14 research outputs found
à tervinning av fosfor frÄn förbrÀnning av avloppsslam
No full textThe primary source of phosphorus, phosphate rock, is a non-renewable resource which is expected to get exhausted in the next 50 â 100 years. Sewage sludge in Sweden constitutes 25% of the annual phosphorus in the country, making it a potentially significant source for phosphorus recovery. The aim of this project was to identify the potential for phosphorus recovery from incineration of dewatered and digested sewage sludge in Fortum VĂ€rmeâs power plants in Stockholm. The study was limited to two boilers located at Bristaverket, Stockholm - boiler B1, a bio-fired fluidized bed boiler and boiler B2, a waste-fired grate incinerator. A theoretical analysis for boiler B1 showed that it is possible to reach a concentration of 4.6% phosphorus in fly ash if sludge and recycled wood fuel are mixed in the ratio 48:52. A test program was executed in boiler B2 to burn up to 12.5% sludge with a mixture of household waste and industrial waste. A total of 755 tons of sludge was used over a period of three weeks during the test in boiler B2. The test was successful in terms of combustion and emissions. There was no increase in the emissions of nitrogen oxides, sulphur dioxide and hydrochloric acid in the flue gas. Mercury emissions in the chimney increased with an increase in the share of sludge, nevertheless, the emission level was below the limit set by the Swedish Environmental Protection Agency. Decrease in the amount of unburnt materials in bottom ash and in the emission of carbon monoxide showed that the burning of fuel was more efficient with input of sludge. The maximum phosphorus concentration was 0.7% in both bottom ash and fly ash from boiler B2 and occurred at an input of 12.5% sludge. This concentration is close to the expected theoretical value, however it is not expected to be feasible to recover phosphorus at such a low concentration. The ashes were sent to Fortum Waste Solutions and Ragn-Sells for recovery of phosphorus, however the results are not included in this report due to time constraints for thesis study. In order to increase the concentration of phosphorus in the ashes, a system approach is recommended, for instance, recirculation of bottom ash into the incinerator.Den primĂ€ra kĂ€llan till fosfor, fosforit, Ă€r en icke-förnybar resurs som Ă€r begrĂ€nsad och förvĂ€ntas bli förbrukad under de kommande 50-100 Ă„ren. Avloppsslam i Sverige innehĂ„ller 25% av det Ă„rliga fosforflödet, dĂ€rmed Ă€r det en potentiellt viktig kĂ€lla för fosforĂ„tervinning. Syftet med detta projekt var att identifiera potentialen för fosforĂ„tervinning frĂ„n förbrĂ€nning av rötat och avvattnat avloppsslam i Fortum VĂ€rmes kraftvĂ€rmeverk i Stockholm. Projektet avgrĂ€nsades till fokus pĂ„ tvĂ„ pannor i Bristaverket: panna B1, en bioeldad fluidiserad bĂ€ddpanna och panna B2, en avfallseldad rosterpanna. En teoretisk analys av panna B1 visade att det Ă€r möjligt att uppnĂ„ en koncentration pĂ„ 4,6% fosfor i flygaska om slam och RT-flis blandas med förhĂ„llandet 48:52. Ett test program genomfördes pĂ„ panna B2 för att förbrĂ€nna uppe till 12,5% slam med en blandning av hushĂ„llsavfall och grovkross. Totalt anvĂ€ndes 755 ton slam under en period av tre veckor dĂ„ testet genomfördes i panna B2. Det var ett lyckat test med avseende pĂ„ förbrĂ€nning och utslĂ€pp. Ingen ökning av kvĂ€veoxider, svaveldioxid och saltsyra i rökgasen observerades vid utslĂ€ppen. KvicksilverutslĂ€ppet i skorstenen ökade med en ökad andel slam, dock var utslĂ€ppsnivĂ„n under den grĂ€nsen som Ă€r faststĂ€lld av NaturvĂ„rdsverket. Minskning av oförbrĂ€nda material i bottenaska och i utslĂ€pp av kolmonoxid visade att förbrĂ€nningen av brĂ€nsle Ă€r effektivare med inmatning av slam. Den maximala fosforkoncentrationen var 0,7% i bĂ„de bottenaska och flygaska frĂ„n panna B2 vid ett intag av 12,5% slam. Denna koncentration ligger nĂ€ra det förvĂ€ntade teoretiska vĂ€rdet, men det anses inte vara rimligt att Ă„tervinna fosfor vid en sĂ„dan lĂ„g koncentration ut ett ekonomist perspektiv. Askan skickades till Fortum Waste Solutions och Ragn-Sells för Ă„tervinning av fosfor, men resultatet redovisas inte i denna rapport pĂ„ grund av tidsbegrĂ€nsningen av detta examensarbete. För att öka koncentrationen av fosfor i askan rekommenderas en systeminriktning, till exempel recirkulation av bottenaska i pannan
Möjligheter och utmaningarmed avfallsplan ochavfallsförebyggande program : En utvĂ€rdering av den nationellaavfallsplanen och det avfallsförebyggandeprogrammet â Att göramer med mindre.
