Ett förslag till ramprogram har diskuterats vid ett av de samrådsmöten för koordinering av forskning och utveckling inom ekologiskt lantbruk, som CUL ansvarar för. För att ta tillvara på erfarenheter från Formas pågående forskningsprogram för ekologisk produktion (Formas-eko) och från liknande program i Danmark, har lektor Vibeke Langer i samarbete med lektor Jesper Rasmussen vid Kungl. Veterinær- og Landbohøjskole i Danmark ombetts att utvärdera i vilken grad intentionerna i Formas forskningsprogram uppfyllts i projektbeskrivningarna av pågående projekt inom Formas-eko. Utvärderingen finns tillgänglig på CUL:s hemsida (CUL, 2003). Det reviderade ramprogrammet fokuserar på frågor som har prioriterats av aktörer inom det ekologiska lantbruket och ska ses som ett komplement till andra dokument vid SLU, t.ex SLU:s nya forskningsstrategi som är under utarbetande. Ramprogram fokuserar på frågeställningar som är centrala för att kunna utveckla det ekologiska lantbruket, både för att kunna möta den ökade efterfrågan på ekologiska livsmedel och kraven på de ekologiska livsmedlens kvalité och miljöanpassning. Det behövs forskning för att få ökade kunskaper om hur det ekologiska lantbruket kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av livsmedelssystemet. Det behövs också forskning inriktad på att lösa problem i dagens ekologiska lantbruk. Ramprogrammet omfattar hela livsmedelskedjan från primärproduktion och förädling till marknaderna för ekologiska livsmedel och involverar därmed en mängd olika aktörer. För samordningen av arbetet, samt för sammanställningen av detta ramprogram har Ulrika Geber ansvarat

Ekologiskt lantbruk – produktion och konsumtion. Ramprogram för forskning. 2000–2003

Detta ramprogram är tänkt att ligga som grund för forskningssatsningar inom området ekologiskt lantbruk under den kommande femårsperioden (2000-2005). Ramprogrammet är utarbetat i dialog mellan forskare, rådgivare, lantbrukare, konsumenter och andra aktörer inom det ekologiska lantbruket. Arbetet har skett i en öppen process inom ramen för Centrum för uthålligt lantbruks (CUL) verksamhet. Ett hundratal personer har varit involverade i arbetet med att göra en omfattande inventering av kunskapsluckor och kunskapsbehov. Olika versioner av ramprogrammet har lagts ut på CUL:s hemsida och det har givits möjlighet att komma med synpunkter under arbetets gång. Ett förslag till ramprogram diskuterades vid ett seminarium vid Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA) i oktober 1999. Synpunkter som framkom vid seminariet inarbetades i förslaget, vilket i sin helhet finns tillgängligt på CUL:s hemsida (CUL, 2000). Ett allmänt önskemål fanns om att en sammanfattande version skulle utarbetas. Denna version har nu sammanställts och presenteras i denna rapport. Ramprogrammet som här presenteras fokuserar på frågeställningar som har prioriterats av aktörer inom det ekologiska lantbruket och ska ses som ett komplement till andra dokument som har utarbetats vid SLU, t.ex. Ramprogram för husdjursforskningen vid JLT-fakulteten, SLU (1998), Forskningsstrategi för SLU (1999) samt Moroten – Strategi för JLT-fakulteten år 2000 (2000). Frågeställningarna är centrala för att utveckla och öka produktionen av ekologiska livsmedel. Det handlar om forskning som är inriktad på att lösa problem i dagens ekologiska lantbruk men också om forskning för att få ökade kunskaper om hur det ekologiska lantbruket kan utvecklas mot ökad uthållighet på lång sikt. Det handlar också om den ekologiska produktionen på gårdsnivå men också om dess relation till ekosystem och samhälle. För att utveckla en ekologisk livsmedelsproduktion måste hänsyn tas både till konsumenternas önskemål och krav på produktion och produkt samt till samhällets förväntningar vad gäller mervärde och miljönytta. Lantbrukaren tar hänsyn till produktionens möjligheter att uppnå dessa förväntningar och krav, och måste ges de förutsättningar som krävs för att detta ska vara möjligt. Förändringar krävs på många plan. Det gäller ändrade konsumtionsvanor för konsumenterna och krav på samhället vad gäller tydlighet i mål och styrmedel. Det krävs också producenter som är öppna för nya utmaningar och som vågar tro på att en omställning av produktionen är praktiskt och ekonomiskt möjlig. För samordning av arbetet samt för sammanställningen av detta ramprogram har Karin Höök ansvarat

