Origin of the Kleva Ni-Cu sulphide mineralisation in Småland, southeast Sweden

The Kleva Ni-Cu sulphide deposit is situated within a gabbro-diorite intrusive complex in southeast Sweden. The basement north of the intrusive complex is dominated by 1.81–1.77 Ga granites of the Palaeoproterozoic Transscandinavian Igneous Belt (TIB). Slightly older (1.83–1.82 Ga) rocks of the Oskarshamn Jönköping Belt, which hosts numerous syngenetic and epigenetic base metal mineralisations, occur just south of the Kleva intrusive complex. The aim of this PhD-thesis is to deduce the origin of the Kleva deposit, the mineralisation itself as well as its host rocks through geochemical, geochronological and petrological studies. U-Pb age determination of zircon dates igneous crystallisation to 1.79 Ga, which is the age of the Kleva intrusive complex and confirms its temporal association with the voluminous TIB magmatism. Major- and trace element systematics are in accordance with a basaltic magma that formed through partial melting of a metasomatically refertilised mantle wedge underneath an Andean-type continental magmatic arc. Lu-Hf signatures of zircon, together with other rocks of Palaeoproterozoic Fennoscandia indicate alternating stages of extension and compression across the subduction zone, facilitating ascent of the mafic magma. Evidence for contamination of the magma through crustal assimilation during its ascent are inconclusive. Low IPGE/Ni together with high S/Se, indicate sulphide melt saturation prior to final emplacement, possibly induced by crustal contamination. Nb/La vs La/Sm indicate contamination with mid-crustal rocks, and radiogenic Os of magmatic pyrite suggests <10% contamination with Archean crust. OJB aged rocks are thus unlikely contaminants, despite the numerous rock inclusions of similar geochemical composition within the intrusive complex. δ34S of Kleva mineralised rocks and the country rocks corresponds with the mantle range, and local or mantle origin of S can neither be proven nor rejected. Sulphide melt segregated from an evolved magma and partially accumulated into massive lenses, which is in accordance with a magmatic conduit setting. The mineralisation contains massive, net-textured and disseminated sulphides of typical magmatic association and is interpreted to be contemporaneous with silicate melt crystallisation, consistent with a Re-Os 1.71 ±0.2 Ga isochron for massive pyrite with magmatic texture. Re-Os isochrons of secondary pyrite indicate metamorphic disturbance of the mineralisation at least twice; at c. 1.61 Ga and 1.39 Ga, which can be linked to orogenic events further to the south and west. The mineralisation was heterogeneously affected by tectonic disturbance, resulting in remobilisation of chalcopyrite into veins, plastic deformation of sulphides and host rock, micro-faulting and brittle deformation of oxides and sulphides and recrystallisation of pyrite in fractures. To summarise, the deposit is an example of a subduction related magmatic Ni-Cu mineralisation affected by multi-stage deformation and alteration

