Beskrivning och analys av nationell miljögiftsövervakning : Underlagsrapport inför översyn av miljöövervakningen av miljögifter på Naturvårdsverket

Sammanfattning Övervakning av miljögifter/hälso- och miljöfarliga ämnen bedrivs inom ett antal olika områden och det är ett stort antal ämnen som mäts och har mätts. Det gäller så vitt skilda områden som t.ex. deposition via luft, halter i human vävnad och halter i biologiskt material som t.ex. älg och fisk. Olika undersökningar har pågått under olika lång tid. Syftet med den här rapporten är att sammanställa och beskriva den strategi som finns samt de undersökningar som görs inom pågående övervakning av hälso- och miljöfarliga ämnen inom det nationella programmet för miljöövervakning samt att utvärdera om detta lever upp till de förväntningar och krav som finns på verksamheten. Miljöövervakningen av miljögifter fungerar bra. Speciellt med tanke på att det är ett mycket komplext område med många inblandade aktörer och kravställare med olika behov. Det finns en ganska bra balans mellan olika program, ämnen och insatser. Men den terrestra miljön än dock som vanligt underordnad. Den strategi som vuxit fram där tidsserieövervakningen kombineras med en omfattande provbankning samt en offensiv nyfiken screeningverksamhet är bra. Speciellt ur aspekten att man bör kunna varna för nya miljöproblem bör effektövervakningen, som är i huvudsak historiskt orienterad, förstärkas. Strategin är utvecklad och passar bra för klassiska miljögifter med PBT-egenskaper och speciellt då persistenta och bioackumulerande ämnen. Vi mäter fortfarande efter de klassiska ämnen som på många sätt är åtgärdade och uppmärksammade och letar vi efter nya ämnen så hittar våra system i huvudsak dessa när de har samma egenskaper. Systemet fungerar även för ämnen som inte mäts i fettväv i och med att vi inte letar förutsättningslöst utan på de platser och i de matriser vi tror oss kunna återfinna dem. Det finns vissa ansatser till att på ett bättre sätt kunna följa upp samhällets kemikalieanvändning med de förslagen om mer förutsättningslös screening i vissa matriser, samt projekt där vi letar efter ämnen från konsumenttillgängliga produkter i humana matriser. Måste man ha tidsserier för alla nya miljögifter eller räcker det att ha för några klassiska ämnen för att den är pedagogisk och komplettera med en retrospektiv studie i de fall man behöver en tidstrend? Kan man utveckla screeningen och provbankningen ytterligare för att uppnå samma syfte som långa tidsserier? Det är mycket troligt att man kan det och bli bättre på att göra väl utvalda retrospektiva studier på provbankat material. Då behövs dock en förstärkning och bättre styrning av provbanken. Det blir andra typer av frågor vi kommer att svara på, inte hur många procents förändring vi kan upptäcka från år till år. Om man bygger upp ett system för bättre riskbedömning av de halter man mäter upp vid enstaka tillfällen kan det fungera som ett steg att avgöra om man skulle behöva mer regelbundna mätningar

Handbok för mer hållbart kemikaliearbete inom miljöfarlig verksamhet: vägledning för Länsstyrelsernas miljöskyddsarbete för att möjliggöra ett arbete med miljömålet Giftfri miljö

