Students’ solving strategies when facing mathematical word problems : A study based on interviews with students in year 5

Matematikundervisning i skolan är ett aktuellt ämne i dagens samhälle där resultaten från olika kunskapsutvärderingar inom matematik såsom PISA och TIMSS är omdiskuterade ämnen. Något som har visat sig att många elever har svårt med är textuppgifter. Detta på grund av deras komplexitet och att det kräver många olika förmågor av eleven för att lösa dem. Denna studie syftar på att identifiera och synliggöra lösningsstrategier som eleven använder och resonerar kring i mötet med textuppgifter samt möjligheter och begränsningar med varje strategi. För att besvara studiens frågeställningar samlades empirin in under intervjuer med elever där de löste textuppgifter och förklarade sitt tillvägagångssätt och strategier. De lösningsstrategier som framkom under intervjuerna delades in i typer där en skillnad mellan vilka strategier eleverna använde och vilka de resonerade kring kunde urskiljas. Två centrala aspekter kunde identifieras i studien som är viktiga i förhållande till lösningens effektivitet. Dessa centrala aspekter är hur lösningen struktureras och hur eleven tolkar uppgiften

“This is oval and this is something… Probably some kind of seaweed” : A study about students’ mathematical reasoning in year 6

Ett stort fokus inom matematiken ligger på utantillinlärning av kunskap och tillvägagångssätt. Detta trots att forskning och styrdokument visar att elevens resonemangsförmåga är viktig för att utveckla elevers djupare förståelse av matematiken. Denna studie syftar därmed mot att bidra med kunskaper om vilka olika typer av resonemang som elever i årskurs 6 använder sig av och hur detta relaterar till deras förståelse av ett matematiskt område. Det matematiska området som har valts i studien är de geometriska begreppen omkrets och area samt sambandet mellan dem. För att besvara studiens frågeställningar samlades empirin in genom videoinspelningar av elevintervjuer där elever löste och resonerade kring uppgifter i par inom det matematiska området. De resonemang som framkom under intervjuerna identifierades och klassificerades utifrån Lithners (2008) teoretiska ramverk om imitativa och kreativa resonemang samt kopplades till elevens förståelse av begreppen och dess samband. Det resultat som framkom gav upphov till en ny typ av resonemang som inte ingick i ramverket och denna typ benämns som nytänkande resonemang. En anledning till att en ny typ skapades kan vara att denna studie applicerades på lägre åldrar än ramverket är utvecklad för. En problematik synliggjordes vid elevernas lösning av ett praktiskt problem kopplat till sambandet mellan begreppen. I denna uppgift hade inte eleverna ett matematiskt förhållningssätt och förde således inga matematiska resonemang eller visade sin förståelse