Samverkan och dialog i landsbygdens landskap

The planning of landscapes and towns has changed from a top-to-bottom perspective, including a focus on common interests, towards an inclusion of dialogue between planners and inhabitants of the planning area. In the countryside areas there are many interests which could be incorporated in such a dialogue. Still, the landowners have the final right to make the decisions for his or her property. The purpose of this paper is to examine how a dialogue for countryside development works and could be working, what participators of such dialogues are thinking about their right to direct and transform the landscape, and which roles the planners may take in such a context. With this background in mind, I also look back into the history with the intention to understand the situation of today. I am also trying to grasp some points to develop in future projects on countryside development. I investigate these subjects through case studies on three present projects dealing with countryside development. The method is including interviews with some participators in one of the projects, and observations and participation in all the three projects. The aim of the theoretical frame of reference in this paper is to review in which ways the landscape has been planned in former times, and to give an introduction in the theories of communica-tive planning, which constitute the basis of dialogue in contexts of planning. Also, it will show some examples of projects where the method of dialog has been in focus. As a conclusion, I find that the planning of the landscape has changed from a common decision-making of groups of peasants owning land, to a situation where decisions are made by each landowner on his own, in combination with governmental means of control. This is what still is taking place today, but a new ambition of including local influences may now be seen in several projects of countryside development. The interviewees had different opinions of how the landscape is constituted, how it should be used and who should make the decisions. Primarily they cared for their own interest in the project, but they also thought that a mutual understanding is important. Further, there was a contrast between the views of the administration of the municipality. The stakeholders thought that the municipality administration would weigh their interests against each other, while the coordinator of the project meant that the municipality administration would only work as a catalyst of the project. As a conclusion, when initiating the project, it is important to make clear which the aim of the project is and which role each participant has in the project. The projects for countryside development varied in the definition of the problem, size of the project area and degree of citizen influence. This may lead to different degrees of involvement and efficiency. In future projects it is important to discuss which degree of citizen influence that is pursued, before involving the citizens. The planner could, in the process of dialogue, have the role as an expert representing a special field, or be responsible for the overall picture. The planner could also be a coordinator who has knowledge about the planning system and listens to different arguments in a critical way. In addition, I think that the coordinator should have the responsibility to get hold of and invite new interests during the process. An impartial process-supporter with good knowledge in techniques for dialogue is also needed in such processes.Planeringen av landskap av och tätorter har de senaste decennierna gått från att man uppifrån planerar för det allmänna intresset, mot en dialog mellan planerarna och de som verkligen befolkar det område som man planerar för. På landsbygden finns det många intressen som kan ingå i en sådan dialog samtidigt som markägarna har bestämmanderätten över sin mark. Mitt arbete syftar till att undersöka hur en dialog för landsbygdsutveckling kan fungera, hur deltagarna i sådana dialoger uppfattar sin rätt att påverka landskapet och vad planerarens roll kan vara i detta sammanhang. Jag tittar även tillbaka på historien för att nå fram till dagens situation och försöker dessutom peka ut några viktiga punkter att fundera kring och utveckla i framtida dialogprojekt. Undersökningen gör jag i form av fallstudier på tre aktuella landsbygdsutvecklingsprojekt. I metoden ingår intervjuer med några deltagare i ett av dessa projekt, samt observationer och deltagande på möten inom samtliga projekt. Den teoretiska referensramen för arbetet syftar till att ge en tillbakablick på hur landskapet tidigare har planerats, ge en inblick i de kommunikativa handlingsteorier som ligger till grund för dialog i planeringen, och visa några exempel på projekt där dialogen har stått i centrum. I mina slutsatser lyfter jag fram att planeringen av landsbygdens landskap har gått från att bestå av ett kollektivt beslutande av jordägande bönder, till markägarens egna beslut tillsammans med statliga styrmedel. Så ser det ut även idag, men en ny vinkling mot lokalt inflytande återspeglas nu i flera landsbygdsutvecklingsprojekt. Intervjupersonerna hade olika syn på landskapet, hur det bör användas och vem som bör bestämma över det. De satte sitt eget intresse främst men såg även vikten av ömsesidig förståelse. Det fanns vidare en kontrast mellan intressenternas bild av att kommunen väger intressen emot varandra och projektsamordnarens bild av kommunen som enbart en katalysator för projektet. Man måste därför vara tydlig med syfte och rollfördelning när man inleder projekt av detta slag. Landsbygdsutvecklingsprojektens problemavgränsning, storlek på område och grad av medborgarmakt varierade. Detta kan leda till olika engagemang och effektivitet. I framtida projekt är det viktigt att på förhand diskutera och besluta vilken form av medborgarinflytande man vill uppnå och avser att använda i projektet. Planeraren kan i dialogprocesser anta rollen som expert inom ett sakområde eller stå för en helhetsbedömning. Planeraren kan även vara koordinator, samordnare, som har kunskap om systemet och lyssnar kritiskt till olika argument. Därutöver menar jag att koordinatorn bör ha ansvaret att fånga upp nya intressen under processens gång. Det behövs också en opartisk processtödjare med goda kunskaper i dialogteknik