No full textSverige har haft en nationell avfallsplan sedan 2005 och den nuvarande avfallsplanenoch avfallsförebyggande programmet Att göra mer med mindre, strĂ€ckersig över 2018 â 2023 och Ă€r framtagen av NaturvĂ„rdsverket. BĂ„de plan och programska utvĂ€rderas vart sjĂ€tte Ă„r och ses över vid behov. I denna rapport utvĂ€rderasnuvarande avfallsplan och avfallsförebyggande program. Syftet Ă€r att bedöma vilkaeffekter som plan och program har bidragit till. För att bedöma detta har samtligakommunala avfallsplaner undersökts. 30 intervjuer med berörda aktörer hargenomförts samt en uppföljning av den statistik som presenterades i avfallsplanenhar gjorts. Det Ă€r svĂ„rt att pĂ„visa nĂ„gon effekt av plan och program. UtvĂ€rderingen visaratt planen och programmet inte har haft nĂ„gon större betydelse för aktörernasarbete för en mer resurseffektiv avfallshantering. Majoriteten av de aktörer somintervjuats anger att de sĂ€llan eller aldrig anvĂ€nder avfallsplanen i sitt arbete.Dock nĂ€mns det av flertalet aktörer att den Ă€r bra som en handbok kring huravfallshanteringen fungerar i Sverige om Ă€ndock nĂ„got inaktuell i dagslĂ€get.Kommunerna har ofta med de prioriterade omrĂ„dena som nĂ€mns i planen menhar inte haft nĂ„gon större nytta av planen i sitt arbete med att ta fram kommunalaavfallsplaner. I 65 procent av de kommunala avfallsplaner som antagits frĂ„n Ă„r2018 och framĂ„t, nĂ€mns den nationella avfallsplanen. Samtidigt anges att dennationella avfallsplanen fungerar som ett medel för att visa för företagsledningoch politiker vad man ska prioritera samt var utvecklingen Ă€r pĂ„ vĂ€g vilket kanindikera om man Ă€r inne pĂ„ rĂ€tt spĂ„r. KĂ€nnedomen om den nationella avfallsplanenĂ€r större Ă€n det avfallsförebyggande programmet. Flertalet Ă„tgĂ€rder utförs av aktörerna som har koppling till avfallsplan ochprogram men de utförs inte pĂ„ grund av dessa utan snarare indirekt. Det finns enefterfrĂ„gan pĂ„ Ă„tgĂ€rdsförslag och goda exempel pĂ„ vad man kan göra. Nu visarplanen vad man vill men inte hur man nĂ„r dit. SĂ€rskilt viktigt Ă€r Ă„tgĂ€rdsförslag förmindre kommuner och organisationer. De flesta anger att det Ă€r rĂ€tt omrĂ„den somĂ€r prioriterade, men det finns dock en önskan om Ă€n mer fokus pĂ„ förebyggandesamt ett avsnitt kring avfall i krissituationer i en uppdaterad plan. En sammanstĂ€llning av statistik för avfallsmĂ€ngder Ă„r 2020 presenteras idenna rapport för att visa pĂ„ utvecklingen jĂ€mfört med mĂ€ngder för Ă„r 2014.Vidare Ă€r den prognos som presenterades för Ă„r 2020, vilken redovisades i dennationella avfallsplanen, inkluderad i rapporten. Statistiken visar att textilavfalloch batteriavfall har ökat mest fram till Ă„r 2020 jĂ€mfört med Ă„r 2014. I framtida versioner av avfallsplanen vill aktörerna se ett dokument som Ă€rtydligare med bilagor för mer information. Ett dokument som visar vilka mĂ„lenĂ€r och varför de finns samt förslag pĂ„ hur man kan uppnĂ„ mĂ„len. Det efterfrĂ„gasocksĂ„ att planen kopplar till vad andra organisationer gör, vilka initiativ man somlĂ€sare kan ansluta sig till. Ett annat önskemĂ„l Ă€r sĂ€rskilda dokument riktade motföretag eller prioriterat omrĂ„den. För kategorin företag Ă€r det inte mĂ„nga som enbart har avfallsfrĂ„gan pĂ„ sitt bord.Det Ă€r en uppgift bland mĂ„nga andra som en miljö- och kvalitetsansvarig har atthantera. DĂ€rför Ă€r det viktigt att lyfta frĂ„gan högre upp i avfallshierarkin för attvisa vad man kan göra för att förebygga avfall. MĂ„nga kommuner har exempelvisĂ€ndrat namnet pĂ„ sin avfallsplan till kretsloppsplan eller resursplan, för att vidgabegreppet och förstĂ„elsen för det stora omrĂ„de som en kommunal avfallsplan skatĂ€cka. Det kan inkludera allt frĂ„n inköp och hantering, men Ă€ven hur det avfallsom uppstĂ„r ska hanteras. Detsamma gĂ€ller för den nationella avfallsplanen somtroligen förlorar en del lĂ€sare som skulle kunna ha nytta av innehĂ„llet i planenmen som inte anser sig arbeta med avfall. Kommunikationen kring den nationellaavfallsplanen Ă€r dĂ€rför av stor vikt och att den anpassas till olika aktörer. UtvĂ€rderingen drar slutsatsen att en handlingsplan som visar exempel pĂ„hur man kan nĂ„ mĂ„len vore önskvĂ€rt. För att hĂ„lla dokumenten aktuella börNaturvĂ„rdsverket vid möten med aktörer Ă„terkoppla hur detta berör avfallsplanen