TETRAGON: Balance of the current situation of the support to SMEs in technology transfer within different organizations, external agencies and the private sector

DESIGN OPTIONS PAPER TO IMPROVE TECHNOLOGY TRANSFER MEASURES ADOPTED BY AGENCIES TO ENHANCE SMEs INNOVATION CAPACIT

Hittestress in Rotterdam : eindrapport

Rotterdam heeft de ambitie in 2025 100% klimaatbestendig te zijn. Daarom is in het kader van het Kennis voor Klimaat onderzoeksprogramma (1e tranche) het project “Hittestress in Rotterdam” uitgevoerd. Ten gevolge van klimaatverandering kan Nederland te maken krijgen met meer en langere periodes van zomerse en tropische temperaturen. Met name in een grote stad als Rotterdam kan dit problematisch worden. Door het typisch stedelijk land- en materiaalgebruik (veel wegen en gebouwen, minder groen en water) blijft de warmte er namelijk langer hangen en blijft de temperatuur hoger dan in het omringende landelijke gebied: het zogenaamde stedelijk hitte-eiland effect. Dit effect wordt versterkt door de voortdurende verdichting van de stad en leidt er naar verwachting toe dat stedelingen in toenemende mate hinder ondervinden van overmatige warmte (hittestress)

NCR-days 2005 November 3-4 : book of abstracts

The Netherlands Centre for River Studies (NCR) aims to provide an open platform for all people interested in scientific research and communication on river issues. To that end NCR organises once a year the socalled NCRdays, where on two consecutive days scientists present their ongoing river studies, in order to maximise the exchange of ideas and experiences between the participants and to provide the researchers a sounding board for their study approach and preliminary results. Based on these contacts they can improve their approach and possibly establish additional cooperation

Kennisdelen met FLIP in de Betuwse Bloem : www.betuweflipt.nl

De Betuwse Bloem staat voor de vijf tuinbouwclusters in het Gelderse Rivierengebied. Het gaat om de paddenstoelensector in de regio Maasdriel, het laanboomcentrum in Opheusden, het fruitcluster in de regio Buren/Geldermalsen en de glastuinbouw (bloemen & planten, groenten) in de Bommelerwaard en de regio Arnhem-Nijmegen. In totaal werken er zo'n 30.000 mensen in de Betuwse tuinbouw. De Betuwse Bloem is een initiatief van ondernemers uit die vijf sectoren, dat ondersteund wordt door de provincie Gelderland en de gemeenten in het gebied, maar ook door diverse intermediaire organisaties en kennisinstellingen, zoals de Wageningen Universiteit en Researchcentrum en Radboud Universiteit Nijmegen. Door meer samenwerking willen de clusters hun gezamenlijk economische positie versterken. Innovatie speelt daarbij een sleutelrol! Om die reden is een project gestart met Transforum, dat gericht is op het toepassen van kennis in een aantal praktische businesscases. Om ervaringen uit te wisselen ontvangen betrokkenen een kleine videocamera (zogenaamde Flip) waarmee ze zelf korte filmpjes kunnen maken en op YouTube plaatsen

Naar evenwicht op de mestmarkt : Programma en discussienotities Themamiddag Reehorst, Ede, 24 juni 2008

Het mestbeleid in Nederland is er opgericht de totale mestproductie in evenwicht te brengen met de totale mestplaatsingscapaciteit op nationaal en regionaal niveau, en om de verliezen van stikstof en fosfaat uit de landbouw naar lucht en water tot afgesproken niveaus terug te brengen. Dat beleid is redelijk succesvol geweest, maar milieukwaliteitsdoelen zijn nog niet gerealiseerd. De vraag die gesteld wordt tijdens deze themamiddag is wat de meest kosteneffectieve en duurzame oplossingsrichtingen zijn voor vermindering van de druk op de mestmarkt en de prijzen voor mestafzet voor de korte en lange termijn en welke oplossingsrichtingen het meest bijdragen aan het versterken van de concurrentiepositie van de Nederlandse landbouw, de Nederlandse veehouderi