Internal structures in detrital zircons from Hamrånge: a study of cathodoluminescence and back-scattered electron images

Syftet med denna studie var att extrahera och undersöka de inre strukturerna hos zirkoner från skifferprover insamlade i Hamrångeområdet, norr om Gävle,. Fyra prover från tre olika lokaler valdes ut för undersökningen. Studierna genomfördes med optiskt mikroskop samt svepelektronmikroskop, där back-scatter och katodluminescens användes. Jämförelse mellan proverna visade att även om de inre strukturerna i zirkonerna varierade mellan proverna så fanns där även likheter. Den största skillnaden mellan proverna var graden av omvandlingar och metamiktisering samt graden av abrasion hos kornen. Detta stämde väl överens med att de mest rundade kornen fanns i det prov som ursprungligen hade den grövsta kornstorleken, det vill säga var mest sandig, och vice versa. Då de inre strukturerna inte varierade mycket kunde inga slutsatser angående provenans fastställas och fortsatta provenansstudier på zirkonerna kommer att utföras genom datering med U-Pb SIMS metoden.The purpose of this study is to extract, study and investigate the internal structures of detrital zircons from schist samples in the Hamrånge area, north of Gävle, Sweden. Zircons were extracted from four different samples collected from three different localities. Zircon imaging was performed with optical microscope and scanning electron microscope, with back-scattered electrons and cathodoluminescence. Comparison between the samples were made and showed that although the structures of the zircons of the different samples varied there were also many similarities. The biggest difference between the groups was the degree of metamictisation of the grains and also the degree of abration of the grains. This also coincides with that the most abraded grains were hosted in the most coarse-grained unit. The inner structures did not vary to such extent that any conclusions about the provenance could be drawn without further analyses. Further provenance studies of the zircons will be performed by dating the crystals by spot analysis, i.e. by U-Pb-SIMS.Populärvetenskaplig sammanfattning: Inre strukturer i zirkoner från Hamrånge : en studie med katodluminescens och BSE. Zirkon är ett mineral med stor motståndskraft som överlever de flesta påfrestningar vår berggrund kan utsättas för. Det finns zirkoner som är äldre än den äldsta kända berggrunden på jorden. Zirkoner kan förekomma i både magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter. Zirkon är ett så kallat accessoriskt mineral som finns i små mängder i många bergarter, och är också oftast mycket litet, vanligen mellan 10-100 μm. Då ett mineral bildas präglas dess kemiska sammansättning av miljön det växer till i och likt trädstammarnas ringar är det inte ovanligt med tillväxtstrukturer även i zirkon och även många andra mineral. Tillväxtstrukturerna kallas zonering och beror på kemiska och fysikaliska varia-tioner i tillväxtmiljön. Liksom trädringar tillväxer zirkonerna utåt och de yngsta delarna är teoretiskt sett är ytterst på kornet. Även erosion och senare påväxter syns i tillväxtstrukturen hos zirkoner. Olika miljöer ger olika strukturer och därmed kan man få en bild av vad zirkonen har gått igenom sedan den bildats. Zonering kan ibland vara synlig i optiskt mikroskop, men är lättare att studera i elektronmikroskop, se bild. I denna studie har zirkoner separerats fram ur fyra skifferstuffer från tre olika lokaler i Hamrångeområdet, norr om Gävle, och därefter har deras inre strukturer beskrivits. Avbildningarna utfördes till stor del i svepelektronmikroskop med metoderna katodluminescens och back-scatter (bakåtspridning av elektroner). Resultatet visade att det fanns många olika typer av inre strukturer i zirkonerna, och att det fanns vissa skillnader mellan lokalerna, där både inre och yttre strukturer skiljde sig åt. För att avgöra om zirkonerna i de olika proverna har samma eller olika ursprung kommer zirkonerna att dateras. Genom dateringarna kommer även skifferns litostratigrafiska läge att erhållas

