Plan för inventering av miljöer och möjligheter ur ett hälsoperspektiv anpassad till gamla kulturmiljöer

Vårt moderna liv medför många hälsorisker. Många människor mår både fysiskt och psykiskt dåligt, blir fjärmade från naturen, saknar känslor av platsanknytning och upplever att de saknar band till tidigare generationer. En stor mängd forskning visar på naturens hälsofrämjande värden och Alnarps Rehabträdgård och andra terapeutiska/rehabiliterande verksamheter baserade på naturinterventioner har vuxit fram som ett svar på detta; för att bota/rehabilitera människor som har svårt att orka med det moderna livet. I uppsatsen argumenterar jag för att kulturmiljöer på landsbygden har många av de naturvärden och karaktärer som man försöker bygga upp vid skapandet av rehabträdgårdar helt naturligt och utan att behöva anläggas och att dessa hade kunnat användas ur förebyggande hälsosynpunkt; genom hälsofrämjande landsbygdsturism. Kulturmiljöers olika värden och potentialer har jag försökt visa på genom att ta fram en inventeringsplan anpassad för den typen av miljöer och visa på dess användning genom att inventera ett antal olika miljöer på min släktgård Grönhult i nordöstra Skåne. Syftet med uppsatsen är således att visa på värden och potentialer som kan finnas i gamla natur- och kulturmiljöer för att inspirera andra till att se dessa värden samt motivera till ett bevarande och ökat användande av sådana miljöer ur hälsosynpunkt. I metoddelen beskriver jag hur inventeringsplanen tagits fram genom ett samspel av egna erfarenheter och relevant litteratur/forskning och hur jag också tagit fram ett system med miljönivåer som ett underlag för vad som kan ses som en miljö i en kulturmiljö. Resultatet består av en inventeringsplan framställd i tabellform, där de olika delarna fysisk miljö, platskaraktärer, miljöerbjudanden: aktiviteter, miljöerbjudanden: upplevelsedimensioner samt platsbiografi sammanställts överskådligt och kortfattat för att kunna bli en checklista för andra hugade kulturmiljöinventerare att använda. I resultatdelen ligger också sju inventeringar från gården Grönhult, vilka i enlighet med miljönivåsystemet är indelade i en inventering på övergripande gårdsnivå, fem på delmiljönivå samt en på mikromiljönivå. I diskussionen ligger fokus på likheter och skillnader mellan kulturmiljöer och nyetablerade rehabträdgårdar, samt vilka potentialer för hälsofrämjande landsbygdsturism som inventeringarna har gett underlag för; som exempelvis guidade vandringar, olika typer av kursverksamhet med övernattning, festevenemang samt smakvandringar och äppelprovning i den gamla fruktodlingen. Metoden diskuteras också, i metoddiskussionen, och där argumenterar jag framför allt för att även om min uppsats kan tyckas vara ovanligt personlig för ett vetenskapligt arbete, så är det just behovet av personlig anknytning för att kunna inventera gamla kulturmiljöer med själ och hjärta och genom detta visa på värden i dem som jag velat visa på med min uppsats. Slutsatsen är att det finns en stor mängd hälsofrämjande värden i gamla kulturmiljöer, vilka i mångt och mycket motsvarar, och i vissa avseenden även överträffar, de värden man försöker bygga upp i rehabträdgårdar och att det finns stor potential att använda kulturmiljöerna till olika typer av hälsofrämjande landsbygdsturism.Our modern lifestyle presents a number of health risks. Many people suffer from both physical and mental health problems, become distanced from nature, lack feelings of place attachment and feel a lack of connection to previous generations. A great amount of research shows the health promoting values of nature and the rehabilitation garden in Alnarp and other therapeutical/rehabilitating businesses based on nature interventions has emerged as a response to this; to cure/rehabilitate people who struggle to cope with modern life. In this essay I argue that cultural environments in the countryside possess many of the values and characters one tries to incorporate in the creation of rehabilitating gardens naturally and without the need for construction and that they could be used for preventative healthcare; in the form of scenery tourism. I have tried to show the different values and potentials in cultural environments by creating an inventory plan adapted to this type of environments and show examples of the use of this by inventorying a number of different environments on my family farm Grönhult in the north eastern part of Skåne. The aim of the essay is thus to show values and potentials that can be found in old natural and cultural environments to inspire others to notice these values and to motivate an increased conservation and use of this type of environments from a health perspective. In the method section I describe how the inventory plan has been created through an interaction between my personal experiences and relevant literature/research and how I have also created a system of environment levels as a basis for what may be considered an environment in a cultural environment. The result consists of an inventory plan presented in table form in which the different parts physical environment, place characters, affordances: activities, affordances: dimensions of experience and place biography have been compiled in a clear and concise way in order to serve as a checklist for other prospective surveyors of cultural environments. In the result part there are also seven inventories of environments at the farm Grönhult which, in accordance with the system of environment levels, are divided in one inventory on an overall farm level, five on a sub-environmental level and one on a microenvironmental level. The focus in the discussion is on similarities and differences between cultural environments and newly established rehabilitation gardens, as well as on the potential for health promoting scenery tourism that the inventories have provided the basis for; such as for instance guided tours, different types of course activities with overnight stay, festive events and taste trails in the old fruit orchard. The method is also discussed, in the method discussion part, where I argue that even though my essay might be considered to be unusually personal for a scientific paper, it is the need for personal attachment to be able to inventory old cultural environments with heart and soul and by doing this show their values, that I have wanted to show with this essay. The conclusion is that cultural environments possess a great amount of health promoting values, which in many ways correspond with, and in some respects even surpass, the values one tries to create in a rehabilitation garden and also that there is great potential in using the cultural environments for various kinds of health promoting scenery tourism

