ReSurveyEurope : A database of resurveyed vegetation plots in Europe

Aims: We introduce ReSurveyEurope — a new data source of resurveyed vegetation plots in Europe, compiled by a collaborative network of vegetation scientists. We de- scribe the scope of this initiative, provide an overview of currently available data, governance, data contribution rules, and accessibility. In addition, we outline further steps, including potential research questions. Results: ReSurveyEurope includes resurveyed vegetation plots from all habitats. Version 1.0 of ReSurveyEurope contains 283,135 observations (i.e., individual sur- veys of each plot) from 79,190 plots sampled in 449 independent resurvey projects. Of these, 62,139 (78%) are permanent plots, that is, marked in situ, or located with GPS, which allow for high spatial accuracy in resurvey. The remaining 17,051 (22%) plots are from studies in which plots from the initial survey could not be exactly relocated. Four data sets, which together account for 28,470 (36%) plots, provide only presence/absence information on plant species, while the remaining 50,720 (64%) plots contain abundance information (e.g., percentage cover or cover–abun- dance classes such as variants of the Braun- Blanquet scale). The oldest plots were sampled in 1911 in the Swiss Alps, while most plots were sampled between 1950 and 2020. Conclusions: ReSurveyEurope is a new resource to address a wide range of re- search questions on fine-scale changes in European vegetation. The initiative is de- voted to an inclusive and transparent governance and data usage approach, based on slightly adapted rules of the well-established European Vegetation Archive (EVA). ReSurveyEurope data are ready for use, and proposals for analyses of the data set can be submitted at any time to the coordinators. Still, further data contributions are highly welcom

ReSurveyEurope: A database of resurveyed vegetation plots in Europe

Abstract Aims We introduce ReSurveyEurope — a new data source of resurveyed vegetation plots in Europe, compiled by a collaborative network of vegetation scientists. We describe the scope of this initiative, provide an overview of currently available data, governance, data contribution rules, and accessibility. In addition, we outline further steps, including potential research questions. Results ReSurveyEurope includes resurveyed vegetation plots from all habitats. Version 1.0 of ReSurveyEurope contains 283,135 observations (i.e., individual surveys of each plot) from 79,190 plots sampled in 449 independent resurvey projects. Of these, 62,139 (78%) are permanent plots, that is, marked in situ, or located with GPS, which allow for high spatial accuracy in resurvey. The remaining 17,051 (22%) plots are from studies in which plots from the initial survey could not be exactly relocated. Four data sets, which together account for 28,470 (36%) plots, provide only presence/absence information on plant species, while the remaining 50,720 (64%) plots contain abundance information (e.g., percentage cover or cover–abundance classes such as variants of the Braun‐Blanquet scale). The oldest plots were sampled in 1911 in the Swiss Alps, while most plots were sampled between 1950 and 2020. Conclusions ReSurveyEurope is a new resource to address a wide range of research questions on fine‐scale changes in European vegetation. The initiative is devoted to an inclusive and transparent governance and data usage approach, based on slightly adapted rules of the well‐established European Vegetation Archive (EVA). ReSurveyEurope data are ready for use, and proposals for analyses of the data set can be submitted at any time to the coordinators. Still, further data contributions are highly welcome

Övervakning av fjällvegetation på Hundshögen : Förändringar mellan åren 2007 och 2012

Studiens syfte var att studera vegetationens utveckling i höjdgradienter ovanför subalpin zon på Hundshögen (1 372 meter över havet) i Jämtland, för att se eventuella klimatrelaterade effekter på floran. Från fjällets topp utplacerades 49 provytor fördelade i fem transekter i ett stjärnsystem med 250 meters mellanrum mellan provytorna. De permanent markerade provytorna inventerades vid två tillfällen med fem års mellanrum (2007 och 2012). Fältskiktets totala täckningsgrad skilde sig obetydligt mellan åren, men förändringar hade skett i några av dess komponenter. Graminidernas täckning visade en tydligt minskande trend mellan åren, till skillnad från ljungväxterna, framförallt kråkbär, och dvärgvide som ökade sin täckning. Förändringarna kan i första hand relateras till en mycket omfattande sorktopp under åren 2010–2011. I bottenskiktet ökade andelen förna/humus mellan åren, medan mossor och busklavar minskade något, framförallt beroende på en överlagring av förna. I buskskiktet har dvärgbjörk och enbuskar spritt sig till nya ytor under femårsperioden, i synnerhet för dvärgbjörk har spridningen skett i dess övre utbredningsområde. För träden (glasbjörk och tall) har det skett en markant nyetablering av plantor i höga lägen. Plantor av glasbjörk hittades 2012 på drygt 300 meter högre höjd än 2007, tall saknades helt i provytorna 2007. Den biologiska mångfalden har ökat, fler arter har tillkommit, än de som försvunnit under perioden. Flera av de befintliga arterna 2007 har spridit sig till nya provytor 2012. Några arter visar en negativ trend till exempel lopplummer och axfryle. Framförallt förändringar i busk- och trädskikt, samt förändringar i biologisk mångfald, bör kunna relateras till de pågående klimatförändringarna som leder till en förlängd växtsäsong

Övervakning av fjällvegetation på Hundshögen [Elektronisk resurs] : Förändringar mellan åren 2007 och 2012