Länsstyrelsernas och kommunernas sätt att hantera kemikaliefrågor i miljöarbetet behöver utvecklas så att det bättre passar med intentionerna i miljöbalken och med miljömålet Giftfri miljö. Syftet med handboken är att förenkla för miljöskyddshandläggare inom länsstyrelsen miljöskydd och kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor att arbeta utifrån ett nytt förhållningssätt samt att visa olika verktyg och arbetsrutiner baserat på intentionerna med delmålen i Giftfri miljö. Länsstyrelsen i Jönköping har i denna handbok försökt sammanställa hur man kan jobba mer hållbart med kemikaliefrågor i olika delar av miljöskyddets verksamhet baserat på erfarenheter från den egna verksamheten. Tanken är att materialet ska vara så generellt att det ska kunna användas av fler regionala och lokala myndigheter och byggas ut varefter beho-ven uppstår till exempel med kommande EU-lagstiftning på området. Det arbete som presenteras i rapporten (stegvis i olika ambitionsnivåer) följer miljöbalken, miljömålen, diverse EU-regler samt olika följdlagstiftning. Det som föreslås är mer eller mindre också grunden för, och en förutsättning för den nya EU-ramlagen för kemikalier REACH. I REACH finns mycket av principerna i Giftfri miljö med. Förstår man inte Giftfri miljö, förstår man inte heller REACH. Handboken syftar till att öka medvetenheten om, samt öka efterfrågan på kunskap och ett mer riskbaserat sätt att arbeta. Ansvaret att lösa problemen ligger på verksamheterna själva. Men för att verksamheterna ska ta tag i arbetet krävs att myndigheterna tydliggör vad som menas och ställer krav där det är befogat. Syftet är att bättre knyta samman Naturvårdsver-kets ansvarsområde inom miljöbalken med Kemikalieinspektionens klassiska ansvarsområde inom kemikalielagstiftningen. Detta för att integrera miljökemin som ett mer centralt begrepp inom miljöområdet. Dagens kemikaliearbete handlar mer om klassning och märkning av kemiska produkter och mindre om att även, utifrån klassificeringen, riskvärdera användningen av dessa. I inledningen beskrivs motiven och syftet med rapporten samt avgränsningar. I bakgrund beskrivs miljömålet Giftfri miljö och olika begrepp samt varför man behöver arbeta annor-lunda med kemikaliefrågorna för att kunna hantera miljömålet Giftfri miljö. I verktyg för en Giftfri miljö beskrivs olika befintliga verktyg och hur de kan användas. I Arbetsmetoder för miljöskyddet finns vägledning för hur man kan praktiskt arbeta med frågorna i ärendehandläggningen. Detta arbete har delats upp i olika nivåer beroende på hur långt man har kommit inom myndigheten och/eller respektive företag samt hur höga kunskapskrav man kan ställa på en viss verksamhet i förhållande till miljöpåverkan.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Genomgång och prioritering av kemiska ämnen för nationell screening inom miljöövervakning : En rapport från regional miljöövervakning i Jönköpings län

I denna rapport har några kemiska ämnen föreslagits för s.k. screening. Screening kan definieras som mätningar vid ett tillfälle för att se om ett ämne kan återfinnas i miljön och om människa och miljö påverkas. Det finns ca 20 miljoner registrerade kemiska ämnen varav ca 100 000 används i samhället. För ca 400 ämnen är kunskapsläget jämförelsevis tillfredställande. Behovet av kunskap om ett stort antal ämnen är akut och många förslag till prioriteringar finns. Arbetet har inneburit en genomgång av olika prioriteringslistor av farliga ämnen i olika internationella sammanhang, en viss sökning i relevant litteratur och kontakt med olika myndigheter och forskare. För att få en bredd på valet av ämnen på förslag för screening har de valts ut för att representera alla de tre urvalsgrupper som identifierats: 1). Prioriterade substanser i internationella konventioner och i EU:s ramdirektiv för vatten. 2). Ämnen i andra listor, bl.a. kandidater för OSPAR, och av EU utpekade ämnen i olika sammanhang. 3). Ämnen omnämnda i olika rapporter och vetenskapliga artiklar och ämnen utpekade av diverse olika aktörer (forskare och myndigheter). Ämnen har prioriterats genom att sammanväga bedömningar av flera faktorer som: intressanta ämnen (politiskt och miljömässigt), identifierade i miljön i exempelvis avloppsvatten eller biota, hög persistens och/eller bioackumuleringsgrad, ämnen som används i stor mängd (i förhållande till sin funktion och egenskaper), och ämnen som har bred användning på ett sätt som ger en stor emission (exempelvis genom varor). Föreslagna ämnen är utvalda från många relevanta kandidater. De är av lite olika typ och symboliserar lite olika användning och kommer från de olika grupperna (både s.k. måsteämnen och andra), samtidigt som vissa samordningsvinster vid analys har beaktats. För haltmätning med kemiska analyser år 2002 föreslås: Läkemedel (ibuprofen + Penicillin G och V), hexaklorbutadien, pesticider i livsmedel och oktaklorstyren. För teoretisk flödesanalys år 2002 (för att kartlägga ämnet innan kemiska analyser) föreslås: Acrylonitril, BHT (butylated hydroxy toluene), TBF (2,6-di-tertbutylfenol), 2,4,6-tris(1,1-dimethylethyl)-phenol, 4-tertbutylphenol, Bisphenol A , Bromocyklene, Limonen, musk-ämnen, Tris(4-chlorophenyl)methane &amp; methanol. Föreliggande projekt har utförts på uppdrag från miljögiftssamordning inom miljöövervakningen, Naturvårdsverket