Uppföljning av etappmÄlet för ökad resurshushÄllning i livsmedelskedjan : Data för Är 2018
No full textI det hĂ€r projektet har SMED utfört en uppföljning av etappmĂ„let för en ökad resurshushĂ„llning i livsmedelskedjan som lyder: âInsatser ska vidtas sĂ„ att senast Ă„r 2020 sorteras minst 50 procent av matavfallet frĂ„n hushĂ„ll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas sĂ„ att Ă€ven energi tas tillvaraâ. I praktiken innebĂ€r mĂ„lformuleringen att av det uppkomna matavfallet frĂ„n ovan nĂ€mnda avfallskĂ€llor ska minst 50 procent rötas eller komposteras dĂ€r minst 40 procent av de uppkomna matavfallsmĂ€ngderna mĂ„ste rötas sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ringen i matavfallet tas tillvara. Uppföljningen visar att omkring 38 procent av det uppkomna matavfallet frĂ„n konsumtionsledet rötas och komposteras Ă„r 2018 sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen tas tillvara. Detta kan jĂ€mföras med mĂ„let pĂ„ 50 procent. Motsvarande andel som rötas och dĂ€r Ă„terföring av nĂ€ringsĂ€mnen sker uppgĂ„r till 33 procent Ă„r 2018, att jĂ€mföra med mĂ„let pĂ„ 40 procent. Sverige Ă€r idag en bra bit frĂ„n att klara Ă„tervinningsmĂ„let som inte bedöms uppnĂ„s till Ă„r 2020. De faktorer som har störst potential att öka Ă„tervinningsgraden utifrĂ„n genomförd studie Ă€r: Ăka mĂ€ngden insamlat matavfall till biologisk behandling. Idag Ă€r den andelen ungefĂ€r 49 procent av de uppkomna matavfallsmĂ€ngderna. I de hushĂ„ll som idag har möjlighet att sortera ut sitt matavfall finns det en stor potential att öka utsorteringen eftersom andelen matavfall i restavfallet i dessa hushĂ„ll Ă€r cirka 26 procent. Detta jĂ€mfört med omkring 35 procent i hushĂ„ll som inte har nĂ„gon matavfallsinsamling. Regeringsbeslutet att Ă„lĂ€gga kommunerna att tillhandahĂ„lla system för insamling av matavfall frĂ„n hushĂ„ll senast 2021 (Regeringskansliet, 2019) Ă€r ett kraftfullt styrmedel som kommer att öka insamlingen av matavfall dĂ„ det Ă„r 2018 var 82 % av kommunerna som erbjöd insamling av matavfall till hushĂ„llen (Avfall Sverige, 2019a)   Minska rejektmĂ€ngderna som uppstĂ„r vid förbehandlingen vid samrötningsanlĂ€ggningar. Denna andel Ă€r idag cirka 24 procent av insamlade mĂ€ngder matavfall. Det Ă€r viktigt att fĂ„ en biogödsel med en sĂ„ bra kvalitet och med sĂ„ lite oönskade material som möjligt för att kunna Ă„terföra nĂ€ringsĂ€mnen. Eftersom det idag inte finns nĂ„gon teknik för att enbart ta bort oönskade material Ă€r det oundvikligt att matavfall hamnar i rejektet. Tidigare Ă„r har en ökad Ă„terföring av rötslam frĂ„n kommunala avloppsreningsverk angetts som ett sĂ€tt att nĂ„ mĂ„let om Ă„terföring av nĂ€ring. Idag Ă€r det omkring 72 procent av uppkomna mĂ€ngder rötslam som avsĂ€tts pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att det kan klassas som Ă„terföring av nĂ€ringsĂ€mnen. Det finns dock en utredning som ska föreslĂ„ förbud mot spridning av avloppsslam pĂ„ Ă„krar och krav pĂ„ Ă„tervinning av fosfor (Regeringskansliet, 2019b). Resultatet av denna utredning och framtida krav pĂ„ Ă„terföring av nĂ€ringsĂ€mnen som stĂ€lls kommer medföra en stor pĂ„verkan pĂ„ etappmĂ„lsuppföljningen, och troligen Ă€ven pĂ„ berĂ€kningsmetod om det enbart Ă€r fosfor som kommer att Ă„terföras
Uppföljning av etappmÄlet för ökad resurshushÄllning i livsmedelskedjan : Data för Är 2018