Grönhults fruktodling i Vångabygden

Kandidatarbetets syfte är att dokumentera och analysera äppelsortimentet på Grönhults fruktodlingar i Vångabygden, samt att beskriva fruktodlingens historiska utveckling och att diskutera kring framtida möjligheter. De metoder som använts är dels en fält- och analysstudie över äppelsortimentet på Grönhult, dels en litteratur- och intervjustudie. Fruktodling har en mycket lång tradition i Vångabygden och kan spåras tillbaka till tidig medeltid då munkarna på Bäckaskogskloster antas ha startat intresset för fruktodling i trakten. Grönhults fruktodling är en av de tidigaste, lite större, odlingarna i Vångatrakten. Sedan slutet av 1950-talet har fruktodlingen inte skötts professionellt, men ändå underhållits någorlunda och än idag finns ett större antal, fruktbärande äppelträd kvar på gården. I Bilaga 4 finns en tabell över de 35 äppelsorter som idag finns på Grönhult. I denna tabell kan utläsas vilket land sorterna ursprungligen kommit ifrån, vid vilken tid de introducerats i Sverige, när sorterna mognar, vilken fruktfärg de har och anmärkningar om sorterna, där exempelvis deras härdighet i landet tas upp. Det framgår också vilka sorter som funnits med i plantskolekataloger från Alnarpsträdgårdar vid olika år och vilka sorter som är svenska mandatsorter. De slutsatser som har dragits av arbetet är att sortvalen som gjorts på Grönhult under tider när fruktodlingen drevs professionellt överensstämt med de generella sortrekommendationer som funnits under olika tidsperioder, att intresse finns för att restaurera och bevara fruktodlingen och att tillgångarna på gården väl passar in på de behov som i dagsläget finns inom livsmedel och turism, varvid framtiden ser ljus ut för Grönhults fruktodling.The aim of this grauate work is to document and analyse the apple assortment present in the orchard of Grönhult, in the district of Vånga, as well as describe the historical development of the fruit farm and to discuss its future possibilities. Methods used are partly a field and analytical study and partly an interview and literature study. Fruit farming has a very long tradition in the district of Vånga and can be traced back to the early Middle Ages when monks at Bäckaskog Abbey are assumed to have intruduced fruit growing to the area. The orchard of Grönhult is one of the oldest, larger, plantations in the district. Since the late 1950s has the orchard not been farmed professionally, yet reasonably well maintained, and still today there are a large number of fruit-bearing trees on the farm. In Appendix 4 is a table of the 35 apple varieties that exist today on Grönhult. In this table it can be read from which country each variety originate, at which time they were introduced in Sweden, when the varieties ripen, which fruit color they have, and notes of the varieties, where, for instance their hardiness in Sweden is addressed. It is also shown which varieties that can be found in nursery catalogues from Alnarp Gardens from differente years and which varieties that are Swedish mandate varieties. The conclusions drawn from this work is that the selection of apple varieties on Grönhult’s fruit farm during periods when the orchard was run professionally is rather consistent with the general recommendations during different time periods. There is an interest to restore and preserve the orchard and the assets of the farm fit well with the needs in the food and tourism sector, indicating a bright future for the orchard of Grönhult