Rheumatoid arthritis, gold therapy, contact allergy and blood cytokines

OBJECTIVE: To study the clinical and biochemical effects of a low starting dose for gold therapy in rheumatoid arthritis patients with a contact allergy to gold. METHODS: Serum cytokines were assayed before and 24 h after the first injection of gold sodium thiomalate (GSTM). RESULTS: Contact allergy to gold was found in 4 of 19 patients. Compared to gold-negative patients (starting dose: 10 mg GSTM), there was a larger increase in serum TNFalpha (p < 0.05), sTNF-R1 (NS), and IL-1 ra (p < 0.05) in gold-allergic patients. CONCLUSIONS: Cytokines are released in blood by GSTM in RA patients with gold allergy. To minimize the risk of acute adverse reactions the starting dose of GSTM should be lowered to 5 mg. Alternatively, patients should be patch-tested before gold therapy; in test-positive cases, 5 mg is recommended as the first dose

Two cases of occupational allergic contact dermatitis from a cycloaliphatic epoxy resin in a neat oil: Case Report

BACKGROUND: Metal-working fluids contain complex mixtures of chemicals and metal workers constitute a potential risk group for the development of allergic contact dermatitis. CASE PRESENTATION: Two metal workers developed allergic contact dermatitis on the hands and lower arms from exposure to a neat oil used in metal processing. Patch testing revealed that the relevant contact allergen was a cycloaliphatic epoxy resin, 1,2-cyclohexanedicarboxylic acid, bis(oxiranylmethyl) ester, added to the oil as a stabilizer. None of the patients had positive reactions to the bisphenol A-based epoxy resin in the standard series. CONCLUSIONS: These cases emphasize that well-known contact allergens may show up from unexpected sources of exposure. Further, it can be a long-lasting, laborious process to detect an occupational contact allergen and cooperation from the patient and the manufacturer of the sensitizing product is essential

When the body fails : Patients experiences of everyday life with chronic renal failure

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett växande folkhälsoproblem. Sjukdomen är allvarlig och bidrar till ökat lidande då den medför omfattande symtom, begränsar livsvärlden och kräver livsstilsförändringar. Behandlingen är komplex. För att sjuksköterskan ska kunna ge god vård och stärka välbefinnande hos patienter behöver hen ha förståelse för patienters erfarenheter av livet med kronisk njursvikt. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av dagligt liv med kronisk njursvikt. Metod: Litteraturbaserad metod som bygger på kvalitativa studier. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman: Identifiera sig med sjukdomen, support från omgivningen och förändrad självbild med sex underteman. Konklusion: Kronisk njursvikt leder till både fysiska och psykiska förändringar, vilket resulterar i ett sjukdom- och livslidande för patienter och en annan livsvärld att förhålla sig till än innan sjukdomen