Metaller, PAH, PCB och totalkolväten i sediment runt Stockholm - flöden och halter

I akvatiska miljöer utgör sedimenten en mycket viktig sänka för metaller och organiska miljögifter, och halterna i sedimenten återspeglar i hög grad halter och flöden i vattenmassan. Sediment av olika åldrar kan därför användas för att bestämma hur belastningen av dessa ämnen varierat över tiden. Det föreligger också en risk att metaller och organiska miljögifter sprids från sedimenten till vattenmassan, exempelvis genom bioturbation eller oxidation. Kunskap om fördelning av miljöstörande ämnen i sediment är därför av stor vikt. I denna studie har sediment vid 117 stationer i Stockholmsområdet provtagits och analyserats på tio metaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, och Zn), PAH, PCB, och totalkolväten vid olika sedimentdjup. De områden som provtagits är Saltsjön ut till lilla Värtan, Mälaren ut till Mälarhöjden samt Brunnsviken och 12 småsjöar utanför centrala Stockholm. I 13 av innerstadsstationerna har sedimenten daterats.I akvatiska miljöer utgör sedimenten en mycket viktig sänka för metaller och organiska miljögifter, och halterna i sedimenten återspeglar i hög grad halter och flöden i vattenmassan. Sediment av olika åldrar kan därför användas för att bestämma hur belastningen av dessa ämnen varierat över tiden. Det föreligger också en risk att metaller och organiska miljögifter sprids från sedimenten till vattenmassan, exempelvis genom bioturbation eller oxidation. Kunskap om fördelning av miljöstörande ämnen i sediment är därför av stor vikt. I denna studie har sediment vid 117 stationer i Stockholmsområdet provtagits och analyserats på tio metaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, och Zn), PAH, PCB, och totalkolväten vid olika sedimentdjup. De områden som provtagits är Saltsjön ut till lilla Värtan, Mälaren ut till Mälarhöjden samt Brunnsviken och 12 småsjöar utanför centrala Stockholm. I 13 av innerstadsstationerna har sedimenten daterats

PAH i småföretag. Mätning av polycykliska aromatiska kolväten i arbetsmiljön.

Arbetstagares exponering för 11 olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH) bl.a. bensopyren har undersökts. Huvuddelen av de undersökta komponenterna är cancerogena och mutagena. Mätningarna som är av stickprovskaraktär har utförts inom följande branscher: bilverkstad, bussgarage, gjuterier (2st), grillrestaurang, rökerier (2st), sotning (2st) samt kreosotimpregnering (3st). Provtagningen har skett genom insamling av partiklar på glasfiberfilter. Totalt har 44 prov analyserats mha HPLC-fluorescensteknik. Vid kreosotimpregnering uttogs även prov på PAH i ångfasen. Insamling skedde på en polymer adsorbent, XAD-2. Resultaten visar att halterna av bensopyren genomgående är låga. I 33 av proven understeg halten 50 ng/m3 (1% av nivågränsvärdet).Totalhalten av de 11 st PAH-föreningar som analyserats varierar kraftigt men ligger vanligtvis mellan 30-300 ng/m3. Halter omkring 5000 ng/m3 förekommer. Bensopyren-halten utgör vanligen c:a 1-5 % av totalhalten identifierade PAH. Mätningar av ett 10-tal PAH-komponenter ger en bättre uppfattning och den totala PAH-belastningen i en arbetsmiljö jämfört med mätning av enbart bensopyren eftersom bensopyrens andel av den totala PAH-halten inte är konstant utan varierar stort.Arbetstagares exponering för 11 olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH) bl.a. bensopyren har undersökts. Huvuddelen av de undersökta komponenterna är cancerogena och mutagena. Mätningarna som är av stickprovskaraktär har utförts inom följande branscher: bilverkstad, bussgarage, gjuterier (2st), grillrestaurang, rökerier (2st), sotning (2st) samt kreosotimpregnering (3st). Provtagningen har skett genom insamling av partiklar på glasfiberfilter. Totalt har 44 prov analyserats mha HPLC-fluorescensteknik. Vid kreosotimpregnering uttogs även prov på PAH i ångfasen. Insamling skedde på en polymer adsorbent, XAD-2. Resultaten visar att halterna av bensopyren genomgående är låga. I 33 av proven understeg halten 50 ng/m3 (1% av nivågränsvärdet).Totalhalten av de 11 st PAH-föreningar som analyserats varierar kraftigt men ligger vanligtvis mellan 30-300 ng/m3. Halter omkring 5000 ng/m3 förekommer. Bensopyren-halten utgör vanligen c:a 1-5 % av totalhalten identifierade PAH. Mätningar av ett 10-tal PAH-komponenter ger en bättre uppfattning och den totala PAH-belastningen i en arbetsmiljö jämfört med mätning av enbart bensopyren eftersom bensopyrens andel av den totala PAH-halten inte är konstant utan varierar stort