No full textI det hĂ€r projektet har SMED utfört en uppföljning av etappmĂ„let för en ökad resurshushĂ„llning i livsmedelskedjan som lyder: âInsatser ska vidtas sĂ„ att senast Ă„r 2020 sorteras minst 50 procent av matavfallet frĂ„n hushĂ„ll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas sĂ„ att Ă€ven energi tas tillvaraâ. I praktiken innebĂ€r mĂ„lformuleringen att av det uppkomna matavfallet frĂ„n ovan nĂ€mnda avfallskĂ€llor ska minst 50 procent rötas eller komposteras dĂ€r minst 40 procent av de uppkomna matavfallsmĂ€ngderna mĂ„ste rötas sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ringen i matavfallet tas tillvara. Uppföljningen visar att omkring 38 procent av det uppkomna matavfallet frĂ„n konsumtionsledet rötas och komposteras Ă„r 2018 sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen tas tillvara. Detta kan jĂ€mföras med mĂ„let pĂ„ 50 procent. Motsvarande andel som rötas och dĂ€r Ă„terföring av nĂ€ringsĂ€mnen sker uppgĂ„r till 33 procent Ă„r 2018, att jĂ€mföra med mĂ„let pĂ„ 40 procent. Sverige Ă€r idag en bra bit frĂ„n att klara Ă„tervinningsmĂ„let som inte bedöms uppnĂ„s till Ă„r 2020. De faktorer som har störst potential att öka Ă„tervinningsgraden utifrĂ„n genomförd studie Ă€r: Ăka mĂ€ngden insamlat matavfall till biologisk behandling. Idag Ă€r den andelen ungefĂ€r 49 procent av de uppkomna matavfallsmĂ€ngderna. I de hushĂ„ll som idag har möjlighet att sortera ut sitt matavfall finns det en stor potential att öka utsorteringen eftersom andelen matavfall i restavfallet i dessa hushĂ„ll Ă€r cirka 26 procent. Detta jĂ€mfört med omkring 35 procent i hushĂ„ll som inte har nĂ„gon matavfallsinsamling. Regeringsbeslutet att Ă„lĂ€gga kommunerna att tillhandahĂ„lla system för insamling av matavfall frĂ„n hushĂ„ll senast 2021 (Regeringskansliet, 2019) Ă€r ett kraftfullt styrmedel som kommer att öka insamlingen av matavfall dĂ„ det Ă„r 2018 var 82 % av kommunerna som erbjöd insamling av matavfall till hushĂ„llen (Avfall Sverige, 2019a)   Minska rejektmĂ€ngderna som uppstĂ„r vid förbehandlingen vid samrötningsanlĂ€ggningar. Denna andel Ă€r idag cirka 24 procent av insamlade mĂ€ngder matavfall. Det Ă€r viktigt att fĂ„ en biogödsel med en sĂ„ bra kvalitet och med sĂ„ lite oönskade material som möjligt för att kunna Ă„terföra nĂ€ringsĂ€mnen. Eftersom det idag inte finns nĂ„gon teknik för att enbart ta bort oönskade material Ă€r det oundvikligt att matavfall hamnar i rejektet. Tidigare Ă„r har en ökad Ă„terföring av rötslam frĂ„n kommunala avloppsreningsverk angetts som ett sĂ€tt att nĂ„ mĂ„let om Ă„terföring av nĂ€ring. Idag Ă€r det omkring 72 procent av uppkomna mĂ€ngder rötslam som avsĂ€tts pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att det kan klassas som Ă„terföring av nĂ€ringsĂ€mnen. Det finns dock en utredning som ska föreslĂ„ förbud mot spridning av avloppsslam pĂ„ Ă„krar och krav pĂ„ Ă„tervinning av fosfor (Regeringskansliet, 2019b). Resultatet av denna utredning och framtida krav pĂ„ Ă„terföring av nĂ€ringsĂ€mnen som stĂ€lls kommer medföra en stor pĂ„verkan pĂ„ etappmĂ„lsuppföljningen, och troligen Ă€ven pĂ„ berĂ€kningsmetod om det enbart Ă€r fosfor som kommer att Ă„terföras
Strategic Roadmap for Gotland Industrial Symbiosis Park
No full textThe Roadmap for the Gotland Industrial Symbiosis Park (GISP) is the culmination of the GISP project. IVL was approached by TillvĂ€xt Gotland and Region Gotland with the desire to develop the park based on industrial symbiosis (IS). Industrial symbiosis is a captivating concept that seeks to emulate nature where waste resources or by-products are utilized by other entities. The aim was therefore to identify the most appropriate development strategy to maximise industrial symbiosis, resource efficient production and the sustainability outcomes of the park. The chosen site is 2 km north of Visby, adjacent to the main airport. This document summarises the research project and its findings before outlining a suggested Roadmap for GISPâs development. It also brings together the research reports conducted during the project (Appendices 1-3) that include a literature review, review of regional strengths and opportunities, and a sustainability assessment of potential scenarios.