The copper sulphide mineralization of the Zinkgruvan Deposit, Bergslagen, Sweden

At Zinkgruvan, Sweden, zinc, lead and silver are mined from a stratiform ore body. It is considered syngenetic and situated in metavolcanic and metasedimentary rocks. A fault, the Knalla fault, separates the Zinkgruvan deposit into two parts. In the western part, Knalla, the ore is severely deformed, whereas in the eastern part, Nygruvan, a distinct layering occurs. In the western part of Knalla, stratigraphically below the Zn-Pb-Ag-ore, a copper sulphide mineralization occurs, predominantly in a marble unit. According to plans mining of the mineralization will start in the coming years. The study is devoted to determining the occurring ore minerals and their distribution. In addition, the host minerals of the elements As, Sb, Bi and Hg are determined. Optical microscopy and scanning electron microscopy including energy dispersive X-ray analyses are the main tools of the study. The study has showed that the dominating ore minerals in the copper sulphide mineralization are chalcopyrite and cubanite. Sphalerite, magnetite, cobalt-rich pentlandite and other Fe-Ni sulphides are common. Breithauptite, cobaltite, valleriite, bornite and a number of smaller arsenic- and antimony containing minerals occur. The ore minerals mostly occur in aggregates of varying size but also as discrete grains. Most ore minerals occur as both. The main exceptions are the Fe-Co-Ni-sulphides which only occur in the aggregates and the As- and Sb– containing minerals (except for breithauptite and cobaltite), which normally occur as intergrowths outside the aggregates. The richer the mineralization is, the larger and more numerous are the aggregates. In the richest part of the mineralization, the amounts of ore minerals exceed the amount of host rock minerals. Most of the ore minerals occur both in the weakly and strongly mineralised samples. The number of different minerals does not increase with increasing degree of mineralization; merely the amounts of the ore minerals increase. Cobaltite is the dominating As-containing mineral, but arsenopyrite and other minor As- and Sb- phases occur. Antimony foremost occurs in breithauptite but also in gudmundite, tetrahedrite and costibite. Bismuth mainly occurs as rounded grains in the host rock but rarely occurs as larger grains of metallic bismuth or as part of the mineral parkerite. Mercury has been proved in silver filled fractures. The two latter elements have a restricted distribution. The chalcopyrite aggregates dominate the copper mineralization in most of the ore body, found in the carbonate horizon. In the underlying quartz-feldspar leptite sequence the degree of mineralization is low. Some parts of the marble have sections with different host-rock mineralogy, such as high content of skarn minerals. There, the ore minerals occurring differ from the normal. Chemically most of the ore minerals are relatively constant in composition; no significant difference can be demonstrated among the three studied cores, irrespective of stratigraphic position. Exceptions are cobalt-rich pentlandite, sphalerite and tetrahedrite, where significant variations in composition have been proved.Populärvetenskaplig sammanfattning: I området kring Zinkgruvan, ca 50 km söder om Örebro, har malm av olika slag brutits i flera hundra år. Själva Zinkgruvan öppnade för storskalig drift 1857. Zink, bly och silver bryts från skiktformade malmkroppar som bildades för ungefär 1.9 miljarder år sedan, då området var vulkaniskt aktivt. På havsbottnen avsattes lager av vulkanisk aska, sediment, karbonater och malmmineral. Malmmineralen fälldes ut då heta vattenlösningar, som cirkulerade i havsbottnen, kom i kontakt med havsvattnet. I lagerföljden, under zink-blymalmen, finns en mineralisering av främst kopparsulfider som ännu inte har börjat brytas. Den återfinns bara i vissa delar av gruvan. En mineralisering innebär en ansamling av ekonomiskt intressanta mineral. Studien syftar till att undersöka de malmmineral som förekommer i mineraliseringen. För studien valdes prover ut från tre borrkärnor som korsar mineraliseringen. Av dessa tillverkades polerade tunnslip. Malmmineralen studerades i optiskt mikroskop med reflekterande ljus, eftersom dessa mineral oftast inte är transparenta. Genom att bedöma färg och styrka på det reflekterade ljuset kan man identifiera mineral. Den mikroskopiska studien visar att det dominerande malmmineralet är kopparkis, följt av kubanit. Dessa är båda kopparsulfider. Malmmineralen återfinns främst som anhopningar, så kallade aggregat, i värdbergarten som är marmor. Andra mineral som är vanliga i aggregaten är zinkblände, magnetit och järn-nickelsulfider. Mineraliseringsgraden ökar gradvis mot de rikaste delarna. Den ökande mineraliseringsgraden innebär att aggregaten ökar i volym, men medför inte att fler malmmineral återfinns eller att mineralsamman¬sättningen ändras. Malmmineralens kemiska sammansättning bestämdes med energidispersiv röntgenanalys i svepelektronmikroskop. Den kemiska sammansättningen är stabil för de flesta malmmineral i de olika proverna. Undantag är zinkblände, valleriit, tetrahedrit och koboltrik pentlandit. Exempelvis har stora korn av pentlandit högre halter av kobolt än små korn.I Zinkgruvan, Sverige, bryts zink, bly och silver ur en stratiform malmkropp. Denna anses vara syngenetiskt avsatt och återfinns i metavulkaniska och metasedimentära bergarter. En förkastning, Knallaförkastningen, delar malmförekomsten i två delar. Den västra delen, Knalla, är kraftigt deformerad medan den östra, Nygruvan, har en väl utvecklad lagring. Stratigrafiskt under Zn-Pb-Ag- malmen i västra delen av Knalla finns en kopparsulfidmineralisering. Denna är företrädesvis belägen i marmor. Brytningsstart planeras inom de närmaste åren. I undersökningen skall de förekommande malmmineralen och deras fördelning bestämmas. Vidare omfattar studien ett klarläggande av i vilka mineral grundämnena As, Sb, Bi och Hg återfinns. De huvudsakliga undersökningsmetoderna utgörs av optiskt mikroskopering och svepelektronmikroskopering inklusive energidispersiv röntgenanalys. Studien har visat att de dominerande malmmineralen i kopparsulfidmineraliseringen är kopparkis och kubanit. Zinkblände, magnetit, koboltrik pentlandit och andra Fe-Co-Ni-sulfider är vanliga. Breithauptit, koboltglans, valleriit, bornit samt ett antal mindre arsenik- och antimoninnehållande mineral återfinns. Malmmineralen sitter främst i aggregat av varierande storlek, men återfinns även som enstaka spridda korn. De flesta malmmineralen kan återfinnas på båda sätt. Undantagen är Fe-Co-Ni sulfider som enbart förekommer i aggregaten och As- och Sb- innehållande mineral (bortsett från breithauptit och koboltglans) som normalt förekommer som kristaller invuxna i varandra men utanför aggregaten. Desto rikare mineraliseringen blir, desto större och fler blir de aggregat i vilka främst kopparsulfiderna är lokaliserade. I de rikaste delarna överväger mängden malmmineral mängden bergartsbildande mineral. Vanligen kan de flesta malmmineral återfinnas i fattiga såväl som rika prov. Antalet olika mineral som återfinns ökar inte med ökande malmhalt utan det är främst mängden av respektive mineral som ökar. I mineraliseringen återfinns Arsenik främst i koboltglans men även i arsenikkis och andra As- och Sb-förande faser som finns i små mängder. Antimon återfinns främst i breithauptit, men även i gudmundit, tetrahedrit och kostibit. Vismut sitter som små droppformade korn i värdbergarten men även i ett fåtal fall som större korn eller som del i mineralet parkerit. Kvicksilver återfinns i silverfyllda sprickor. De två senare elementen har, av vad studien kunnat visa, en relativt begränsad utbredning. Kopparkisaggregaten dominerar mineraliseringen i större delen av malmen, som är belägen i en karbonathorisont. Kvarts-fältspatsleptit, som överlagras av marmorn, är mycket svagt mineraliserad. I vissa delar av marmorn finns inlagringar av andra bergarter, t.ex. skarnbergarter. De malmmineral som återfinns där skiljer sig från det normala. De flesta malmmineralen är relativt konstanta i sin sammansättning. Detta gäller både mellan de tre undersökta borrkärnorna och inom en och samma borrkärna oavsett placering i stratigrafin. Undantag utgörs av koboltrik pentlandit, zinkblände och tetrahedrit, där en signifikant kemisk variation har påvisats