Studiens syfte var att studera vegetationens utveckling i höjdgradienter ovanför subalpin zon på Hundshögen (1 372 meter över havet) i Jämtland, för att se eventuella klimatrelaterade effekter på floran. Från fjällets topp utplacerades 49 provytor fördelade i fem transekter i ett stjärnsystem med 250 meters mellanrum mellan provytorna. De permanent markerade provytorna inventerades vid två tillfällen med fem års mellanrum (2007 och 2012). Fältskiktets totala täckningsgrad skilde sig obetydligt mellan åren, men förändringar hade skett i några av dess komponenter.Graminidernas täckning visade en tydligt minskande trend mellan åren, till skillnad från ljungväxterna, framförallt kråkbär, och dvärgvide som ökade sin täckning. Förändringarna kan i första hand relateras till en mycket omfattande sorktopp under åren 2010–2011. I bottenskiktet ökade andelen förna/humus mellan åren, medan mossor och busklavar minskade något, framförallt beroende på en överlagring av förna. I buskskiktet har dvärgbjörk och enbuskar spritt sig till nya ytor under femårsperioden, i synnerhet för dvärgbjörk har spridningen skett i dess övre utbredningsområde.För träden (glasbjörk och tall) har det skett en markant nyetablering av plantor i höga lägen. Plantor av glasbjörk hittades 2012 på drygt 300 meter högre höjd än 2007, tall saknades helt i provytorna 2007. Den biologiska mångfalden har ökat, fler arter har tillkommit, än de som försvunnit under perioden.Flera av de befintliga arterna 2007 har spridit sig till nya provytor 2012. Några arter visar en negativ trend till exempel lopplummer och axfryle. Framförallt förändringar i busk- och trädskikt, samt förändringar i biologisk mångfald, bör kunna relateras till de pågående klimatförändringarna som leder till en förlängd växtsäsong.</p

Klimatövervakning på Åreskutan [Elektronisk resurs] : En jämförande studie av vegetationens sammansättning vid två inventeringstillfällen med fem års intervall (2006 och 2011). FjällNILS-projektet (Vegetation)

Åreskutans vegetation ovanför subalpin zon har inom samma provytor studerats vid två tillfällen med5 års mellanrum (2006 och 2011) med hjälp av en inventeringsmetodik som är hämtad och utveckladfrån NILS‐projektet. En jämförelse mellan åren visar att fältskiktets täckning totalt sett minskadenågot framförallt beroende på ett omfattande sorkbete 2011. Gräsväxterna minskade i fem av de sexundersökta transekterna, medan en svag ökning skedde i en transekt (C). Sorkbetets betydelse förnedgången 2011 visas av en kraftig ökning av förna detta år. På provytor med karg vegetation, somvisar få eller inga tecken på sorkbete, har istället gräs‐ och ljungväxter ökat mellan åren.Genomgående för alla transekter är en tydlig ökning av dvärgviden. Denna ökning blir speciellt tydligi provytor ovanför 1100 meter över havet. Fältskiktets täckning minskade generellt mellan åren i ytorunder 1100 meter, men ökade ovanför denna nivå. I bottenskiktet minskade andelen övriga mossor,speciellt på låg höjd, troligen som en följd av att mossorna överlagrats av förna från sorkbetadeväxter. På karga ytor med svagt utvecklat fältskikt, och därmed lite påverkat av sorkbete, harmossorna istället ökat sin täckning mellan åren. Busklavarna minskade tydligt i alla transekter ochspeciellt i provytor under 1250 meter över havet. Antalet provytor med trädförekomst ökade medtvå ytor (4%) mellan åren. Gran tillkom i en yta 2011 jämfört med 2006, medan glasbjörk försvannfrån en yta under samma period. Totalt sett hittades fler kärlväxtarter 2011 än 2006 i alla transekter(lika antal i en transekt) och i alla höjdintervall. Den vanligaste arten 2006 var kråkbär, medanstyvstarr var vanligast 2011.Vid bearbetningen av data från de båda åren har det framgått hur svårt det är för inventeraren atthålla samma bedömningsnivå för täckningsgrad vid olika inventeringstillfällen separerade i tid. Dettamedför svårigheter att utvärdera eventuella skillnader mellan olika år. I rapportern föreslås atttäckningsgradsbedömningar utesluts för fält‐ och bottenskikt i de större, och därmed mersvårbedömda provytorna (10m‐ytorna), vid framtida inventeringar. Istället föreslås att antaletsmåytor utökas eftersom dessa är mer lättbedömda och där det också kommer att finnas ett brabildmaterial som gör det möjligt att verifiera täckningsgradsbedömningar bakåt i tiden, åtminstonegäller detta för fältskiktet.</p

Fjälltoppar i ett frörändrat klimat [Elektronisk resurs] : Återinventering nio år efter starten av GLORIA-området Jämtland

För att följa utvecklingen av växter på fjälltoppar anslöt sig miljöövervakningen vidLänsstyrelsen Jämtlands län till det internationella nätverket GLORIA (GLobal ObservationResearch Initiative In Alpine environments) för att på ett enhetligt arbetssätt följautvecklingen av vegetationen i alpina miljöer.Etableringen sker genom att välja ut fyra toppar från trädgränsen upp till den högsta toppeninom ett begränsat område. Vegetationen inventeras noggrant med standardiserademetoder avseende förkommande kärlväxter. Resultatet kommer att kunna användas iinternationellt och i regionalt perspektiv. Den första inventeringen skedde 2010 och undersommaren 2019 genomfördes en uppföljning. Resultaten tyder på förändringar och att flerarter etablerat sig på högre höjder.</p