Chiral signatures of chlordanes indicate changing sources to the atmosphere over the past 30 years

Chlordane was used as an insecticide for half a century until its withdrawal from the world market in 1997. Trans- and cis-chlordane (TC, CC) are racemic in the technical product, but undergo enantio selective degradation in soil to leave nonracemic residues. In most cases, the (+) enantiomer of TC and the (-) enantiomer of CC are depleted, leading to enantiomer fractions, EF = (+)/[(+) + (-)], that are 0.500 for CC. Nonracemic EFs of TC and CC, showing the same degradation preference as soils, were found in 1998-2001 air samples from stations in Arctic Canada and Finland, and on the west coast of Sweden. Environmental samples representing different time periods of chlordane history were also examined in: (a) archived atmospheric deposition samples collected in Sweden, Slovakia and Iceland in 1971-1973, (b) soils from southern Sweden sampled in 2001 and (c) a laminated lake sediment core from the Canadian Arctic representing similar to50 years of accumulation. TC and CC were racemic or nearly so in the historical atmospheric deposition samples and nonracemic in the Swedish soils. The EF of TC in the dated take sediment core decreased from nearly racemic in the past to nonracemic in recent times. These observations suggest that sources of chlordane to the atmosphere have changed over time and are now influenced to a greater extent by emission from soils

NanoWear : nanoparticles from wear of tyres and pavements

Particles from road and tire wear have in recent years come to the fore as an important and relatively unexplored contribution to air particulate pollution. Mechanically generated wear particles are relatively coarse (>0.5 microns), but in controlled trials in VTI's road simulator it has been found that an ultra-fine fraction (< 100 nm) of particles is formed from tyre and pavement wear. This project was initiated to identify the source of these nanoparticles. The results show that the nanoparticles of the size 30-50 nm occur only from tests with studded tyres. One of the two tested Nordic unstudded winter tyres produced an even finer particle fraction (<10 nm), while the other unstudded winter tyre type did not give rise to nanoparticles. Tests with summer tyres did not result in the formation of nanoparticles. It is clear that the fine particle fraction contains higher relative concentrations of sulphur, which is present at relatively high levels in both bitumen and tyres. It is unclear whether the ultrafine particles formed from studded tyre wear of road pavement in the road simulator also occur in real traffic. If so, this may affect the assessment of health effects from different traffic related particle sources

Cancerframkallande ämnen tätortsluft : Umeå 2001

Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer

Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 2001

Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3- butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO 2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m 3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m 3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m 3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m 3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m 3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m 3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m 3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m 3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m 3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m 3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m 3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m 3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m 3). Kvävedioxid (NO 2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO 2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m 3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO 2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer

Temporal trends of Persistent Organic Pollutants (POPs) in arctic air: 20 years of monitoring under the Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP)

Temporal trends of Persistent Organic Pollutants (POPs) measured in Arctic air are essential in understanding long-range transport to remote regions and to evaluate the effectiveness of national and international chemical control initiatives, such as the Stockholm Convention (SC) on POPs. Long-term air monitoring of POPs is conducted under the Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) at four Arctic stations: Alert, Canada; Storhofði, Iceland; Zeppelin, Svalbard; and Pallas, Finland, since the 1990s using high volume air samplers. Temporal trends observed for POPs in Arctic air are summarized in this study. Most POPs listed for control under the SC, e.g. polychlorinated biphenyls (PCBs), dichlorodiphenyltrichloroethanes (DDTs) and chlordanes, are declining slowly in Arctic air, reflecting the reduction of primary emissions during the last two decades and increasing importance of secondary emissions. Slow declining trends also signifies their persistence and slow degradation under the Arctic environment, such that they are still detectable after being banned for decades in many countries. Some POPs, e.g. hexachlorobenzene (HCB) and lighter PCBs, showed increasing trends at specific locations, which may be attributable to warming in the region and continued primary emissions at source. Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) do not decline in air at Canada's Alert station but are declining in European Arctic air, which may be due to influence of local sources at Alert and the much higher historical usage of PBDEs in North America. Arctic air samples are screened for chemicals of emerging concern to provide information regarding their environmental persistence (P) and long-range transport potential (LRTP), which are important criteria for classification as a POP under SC. The AMAP network provides consistent and comparable air monitoring data of POPs for trend development and acts as a bridge between national monitoring programs and SC's Global Monitoring Plan (GMP)