2010 års knubbsälsjakt Undersökningar av insamlat material

Naturvårdsverket beslutade 2010-04-28 (Dnr 412-2583-10 Nv ) att skyddsjakt efter knubbsäl skulle bedrivas för andra året i följd. Jakten pågick under perioderna 1/5-31/5 och 1/8-31/12 och inkluderade Västra Götaland och Hallands län (se Tabell 1). Svenska tillstånd för skyddsjakt omfattade totalt 90 knubbsälar. Kvoterna fördelades per län enligt en modell, som bl.a. bygger på förekomst av knubbsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet. Fälld säl rapporteras av jägaren till kustbevakningen som löpande sammanställer resultaten per län och skickar dessa vidare via e-post enligt sändlista. Naturvårdsverket beslutade även att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för Miljögiftsforskning. Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska under-sökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen. Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning. Material och metoder I samband med jakten paketerar jägaren inre organ, underkäke, en bit späck med hud samt i förekommande fall penisben i plastpåsar tillsammans med jaktrapporten. Påsen fryses och skickas till utsett uppsamlingsställe eller direkt till NRM. På NRM har påsarna tinats och innehållet undersökts makroskopiskt. Vikt bestäms på hjärta, lever, binjurar och gonader. Provtagning för bakteriologisk eller parasitologisk undersökning utförs vid misstanke om infektion. Dessa undersökningar utförs i förekommande fall av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala. Underkäkar kokas och tänder tas ut för snittning och åldersbestämning. För kvalitetssäkrad åldersbestämning har en oberoende avläsning gjorts vid minst två tillfällen per säl. Mag- och tarminnehåll har tillvaratagits för dietstudier. För framtida analyser har vävnadsprover och ben tagits till miljöprovbanken. Mikroskopisk undersökning av vävnader har ej utförts eftersom materialet ofta varit kadaveröst förändrat samt fryst. Frysning av vävnaden medför vissa skador på cellnivå. I den följande redovisningen varierar antal undersökta sälar, beroende på att organ saknats i vissa påsar och/eller att jaktrapporter varit ofullständigt ifyllda. Graden av sjukliga förändringar i organen har bedömts i fyra steg från - utan synlig sjuklig förändring, lindrig, måttlig, till - kraftig förändring. 3 För bedömning och förekomst av tarmsår, som förekommer hos gråsäl i Östersjön (Bergman, 1999), har bakre delen av ileum samt caecum och colon (tunntarmen nära blindtarmen, blindtarmen och grovtarmen) från varje säl samlats för jämförande bedömning vid samma tillfälle. Späcktjockleken (hullet) baseras på av jägaren ifylld uppgift i jaktrapporten. Som gott hull räknades en späcktjocklek överstigande 35 mm, medelgott hull 26-35 mm och mindre gott hull understigande 26 mm. Knubbsälshonor har räknats som könsmogna när en gulkropp ( corpus luteum) har observerats i äggstockarna.

2003 års avlysningsjakt på gråsäl

Naturvårdsverket beslutade 2003-04-04 att avlysningsjakt efter gråsäl skulle bedrivas för tredje året i följd. År 2003 års jakt inkluderade åtta län (se Tabell 1) utmed Östersjö-, Bottenhavs- och Bottenvikskusten under perioden 16 april – 31 december. Under perioden den 16/4-31/5 fick högst hälften av respektive läns kvot av sälar fällas. Enligt beslutet fördelades tillstånd för jakt på totalt 170 sälar. Kvoterna fördelades per län enligt en av länsstyrelserna utarbetad modell, som bl.a. bygger på faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde och sälskadornas varaktighet. Naturvårdsverket beslutade även, liksom tidigare år, att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Gruppen för Miljögiftsforskning. Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska undersökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen. Vissa jämförelser görs även med inskickat materialet från gråsälsjakten år 2002 (Bäcklin, 2003a) och undersökta drunknade eller funna döda gråsälar inskickade till NRM för Naturvårdsverkets nationella övervakningsprogram för toppkonsumenter. Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning

2010 års knubbsälsjakt Undersökningar av insamlat material

Naturvårdsverket beslutade 2010-04-28 (Dnr 412-2583-10 Nv ) att skyddsjakt efter knubbsäl skulle bedrivas för andra året i följd. Jakten pågick under perioderna 1/5-31/5 och 1/8-31/12 och inkluderade Västra Götaland och Hallands län (se Tabell 1). Svenska tillstånd för skyddsjakt omfattade totalt 90 knubbsälar. Kvoterna fördelades per län enligt en modell, som bl.a. bygger på förekomst av knubbsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet. Fälld säl rapporteras av jägaren till kustbevakningen som löpande sammanställer resultaten per län och skickar dessa vidare via e-post enligt sändlista. Naturvårdsverket beslutade även att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för Miljögiftsforskning. Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska under-sökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen. Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning. Material och metoder I samband med jakten paketerar jägaren inre organ, underkäke, en bit späck med hud samt i förekommande fall penisben i plastpåsar tillsammans med jaktrapporten. Påsen fryses och skickas till utsett uppsamlingsställe eller direkt till NRM. På NRM har påsarna tinats och innehållet undersökts makroskopiskt. Vikt bestäms på hjärta, lever, binjurar och gonader. Provtagning för bakteriologisk eller parasitologisk undersökning utförs vid misstanke om infektion. Dessa undersökningar utförs i förekommande fall av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala. Underkäkar kokas och tänder tas ut för snittning och åldersbestämning. För kvalitetssäkrad åldersbestämning har en oberoende avläsning gjorts vid minst två tillfällen per säl. Mag- och tarminnehåll har tillvaratagits för dietstudier. För framtida analyser har vävnadsprover och ben tagits till miljöprovbanken. Mikroskopisk undersökning av vävnader har ej utförts eftersom materialet ofta varit kadaveröst förändrat samt fryst. Frysning av vävnaden medför vissa skador på cellnivå. I den följande redovisningen varierar antal undersökta sälar, beroende på att organ saknats i vissa påsar och/eller att jaktrapporter varit ofullständigt ifyllda. Graden av sjukliga förändringar i organen har bedömts i fyra steg från - utan synlig sjuklig förändring, lindrig, måttlig, till - kraftig förändring. 3 För bedömning och förekomst av tarmsår, som förekommer hos gråsäl i Östersjön (Bergman, 1999), har bakre delen av ileum samt caecum och colon (tunntarmen nära blindtarmen, blindtarmen och grovtarmen) från varje säl samlats för jämförande bedömning vid samma tillfälle. Späcktjockleken (hullet) baseras på av jägaren ifylld uppgift i jaktrapporten. Som gott hull räknades en späcktjocklek överstigande 35 mm, medelgott hull 26-35 mm och mindre gott hull understigande 26 mm. Knubbsälshonor har räknats som könsmogna när en gulkropp ( corpus luteum) har observerats i äggstockarna.

2012 och 2013 års knubbsälsjakt : Undersökningar av insamlat material

Patologi hos sä

2010 års gråsälsjakt : Undersökningar av insamlat material

Naturvårdsverket beslutade 2010-04-12 (Dnr 412-2229-10 Nv ) att skyddsjakt efter gråsäl skulle bedrivas för tionde året i följd. Jakten pågick under perioden 16 april – 31 december och inkluderade nio län (se Tabell 1) utmed Östersjö-, Bottenhavs- och Bottenvikskusten. Under perioden 16/4-30/6 fick högst hälften av respektive läns kvot av sälar fällas. Svenska tillstånd för skyddsjakt omfattade totalt 230 sälar. Kvoterna fördelades per län enligt en av länsstyrelserna utarbetad modell, som bl.a. bygger på förekomst av gråsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet. Fälld säl rapporteras av jägaren till kustbevakningen som löpande sammanställer resultaten per län och skickar dessa vidare via e-post enligt sändlista. Naturvårdsverket beslutade även, liksom tidigare år, att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för Miljögiftsforskning

2007 års säljakt : Undersökningar av insamlat material

Naturvårdsverket beslutade 2007-04-11 och 2007-09-21 (Dnr 412-162-07 Nv och 412-6125-07 Nf) att avlysningsjakt efter gråsäl skulle bedrivas för sjunde året i följd under perioden 16 april – 31 december 2007. Jakten inkluderade åtta län (se Tabell 1) utmed Östersjö-, Bottenhavs- och Bottenvikskusten. Under perioden 16/4-31/5 fick högst hälften av respektive läns kvot av sälar fällas. Tillstånd fördelades för jakt på totalt 210 sälar varav Fiskeriverket givits tillstånd att fälla 20 gråsälar i X- och Y-län. Kvoterna fördelades per län enligt en av länsstyrelserna utarbetad modell, som bl.a. bygger på förekomst av gråsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet. Naturvårdsverket beslutade även, liksom tidigare år, att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för Miljögiftsforskning. Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska under-sökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen. Vissa jämförelser görs även med inskickat material från gråsälsjakten åren 2002-2006 samt med undersökta drunknade/funna döda gråsälar. Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning