Bokföringsnämndens k-projekt - vad får det för påverkan på revisionsbyråerna?

För att förenkla dagens redovisning för företagen har bokföringsnämnden påbörjat ett arbete som kallas för k-projektet. Detta innebär att företagen delas in i fyra kategorier beroende på deras storlek, där varje kategori har ett samlat regelverk för just de företagen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur revisionsbyråerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar även till att jämföra de större med de mindre byråerna för att ta reda på vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin är en del av det som ska förklara grunden till de anpassningar som görs av ett företag. Genom att använda en kvalitativ informationsinsamlingsmetod genomförs intervjuer på diverse revisionsbyråer. Våra viktigaste slutsatser är att en förenkling inte alltid behöver innebära en förenkling och att anpassning inte har skett i någon väsentlig grad. En tredje viktig slutsats som har uppkommit är att revisorers arbete inte kommer att förändras på grund av projektet. En hypotes om att de större byråerna skulle kunna vara trendsättare vid förändringar har visat sig vara oriktig då de mindre byråerna visade sig vara de som lägger ner mest energi på projektet. Ett intressant ämne att forska vidare inom kan vara att studera hur de företag som är på den osäkra gränsen mellan K2 och K3 kommer att välja kategori. Ett annat forskningsområde kan vara att studera om uppfattningen att anpassa sig kommer att se annorlunda ut efter det att ”SAMROB” utredningen är klar. Denna studie kan användas till att bevisa att teorin inte täcker in den dynamiska miljö som förekommer i alla företag, denna kan dessutom skilja sig mellan olika företag. Vidare kan studien även användas för att göra en jämförelse mellan dagens och framtidens anpassningar till k-projektet