Polychlorinated biphenyls (PCB) in a river ecosystem

Atmospheric deposition is one source of persistent pollutants such as polychlorinated biphenyls (PCB) in aquatic environments. Other point sources can also contribute to the PCB loadings in the water. In the Emån River, in southeast Sweden, contaminated sediment was a source of PCB, the largest deposits of it being found in a small lake connected with the river, Lake Järnsjön, the sediment of it contained about 400 kg of PCB. The concentration of PCB in the water and in the fish was more elevated downstream from the lake than at upstream sites. Lake Järnsjön was cleaned up by the dredging of it during 1993 and 1994. The dredged sediment, estimated to contain over 95% of the PCB in the lake, was deposited in a landfill. During the cleanup action, the concentration of PCB downstream from the lake did not become higher than before. The PCB concentration in the air around the landfill increased in the vicinity and during construction of the landfill. After closure of the landfill by a layer placed on top of it, the PCB concentration in the air fell to background levels. No increase in the PCB concentration in the ground water around the landfill as a result of the remedial action could be detected. Monitoring carried on for two-years following completion of the remediation showed there to be a decrease in the PCB concentration in the water of the lake. The PCB was found to vary seasonally with water discharge and with temperature. The PCB concentration was highest at low water discharge and high temperature. Both the levels of PCB and the variations in them approached those found at the upstream location. There, precipitation was found to be the main source of PCB during high water discharge, desorption from the sediment prevailing under conditions of low water discharge. In the summer of 1996, nearly two years after remediation had been completed, an investigation of the PCB concentration in the fish of the river system was conducted. This investigation was a repetition of one made in 1991, prior to remediation. It showed that after remediation the concentration of PCB in one-year old fish in Lake Järnsjön was halved. The concentration of PCB in fish upstream was also lower, probably because of the decrease in overall background contamination

Förslag till hur man kan hantera prioriterade ämnen inom vattendirektivsarbetet.

I rapporten ges en beskrivning av vad prioriterade ämnen är och rekommendation till hur man kan komma igång att hantera dem i förvaltningscykelns olika steg som karakteriseringen, påverkansbedömningen, åtgärder och övervakning.De 33 prioriterade ämnena i vattendirektivet är i första hand prioriterade för åtgärder men för att avgöra om åtgärder måste sättas in och för att följa åtgärdsarbetet måste dessa också övervakas. Vattendirektivet har hitintills varit mycket ett miljöövervakningens direktiv. För de prioriterade ämnena ligger mycket av fokus på åtgärder där miljöskyddets verksamhet och tillsyn och prövning kommer in som viktiga bitar. Vattendirektivet som är uppbyggt som en modell för ett samverkansarbete ger nu möjligheten att arbete med miljökemiska frågor mer integrerat mellan miljöövervakning och tillsyn. Vilka prioriterade ämnen som släpps ut inom avrinningsområdet är ett nyckelord i direktivet när det bland annat gäller övervakningen och måste gås igenom.Eftersom det redan jobbas med åtgärder mot prioriterade ämnen inom miljömålsarbetet med utfasning och riskminskning (Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg) och dessa ämnen överensstämmer bra med Vattendirektivets ämnen så kopplar även arbetet med giftfri miljö väl in i arbetet. Det omfattande arbetet med efterbehandling som bedrivs ute i län och kommuner måste också koppas som en del av vattendirektivet. Det pågår redan mycket miljöarbete som leder till minskad förorening av vatten. Under första förvaltningscykeln måste detta arbete identifieras och integreras så att rätt data plockas in och överförs, till exempel så att vattendirektivsämnen mäts av de verksamheter som släpper ut dem och så att man i efterbehandlingsundersökningar letar efter ämnena där man misstänker att de finns.För vattendirektivet såväl som för andra direktiv och lagkrav krävs en bättre hantering av kemiska frågor på myndigheterna. Det är ett långsiktigt förbättringsarbete som bara har börjat men som kan ytterligare motiveras med de krav som vattendirektivet ställer!Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Regionala miljömål för en giftfri miljö: en jämförelse och granskning av de miljömål inom Giftfri miljö som beslutats av länsstyrelserna

I arbetet med att regionalisera det nationella miljökvalitetsmålet giftfri miljö med sina delmål har de olika länsstyrelserna valt att antingen huvudsakligen anta de nationella delmålen med vissa förändringar och tillägg eller att mer eller mindre helt formulera egna regionala mål. En del länsstyrelsen har gjort ett mellanting. Det verkar vara svårt att formulera egna mål som omfattar hela intentionen med de nationella delmålen. Däremot blir de egna målen ofta mer pedagogiska och lättare att kommunicera och driva. Att anta de nationella delmålen ger tyngd och det blir färre mål att hålla reda på. När man formulerat egna mål har man ofta tänkt på vilka åtgärder man kan göra först och därefter satt ett mål utifrån detta. När man har antagit nationella delmål formulerar man ofta sedan åtgärder utifrån etablerade begrepp och verksamhet som kommer att likna egna mål. Det är svårt att värdera länsstyrelsen miljömålsarbete utifrån enbart deras miljömål utan att studera de åtgärder som knyts till målen. I uppdraget har i huvudsak målen studerats då man kommit olika långt i processen att formulera åtgärder. Flera av de nationella delmålen ses som främst nationella och internationella mål och där åtgärder inte heller bedöms kunna göras på regional nivå. Här hade länen behövt hjälp med mer konkretiseringar och exempel på hur man kan jobba på denna nivå för att hjälpa till med måluppfyllelse, något som saknats i underlagsrapporter och andra dokument. Det fortsatta regionala miljömålsarbetet kommer sannolikt att bidra med viktiga steg mot att nå Giftfri miljö. Hur långt man kan nå beror mer på hur åtgärdsarbetet går än hur målen formulerats. Det är dock osäkert om regionala mål och åtgärder i tillräcklig utsträckning bidrar till att de nationella målen kan nås. Det beror dels på att regionala mål i vissa län inte fullständigt täcker eller stödjer nationella mål, dels på att det regionala och lokala arbetet med kemikaliefrågor behöver utvecklas för att hantera det så som de nationella målen förutsätter. Miljömålsarbetet på regional nivå handlar mer om att hjälpa till att prioritera arbetet med miljö i en svårt tid- och resursbegränsad verksamhet än att analysera och rätta till de brister som finns i systemet och hur man jobbar rent praktiskt med frågorna. Man kan möjligen sätta mål som är svåra att infria men att föreslå andra åtgärder än vad man tror kan hittas tid och finansiering till är tuffare. Jag är övertygad om att man kan göra en hel del på den regionala och lokala nivån trots resursbrister och olika käppar i hjulet men det gäller att hitta de mest tid- och kostnadseffektiva sätten och här behöver vi hjälpas åt med att hitta rätt verktyg och information. Flera av länens mål och föreslagna åtgärder visar på uppfinningsrikedomRegionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Handbok för mer hållbart kemikaliearbete inom miljöfarlig verksamhet: vägledning för Länsstyrelsernas miljöskyddsarbete för att möjliggöra ett arbete med miljömålet Giftfri miljö