KartlÀggning av materialflöden av smÄelektronik i Sverige
No full textMĂ„let med projektet var att kartlĂ€gga flöden av smĂ„elektronik som berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. I detta uppdrag ingick att uppskatta flöden och förrĂ„d av smĂ„elektronik under tillverkning, import/export, anvĂ€ndning och avfallshantering, med ett fokus pĂ„ att utvĂ€rdera trender i flöden. En utgĂ„ngspunkt för projektet har varit att definiera begreppet smĂ„elektronik och hur denna definition kan appliceras pĂ„ SCB:s officiella statistik över Utrikeshandel (import och export) samt inhemsk produktion som baseras pĂ„ KN-koder (Kombinerad Nomenklatur) samt data frĂ„n framförallt frĂ„n El-Kretsen i Sverige för att skaffa statistik om elavfall. SCB tillhandahĂ„ller data för olika produkter enligt KN i allmĂ€nt tillgĂ€ngliga databaser. UtgĂ„ngspunkten för vad som ingĂ„r i begreppet smĂ„elektronik beskrivs i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning dĂ€r ett av kraven för att elutrustning ska klassificeras som âliten elutrustningâ Ă€r att utrustningens yttermĂ„tt varken pĂ„ lĂ€ngden, bredden eller djupet överstiger 50 centimeter. Projektet har i första hand fokuserat pĂ„ konsumentprodukter och uteslutit âproffsprodukterâ i den mĂ„n det har varit möjligt. Slutsatserna som tas upp i rapporten finns beskrivet i slutet av rapporten och sammanfattas i korthet hĂ€r. TillgĂ€nglig statistik över Svensk handels- och produktionsstatistik samt avfall Ă€r av hög kvalitet men i mĂ„nga fall inte anpassad eller detaljerad nog för att följa smĂ„elektronikflöden. Trots att kvaliteten Ă€r hög pĂ„ den tillgĂ€ngliga statistiken Ă€r det svĂ„rt att fĂ„ en fullstĂ€ndig bild av smĂ„elektronikflöden i samhĂ€llet. Det finns flera flöden dĂ€r statistiskt underlag saknas helt och osĂ€kerheten som denna brist orsakar gör att den kompletta bilden av materialflöden blir osĂ€ker. PĂ„ grund av brist pĂ„ data kunde projektet dĂ€rför inte nĂ„ syftet att uppskatta alla flöden och förrĂ„d av smĂ„elektronik under tillverkning, import/export, anvĂ€ndning och avfallshantering. Illegal export, privat upplagring och privat e-handel kan utgöra stora flöden som behöver undersökas för att bĂ€ttre kvantifiera flöden av smĂ„elektronik i samhĂ€llet. Andrahandsmarknad frĂ„n företag till privatpersoner kan ha betydelse för en framtida bedömning av materialflöden av smĂ„elektronik i samhĂ€llet eftersom denna affĂ€rsmodell innebĂ€r att begagnade produkter delvis importeras frĂ„n utlandet. Företag som har kontaktats under projektet har en affĂ€rsmodell dĂ€r produkter (framförallt mobiltelefoner) restaureras och sĂ€ljs till konsumenter. Företagen arbetar internationellt och inflödet av restaurerade produkter kommer delvis frĂ„n utlandet. Andrahandsmarknad av smĂ„elektronik mellan privatpersoner behöver inte inkluderas vid bedömning av flöden av smĂ„elektronik i samhĂ€llet. Detta flöde betraktas som en förlĂ€ngning av anvĂ€ndningen av en produkt och hamnar dĂ€rmed inte i ett nytt flöde.The aim of this project was to map the flows of small electronics that are affected by the producer responsibility for electrical and electronic products. The project included estimations of flows and stocks of small electronics during manufacturing, import and export, usage and waste management, with a focus on evaluating trends in the flows. A starting point for the project was to define the concept of small electronics and how this definition could be applied to relevant databases, which include: SCBâs official statistics on foreign trade (import and export) and domestic production based on CN codes (Combined Nomenclature), and data from El-Kretsen in Sweden to obtain statistics on electrical and electronic waste. SCB provides data for various products, according to the CN codes, in publicly available databases. The starting point for what is included in the concept of small electronics is described in the ordinance (2014: 1075) on producer responsibility for electrical equipment, where one of the requirements for electrical equipment to be classified as âsmall electrical equipmentâ is that the equipment's outer dimensions do not exceed 50 centimeters in length, width or depth. The project has primarily focused on consumer products and excluded professional products as much as possible. The conclusions from mapping of flows are described at the end of the report and are briefly summarized below: The statistics available on Swedish trade and production as well as waste are of high quality but in many cases insufficient in terms of precision and suitability for monitoring flows of small electronics. Although the quality of the available statistics is high, these statistics do not give a complete picture of the flows of small electronics in society. There are several flows where statistical data is completely lacking, and the uncertainty caused by this deficiency makes the complete picture of material flows uncertain. Due to the lack of data, the project could therefore not achieve the purpose of estimating all flows and stocks of small electronics during manufacture, import / export, use and waste management. Illegal exports, private storage and private e-commerce could constitute large flows that need to be investigated in order to better quantify the flows of small electronics in society. Secondary markets, from companies to private individuals, may be important for a future assessment of material flows of small electronics in the society, as this business model means that used products are partly imported from abroad. Companies that have been contacted during the project have a business model where products (especially mobile phones) are restored and sold to consumers. The companies work internationally, and the influx of restored products comes partly from abroad. Secondary market of small electronics between private individuals need not be included in assessing the flows of small electronics in society. This flow is considered as an extension of the use of a product and thus does not end up in a new flow
Livsmedelsavfall 2020 : Data för olika led - JÀmförelse med andra nordiska lÀnder - Uppföljning av etappmÄl matavfall
No full textI avfallsdirektivet har det införts en bestĂ€mmelse att medlemsstaterna i EU ska mĂ€ta mĂ€ngd livsmedelsavfall i hela livsmedelskedjan och rapportera dessa Ă„rligen. Detta projekt har tagit fram data för 2020 och sammanfattar de mĂ€ngder livsmedelsavfall som uppkom i olika led Ă„r 2020. De led dĂ€r det tagit fram data för Ă€r: primĂ€rproduktion, bearbetning och tillverkning, detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, restauranger och cateringstjĂ€nster samt hushĂ„ll. I projektet ingick att göra en jĂ€mförelse mellan data över livsmedelsavfall i andra nordiska lĂ€nder. Uppgifterna om mĂ€ngd livsmedelsavfall kommer ocksĂ„ anvĂ€ndas för uppföljning av etappmĂ„l för minskat matsvinn mĂ€tt i livsmedelsavfall med Ă„r 2020 som basĂ„r. I projektet ingick Ă€ven en uppföljning av etappmĂ„let för ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall. Totalt har den uppskattade mĂ€ngden livsmedelsavfall minskat med cirka 170 000 ton. För primĂ€rproduktionen har en ny metod anvĂ€nts dĂ€r det Ă€r sĂ€kerstĂ€llt att enbart livsmedelsavfall inkluderas i den rapporterade siffran. OsĂ€kerheten Ă€r dock hög Ă€ven för den nya siffran och fĂ„ restflöden inom primĂ€rproduktionen klassas som livsmedelsavfall i tidiga led av livsmedelskedjan. MĂ€ngd frĂ„n restaurang har ocksĂ„ minskat (frĂ„n tidigare 73 000 ton till 58 000 ton), det beror dels pĂ„ Covid som slog hĂ„rt mot restauranger, men ocksĂ„ för att vi nu har en separat post och datakĂ€lla för hotell som tidigare rĂ€knats in i restauranger. För skolor och förskolor har nya avfallsfaktorer som baseras pĂ„ ett betydligt större underlag Ă€n tidigare tagits fram. Dessa Ă€r betydligt lĂ€gre per portion Ă€n de som anvĂ€nts tidigare varför den upprĂ€knade mĂ€ngden blir lĂ€gre Ă€n tidigare Ă„r. Trenden pekar pĂ„ att allt mindre livsmedelsavfall slĂ€ngs i hushĂ„llen. Genom jĂ€mförelsen med andra nordiska lĂ€nder bedömer vi att totala mĂ€ngder, andel per led och kg/person Ă€r relativt lika mellan lĂ€nderna. Dock sticker livsmedelsavfall frĂ„n Bearbetning och tillverkning ut i Danmark och Finland genom mycket stora mĂ€ngder. Sammantaget ger jĂ€mförelsen inte nĂ„gon signal till att Sveriges data skulle vara missvisande, alla lĂ€nder har relativt höga felmarginaler i flera led och det Ă€r inte sĂ€kerstĂ€llt att tolkningen av definitionen av livsmedelsavfall Ă€r lika mellan lĂ€nderna. Nytt etappmĂ„l som beslutades av regeringen 2020 för en ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall lyder: âSenast Ă„r 2023 ska minst 75 procent av matavfallet frĂ„n hushĂ„ll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ring och biogas tas tillvara.â BĂ„de det nya etappmĂ„let mot 2023 samt delmĂ„len i etappmĂ„let mot Ă„r 2020 har följts upp i den hĂ€r rapporten. Resultaten visar att andelen som rötades med Ă„terföring av nĂ€ringsĂ€mnen och energi uppgick till 40 procent Ă„r 2020, jĂ€mfört med 33 procent Ă„r 2018. Detta innebĂ€r att Sverige uppnĂ„dde delmĂ„let i etappmĂ„let mot 2020 samtidigt som uppföljningen visar pĂ„ stora utmaningar mot 2023, dĂ„ mĂ„lnivĂ„n skĂ€rpts frĂ„n 40 till 75 procent. Uppföljningen visar att omkring 45 procent av det uppkomna matavfallet frĂ„n konsumtionsledet rötades eller komposterades Ă„r 2020 sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen tas tillvara, mĂ„let 2020 var 50 procent
Livsmedelsavfall 2020 : Data för olika led - JÀmförelse med andra nordiska lÀnder - Uppföljning av etappmÄl matavfall
No full textI avfallsdirektivet har det införts en bestĂ€mmelse att medlemsstaterna i EU ska mĂ€ta mĂ€ngd livsmedelsavfall i hela livsmedelskedjan och rapportera dessa Ă„rligen. Detta projekt har tagit fram data för 2020 och sammanfattar de mĂ€ngder livsmedelsavfall som uppkom i olika led Ă„r 2020. De led dĂ€r det tagit fram data för Ă€r: primĂ€rproduktion, bearbetning och tillverkning, detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, restauranger och cateringstjĂ€nster samt hushĂ„ll. I projektet ingick att göra en jĂ€mförelse mellan data över livsmedelsavfall i andra nordiska lĂ€nder. Uppgifterna om mĂ€ngd livsmedelsavfall kommer ocksĂ„ anvĂ€ndas för uppföljning av etappmĂ„l för minskat matsvinn mĂ€tt i livsmedelsavfall med Ă„r 2020 som basĂ„r. I projektet ingick Ă€ven en uppföljning av etappmĂ„let för ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall. Totalt har den uppskattade mĂ€ngden livsmedelsavfall minskat med cirka 170 000 ton. För primĂ€rproduktionen har en ny metod anvĂ€nts dĂ€r det Ă€r sĂ€kerstĂ€llt att enbart livsmedelsavfall inkluderas i den rapporterade siffran. OsĂ€kerheten Ă€r dock hög Ă€ven för den nya siffran och fĂ„ restflöden inom primĂ€rproduktionen klassas som livsmedelsavfall i tidiga led av livsmedelskedjan. MĂ€ngd frĂ„n restaurang har ocksĂ„ minskat (frĂ„n tidigare 73 000 ton till 58 000 ton), det beror dels pĂ„ Covid som slog hĂ„rt mot restauranger, men ocksĂ„ för att vi nu har en separat post och datakĂ€lla för hotell som tidigare rĂ€knats in i restauranger. För skolor och förskolor har nya avfallsfaktorer som baseras pĂ„ ett betydligt större underlag Ă€n tidigare tagits fram. Dessa Ă€r betydligt lĂ€gre per portion Ă€n de som anvĂ€nts tidigare varför den upprĂ€knade mĂ€ngden blir lĂ€gre Ă€n tidigare Ă„r. Trenden pekar pĂ„ att allt mindre livsmedelsavfall slĂ€ngs i hushĂ„llen. Genom jĂ€mförelsen med andra nordiska lĂ€nder bedömer vi att totala mĂ€ngder, andel per led och kg/person Ă€r relativt lika mellan lĂ€nderna. Dock sticker livsmedelsavfall frĂ„n Bearbetning och tillverkning ut i Danmark och Finland genom mycket stora mĂ€ngder. Sammantaget ger jĂ€mförelsen inte nĂ„gon signal till att Sveriges data skulle vara missvisande, alla lĂ€nder har relativt höga felmarginaler i flera led och det Ă€r inte sĂ€kerstĂ€llt att tolkningen av definitionen av livsmedelsavfall Ă€r lika mellan lĂ€nderna. Nytt etappmĂ„l som beslutades av regeringen 2020 för en ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall lyder: âSenast Ă„r 2023 ska minst 75 procent av matavfallet frĂ„n hushĂ„ll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ring och biogas tas tillvara.