Large spinel grains in a CM chondrite (Acfer 331): Implications for reconstructions of ancient meteorite fluxes

By dissolving 30400kg of marine limestone in HCl and HF acid, our group has previously recovered common relict chromite grains (approximately 63250m) from ordinary chondritic micrometeorites that fell on ancient sea floors, up to 500Myr old. Here, we evaluate if CM group carbonaceous chondritic material, which makes up an important fraction of the micrometeorite flux today, contains analogous grains that can be searched for in acid residues. We dissolved 8g of CM2 meteorite Acfer 331 in HF, which yielded a characteristic assemblage of both transparent Mg-Al- and opaque Cr-spinels >28m. We find on average 4.6 and 130 Mg-Al-spinel grains per gram in the 63250 and 2863m size fractions, respectively. These grains are mostly pink or colorless, and often characterized by heterogeneous Cr-content. Black, opaque Cr-spinel grains are absent from the >63m fraction, but in the 2863m fraction we find approximately 65 such grains per gram meteorite. The individual grains have a characteristic composition, with heterogeneous major element compositions (e.g., 44.461.7wt% Cr2O3), but narrow ranges for maximum TiO2 (0.61.6wt%) and V2O3 (0.51.0wt%) concentrations. The content of spinel grains in the 2863m fraction of CM meteorites appears comparable at the order of magnitude level with the content of >63m sized chromite grains in fossil L-chondrites from Ordovician limestone. Our approach of recovering meteoritic spinel from sediment may thus be extended to include CM meteorites, but the smaller size fraction of the acid residues should be searched

Regional landscape strategies and public participation: towards implementing the European Landscape Convention in Sweden

Sweden has recently decided to ratify the European Landscape Convention (ELC). Methods for implementation have been discussed for both the ELC and related national environmental objectives. Thus, the Swedish Government decided that seven County Administrative Boards should undertake pilot studies for Regional Landscape Strategies (RLS) during 2006–2007. The RLS pilot projects aimed at a new and more effective approach for conservation and sustainable land use at regional level. Additionally, RLS should also function as a method for implementing the ELC and other environmental objectives. One specific focus of the pilot studies was on developing methods for public participation. Other important issues were to involve different administrative sectors, municipalities and regional authorities in the process, as well as attaining a good balance between conservation and profitable land use. This chapter presents some of the results from the RLS case study in Vellinge municipality, Scania (Skåne), Sweden’s southernmost province. The focus of the study was on public participation in particular by equestrians and landowners. The first ‘bridleway organization’ of its kind in Sweden was established as a direct result of the project

Luftkvalitet i Kronobergs län – Tätortsluft : Resultat till och med december 2011