Länsstyrelsernas och kommunernas sätt att hantera kemikaliefrågor i miljöarbetet behöver utvecklas så att det bättre passar med intentionerna i miljöbalken och med miljömålet Giftfri miljö. Syftet med handboken är att förenkla för miljöskyddshandläggare inom länsstyrelsen miljöskydd och kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor att arbeta utifrån ett nytt förhållningssätt samt att visa olika verktyg och arbetsrutiner baserat på intentionerna med delmålen i Giftfri miljö. Länsstyrelsen i Jönköping har i denna handbok försökt sammanställa hur man kan jobba mer hållbart med kemikaliefrågor i olika delar av miljöskyddets verksamhet baserat på erfarenheter från den egna verksamheten. Tanken är att materialet ska vara så generellt att det ska kunna användas av fler regionala och lokala myndigheter och byggas ut varefter beho-ven uppstår till exempel med kommande EU-lagstiftning på området. Det arbete som presenteras i rapporten (stegvis i olika ambitionsnivåer) följer miljöbalken, miljömålen, diverse EU-regler samt olika följdlagstiftning. Det som föreslås är mer eller mindre också grunden för, och en förutsättning för den nya EU-ramlagen för kemikalier REACH. I REACH finns mycket av principerna i Giftfri miljö med. Förstår man inte Giftfri miljö, förstår man inte heller REACH. Handboken syftar till att öka medvetenheten om, samt öka efterfrågan på kunskap och ett mer riskbaserat sätt att arbeta. Ansvaret att lösa problemen ligger på verksamheterna själva. Men för att verksamheterna ska ta tag i arbetet krävs att myndigheterna tydliggör vad som menas och ställer krav där det är befogat. Syftet är att bättre knyta samman Naturvårdsver-kets ansvarsområde inom miljöbalken med Kemikalieinspektionens klassiska ansvarsområde inom kemikalielagstiftningen. Detta för att integrera miljökemin som ett mer centralt begrepp inom miljöområdet. Dagens kemikaliearbete handlar mer om klassning och märkning av kemiska produkter och mindre om att även, utifrån klassificeringen, riskvärdera användningen av dessa. I inledningen beskrivs motiven och syftet med rapporten samt avgränsningar. I bakgrund beskrivs miljömålet Giftfri miljö och olika begrepp samt varför man behöver arbeta annor-lunda med kemikaliefrågorna för att kunna hantera miljömålet Giftfri miljö. I verktyg för en Giftfri miljö beskrivs olika befintliga verktyg och hur de kan användas. I Arbetsmetoder för miljöskyddet finns vägledning för hur man kan praktiskt arbeta med frågorna i ärendehandläggningen. Detta arbete har delats upp i olika nivåer beroende på hur långt man har kommit inom myndigheten och/eller respektive företag samt hur höga kunskapskrav man kan ställa på en viss verksamhet i förhållande till miljöpåverkan.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Kontroll av kemikalier i Jönköpings län under 2004