â BĂ„de det nya etappmĂ„let mot 2023 samt delmĂ„len i etappmĂ„let mot Ă„r 2020 har följts upp i den hĂ€r rapporten. Resultaten visar att andelen som rötades med Ă„terföring av nĂ€ringsĂ€mnen och energi uppgick till 40 procent Ă„r 2020, jĂ€mfört med 33 procent Ă„r 2018. Detta innebĂ€r att Sverige uppnĂ„dde delmĂ„let i etappmĂ„let mot 2020 samtidigt som uppföljningen visar pĂ„ stora utmaningar mot 2023, dĂ„ mĂ„lnivĂ„n skĂ€rpts frĂ„n 40 till 75 procent. Uppföljningen visar att omkring 45 procent av det uppkomna matavfallet frĂ„n konsumtionsledet rötades eller komposterades Ă„r 2020 sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen tas tillvara, mĂ„let 2020 var 50 procent
Strategic Roadmap for Gotland Industrial Symbiosis Park
No full textThe Roadmap for the Gotland Industrial Symbiosis Park (GISP) is the culmination of the GISP project. IVL was approached by TillvĂ€xt Gotland and Region Gotland with the desire to develop the park based on industrial symbiosis (IS). Industrial symbiosis is a captivating concept that seeks to emulate nature where waste resources or by-products are utilized by other entities. The aim was therefore to identify the most appropriate development strategy to maximise industrial symbiosis, resource efficient production and the sustainability outcomes of the park. The chosen site is 2 km north of Visby, adjacent to the main airport. This document summarises the research project and its findings before outlining a suggested Roadmap for GISPâs development. It also brings together the research reports conducted during the project (Appendices 1-3) that include a literature review, review of regional strengths and opportunities, and a sustainability assessment of potential scenarios.
Framtida slamhantering â FörbrĂ€nning kombinerat med fosforĂ„tervinning ur askan
No full textDet hĂ€r projektet syftar till att ta fram ett underlag som belyser förâ och nackdelar med förbrĂ€nning av slam, betraktat ur ett helhetsperspektiv och baseras pĂ„ försök i fullstor- och pilotskala. Livscykelanalys anvĂ€nds för att utvĂ€rdera potentiell miljöpĂ„verkan frĂ„n behandling av slam, om man övergĂ„r frĂ„n kompostering till förbrĂ€nning (inklusive fosforĂ„tervinning frĂ„n askor). Prover av bottenaska, flygaska, rökgas och renat rökgaskondensat frĂ„n alla försöken analyserades. De flesta utvĂ€rderingar av askorna, rökgasemission och kondensatsvatten visade att det finns en bra möjlighet att förbrĂ€nna slammen i befintliga pannor. MassbalansberĂ€kningar över förbrĂ€nningsanlĂ€ggningen visade att de flesta tungmetallerna hamnar i askor vid förbrĂ€nningen. Resultat frĂ„n livscykelanalys visade att ett teknikbyte frĂ„n kompostering till samförbrĂ€nning (som behandlingsmetod för rötat slam) innebĂ€r att man kan minska anvĂ€ndningen av fossila energiresurser, minska klimatpĂ„verkan och minska potentialen för toxisk pĂ„verkan pĂ„ natur och mĂ€nniskor utan att orsaka signifikant högre miljöpĂ„verkan av annat slag. Resultat i studien visar, att den ovan formulerade slutsatsen Ă€r föga beroende av variabeln slambehandlingsmetod. DĂ€remot gĂ€ller slutsatsen under studiens förutsĂ€ttningar och Ă€r kĂ€nslig för de randvillkor som rĂ€knas upp i rapporten.Termisk behandling av slam Ă€r intressant i framtiden eftersom det kan destruera giftiga Ă€mnen av exempelvis lĂ€kemedelsrester, mikroplaster och polymerrester. FörbrĂ€nning av slam ger möjligheter att destruera dessa föroreningar, samtidigt som det skapas möjligheter att Ă„tervinna nĂ€ringsĂ€mnen, sĂ„som fosfor, frĂ„n askan. Projektet undersökte monoförbrĂ€nning av slam samt samförbrĂ€nning av slam med RT-flis. FörbrĂ€nningsförsöken visade att det finns möjligheter att anvĂ€nda befintliga pannor för slamförbrĂ€nning om vissa enheter för rening av luft och vatten uppgraderas