Sedan 2007 utgör Kronobergs län ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Samtliga kommuner deltar och Kronobergs luftvårdsförbund samordnar ett uppföljningsprogram. Programmet är en kombination av mätningar och beräkningar. Samverkan ger underlag för en samlad bedömning för länet. Sedan mars 2012 har programmet reviderats. Det nya programmet innebär bland annat minst två års mätningar i varje kommun under en femårsperiod. Såväl mätningar som beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Inga överskridanden av miljökvalitetsnormerna befaras vare sig där mätningar har utförts eller i övriga tätorter. Undantaget är marknära ozon på landsbygden. Halterna av partiklar (PM 10) har i genomsnitt varit 13-18 μg/m3 (mikrogram per kubikmeter). Halter på landsbygd i området, cirka 10 μg/m 3, indikerar att en betydande andel av tätorternas halter beror på långväga intransport av föroreningar. Uppmätta värden är något under gränsen för beslutat miljömål, 20 μg/m 3, men över gränsen för föreslaget miljömål år 2020, 15 μg/m3. De generellt högsta halterna noteras under mars och april. Det förklaras av att mycket sand och salt, som finns kvar efter vinterns halkbekämpning, virvlar upp i takt med att vägarna torkar upp. Samtidigt kör många fortfarande med dubbdäck. Dubbdäck river upp mycket mer partiklar från vägbanan än vad sommardäck gör. Värt att notera är att halterna av partiklar, PM 10, var förhållandevis höga under 2011. Högre än medelvärdet sedan mätstart 2007 och markant högre än närmast föregående år. När det gäller kvävedioxid har halterna i Ljungby, Växjö och Älmhult varit 9-13 μg/m 3, vilket innebär att de med god marginal klarar gällande miljömål på 20 μg/m 3 som årsmedelvärde. På landsbygd i Kronobergs län är halterna av kvävedioxid 2-3 μg/m 3, vilket dock innebär att kvävedioxid till stor det är egenproducerat i respektive tätort. Mätningarna i Växjö visar en tydlig koppling till trafikmängd. Halterna har varit tydligt högre måndag till fredag, då fler fordon passerar, än lördag till söndag. Uppmätta halter av bensen har varit under gällande miljömål både i Ljungby, Växjö och Älmhult, vilket är bra. Mätningar från början av 1990-talet i Älmhult visar en kraftig minskning av bensenhalter i luft. Detsamma gäller många andra svenska tätorter och förklaras till största delen av sänkt bensenhalt i bensin. Sedan mätningarna startade har antalet veckor med förhöjda halter av ett annat flyktigt organiskt ämne, butylacetat, i Älmhult minskat. De är dock fortfarande högre än i Ljungby och Växjö

The age of the Kleva intrusion, southeast Sweden

The Kleva nickel-copper mineralization is situated within a gabbro-diorite intrusion on the border between the late Svecofennian rocks of the Oskarshamn-Jonkoping belt and rocks of the slightly younger Transscandinavian Igneous Belt (TIB). The sulphides present in the mafic intrusion are pyrrhotite, chalcopyrite, pentlandite and pyrite, occurring as massive mineralization, disseminations and thin, predominantly chalcopyrite-bearing veins. Age determinations of the gabbro-diorite were conducted to determine the age of the mineralization and its regional context. U-Pb analyses of baddeleyite (TIMS) and zircon (SIMS) from the gabbro-diorite and related rocks indicate an age of c. 1.79 Ga for the Kleva intrusion, broadly coeval with the TIB-rocks in the area, but younger than the late Svecofennian rocks. Further studies will help to constrain whether the sulphide mineralization was modified during later alteration, regional tectonism and metamorphism

Tracing Proterozoic arc mantle Hf isotope depletion of southern Fennoscandia through coupled zircon U–Pb and Lu–Hf isotopes

Constraints on the composition of the depleted mantle Sm–Nd and Lu–Hf crust formation ages have a long history of scientific debate. When calculating mantle extraction ages, and constructing crustal growth models, a linear evolution of incompatible trace elements in a depleted mantle since > 4 Ga is routinely used. Mantle depletion however varies regionally and over time and subduction of sediments and oceanic crust renders a mantle-wedge variously enriched relative to a modelled depleted mantle. Here we show that primitive mantle-derived subduction related gabbroic intrusions from southern Fennoscandia have Hf isotope compositions that are enriched relative to a MORB-like linear depleted mantle evolution curve. Extrapolation of primitive Paleoproterozoic gabbro suites enables the construction of a regional mantle evolution curve, providing improved constraints on model ages, crustal residence times and the fraction of juvenile versus reworked continental crust. Convergent margins are assumed to be one of the main sites of continental crust growth, and using an overly depleted mantle source yield model ages that are too old, and hence cumulative crustal growth models show too much crust generation early in the Earth's history. The approach of using the Hf isotope composition of zircon from primitive subduction related gabbroic intrusions as a proxy for mantle Hf isotope composition, piloted in this study, can be applied to other convergent margins