För att nå miljömålet Giftfri miljö är det viktigt att ha kunskap om vilka kemiska ämnen som används och vilka ämnen som kan utgöra en fara för människor och miljö. Syftet med Länsstyrelsens kemikalieprojekt var att undersöka företagens kemikaliearbete och riskminskningsarbete samt att kontrollera användningen av prioriterade ämnen enligt Giftfri miljö och Vattendirektivet.Kemikalieprojektet har varit riktad mot de tillståndspliktiga verksamheter som Länsstyrelsen har tillsynen över och de tillståndspliktiga verksamheter där kommunerna har tagit över tillsynen. Länsstyrelsens tillsynsobjekt uppmanades att i anslutning till 2004 års miljörapportering inkomma med en kemikalieförteckning som redogör för ingående kemiska ämnen. För kommunernas tillsynsobjekt begärde respektive kommun in en kemikalieförteckning som redogör för ingående kemiska ämnen. Kemikalieförteckningarna har granskats med avseende på Prioämnen och prioriterade Vattendirektivsämnen. Totalt har 244 av 294 företag har inkommit med en kemikalieförteckning, varav 230 uppfyllde de krav som ställdes inom projektet.I Jönköpings län har det identifierats drygt 2 200 olika ämnen varav 414 uppfyller kriterierna för att vara ett PRIOämne eller utgör ett prioriterat Vattendirektivsämne. Förbrukningen av dessa ämnen under 2004 var runt 12 600 ton. De farligare utfasningsämnena står för den största delen av förbrukningen (cirka 7 500 ton) medan riskminskningsämnena står för cirka 5 200 ton. Förbrukningen av de prioriterade Vattendirektivsämnena är cirka 275 ton och utgör en del av förbrukningen av utfasningsämnen respektive riskminskningsämnen.Det verkar föreligga en osäkerhet bland verksamhetsutövarna om hur de ska identifiera sina Prioämnen. Flertalet av objekten har missat att ange ett eller flera ämnen som Prioämnen, trots att ämnet finns med som exempelämne i Priodatabasen. Om detta beror på okunskap, dåliga säkerhetsdatablad eller enkla slarvfel är svårt att säga, men bristfälliga kemikalieförteckningar medför problem för både verksamhetsutövarna och tillsynsmyndigheten.Genom projektet har såväl Länsstyrelsen och kommunerna som verksamhetsutövarna erhållit utökad kunskap om vilka Prioämnen och Vattendirektivsämnen som används, var i processerna de används och vilka mängder som förbrukas. Den kunskap som projektet lett fram till kommer att användas inom fler områden än kemikalietillsyn då erhållna uppgifter även är intressanta för till exempel efterbehandling av förorenade områden, miljöövervakningen, miljömålsuppföljningar och förvaltning av vatten.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Sammanställning av internationella krav på den nationella miljögiftsövervakningen

I olika internationella konventioner som Sverige skriver under och från EU kommer krav på att data om halter av olika miljögifter i miljön ska rapporteras. Denna rapport syftar till att sammanställa vilka dessa krav är. Vad är det som ska mätas och var, rapporteras vart, varför, till vad och till vilken kvalitet? Endast de ämnen och funktioner som är relevanta för miljögiftssamordningen under miljöövervakningen har beaktats varför till exempel ozon- och klimatpåverkande ämnen och krav på emissionsmätningar inte behandlas. Dessa uppgifter behövs för att planera kommande miljögiftsövervakning. Vi behöver fortsätta mäta klassiska miljögifter för att det är de som oftast efterfrågas från internationellt håll och för att upprätthålla långa fina tidsserier. Samtidigt behöver vi mäta en mängd nya ämnen som behöver övervakas för att följa upp miljömålet Giftfri miljö och nya kemikaliestrategier. Från internationellt håll efterfrågas halter för ett antal olika ämnen, främst metaller, och ofta efterfrågas samma ämnen från flera kravställare till exempel Arsenik, Kadmium, Kvicksilver, Nickel, Bly, Zink, Krom, DDT, hexaklorbensen, PCB, PAH, Lindan, och hexaklorbensen. Några ämnen efterfrågas bara av någon kravställare som till exempel Molybden, Vanadin, ftalater, dieldrin och organiska tennföreningar. Många ämnen står på "väntelista" och det är troligt att man kommer att kräva någon form av rapportering för dessa i framtiden som till exempel Vattendirektivets prioriterade ämnen och Stockholmskonventionens 12 POP-ämnen. Ett förnyelsearbete är även på gång inom de äldre konventionerna. Sökning av information om rapportering hos centrala verk och på kravställarnas webbplatser har visat på svårigheten att få en samlad bild av dagens krav. Inom EU har otydligheten i rapporteringskraven och överlappande dataförfrågningar uppmärksammats och en gemensam rapporteringsdatabas ReportNet är under uppbyggnad. Den servar idag rapporteringen till kravställare inom EU (olika direktiv etcetera) men är tänkt att byggas ut för att även klara annan internationell rapportering för medlemsländerna.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p