Vad är viktigt i valet av företagsform? : en studie av aktiebolag i lantbrukssektorn

Det har länge funnits en trend med att antalet jordbruksföretag i Sverige minskar och från 2010 har antalet företag minskat från 71 000 till 58 000. Antalet jordbruksföretag som bedrivs i aktiebolag har dock under samma period legat stabilt kring 5200 vilket har resulterat i att andelen aktiebolag ökat från 7,4 till 9,4 procent under perioden. I och med den gällande jordförvärvslagen går det inte att förvärva åkermark som juridisk person, med vissa undantag. Detta har resulterat i att det oftast är driften som bedrivs i aktiebolagsform i de verksamheter som har denna företagsform. Fastställandet av det optimala valet av företagsform är dock utmanande på grund av många påverkande faktorer och komplexa regelverk. Det kan speciellt vara utmanande i mindre familjeföretag där verksamheten påverkas av ytterligare parametrar såsom ägarnas familjesituation där verksamheten på sikt behöver anpassas för kommande generationsväxlingar och ta familjens samarbete i verksamheten i beaktning. Faktorer som skiljer företagsformerna åt är bland annat dess olika skatteregler, struktur samt ansvarsfördelning. Denna studie har som syfte att ge en djupare förståelse kring varför småföretagare väljer att starta aktiebolag baserat på företags finansiella situation och mål. Därav kommer studien att analysera tre olika fallföretag som med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk vilket omfattar företagsform, strategi, rationella val och värderingar. Studien utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats där tre semistrukturerade intervjuer har utförts, analyserats och format ett resultat som ligger till grund för studiens diskussion och slutsats. Studiens resultat visar att lönsamheten är central inom de verksamheter som har undersökts, de bakomliggande orsakerna till att vilja vara lönsam varierar dock och är förankrade i företagarnas individuella målsättningar. Lantbrukarna uppnår genom aktiebolaget en högre lönsamhet, då skattemässiga verktyg såsom 3:12-reglerna lett till en lägre beskattning i verksamheterna. För att ytterligare minska skatter har vissa även kombinerat skattemässiga verktyg från den enskilda näringsverksamheten, som räntefördelning. Genom en god skatteplanering kan enligt resultatet en bättre lönsamhet uppnås. Respondenterna identifierar även fördelar med aktiebolagsformens tydliga struktur och möjligheten till lika ägande ses som fördelaktigt för att underlätta familjesamarbete och generationsskifte samt skapa en ökad samhörighet och förståelse från närstående.There has been a long-standing trend in Sweden where the number of agricultural enterprises is decreasing. Since 2010, the number of such enterprises has dropped from 71,000 to 58,000. However, the number of agricultural enterprises operating as limited companies has remained stable at around 5,200 during the same period, resulting in the percentage of limited companies increasing from 7.4 to 9.4 percent. Due to the existing land acquisition law, it is not possible to acquire arable land as a legal entity, with some exceptions. This has led to the majority of operations being conducted in the form of limited companies for those adopting this legal structure. Determining the optimal choice of legal form is challenging due to numerous influencing factors and complex regulations, especially in smaller family enterprises where additional parameters, such as the owners' family situations, must be considered. This is crucial for adapting the business for future generational transitions and taking the family's collaboration in the business into account. Factors distinguishing the legal forms include different tax rules, structure, and distribution of responsibilities. This study aims to provide a deeper understanding of entrepreneurs' strategies regarding the choice of legal form based on the financial situation and goals of the enterprises. Therefore, the study will analyze three different case companies based on the theoretical framework, which includes legal form, strategy, rational choices, and values. The study adopts a qualitative method with an inductive approach, conducting three semi-structured interviews that have been analyzed to form results serving as the basis for the study's discussion and conclusions. The study's findings indicate that profitability is central to the examined enterprises, although the underlying reasons for seeking profitability vary and are anchored in the individual goals of the entrepreneurs. Farmers achieve higher profitability through the limited company, as tax tools such as the 3:12 rules have resulted in lower taxation. To further reduce taxes, some have also combined tax tools from sole proprietorship, such as interest distribution. According to the results, better profitability can be achieved through effective tax planning. Respondents also identify advantages in the clear structure of the limited company form, and the possibility of equal ownership is seen as advantageous for facilitating family collaboration and generational succession, as well as creating increased cohesion and understanding among relatives

Resiliens och lönsamhet i agrara produktionssystem vid stigande råvarupriser : en jämförande studie mellan ekologisk och konventionell växtodling

Växtodling i Sverige bedrivs huvudsakligen på två olika vis, konventionellt eller ekologiskt. Den största skillnaden mellan systemen är avsaknaden av handelsgödsel och bekämpningsmedel inom den ekologiska odlingen. Detta medför lägre avkastning och större ogräsproblematik. Vid en jämförelse av lönsamheten mellan de båda systemen har lönsamheten varit högre för den ekologiska växtodlingen under de senaste fem åren, detta på grund av högre avsalupriser för ekologiska grödor samt högre bidrag för ekologisk produktion. Dagens marknad har till följd av bland annat oroligheterna i Ukraina lett till höga, volatila och fluktuerande priser på insatsvaror till lantbruket vilket har gett ökade kostnader för växtodlare. Detta arbete har analyserat vilket odlingssystem som är mest resilient, ekonomiskt motståndskraftigt, mot ökade priser på insatsmedel, samt vilket system som gynnas ekonomiskt av högre prisnivåer. Författarna har genom modellering av två liknande växtodlingsgårdar kunnat se vad ökade prisnivåer på insatsmedel samt avsalugrödor gör med lönsamheten i respektive system. Ett ökat gödningspris påverkade de totala kostnaderna mest av de studerade insatsmedlen. Vid ökning av både försäljningspris och pris på insatsmedel ökade både produktioninriktningarnas lönsamhet. Den konventionella odlingens lönsamhet ökar dock mer vid en sådan utveckling då dess intäkter idag baseras på en mindre del bidrag som inte påverkas av prisuppgång.At the moment, conventional and organic crop cultivation are the two main specializations in Swedish plant farming. Organic farming differs from conventional farming in that it does not use commercial fertilizers or pesticides. This results in lesser yields and more weed issues. However, when comparing the profitability of the two methods, organic crop growing has been more profitable, due to higher sales prices and subsidy to organic production. As a result of, among other things, the instability in Ukraine, today's market has resulted in high, volatile, and shifting prices for agricultural inputs, resulting in higher expenses for crop growers. This study looked at which cultivation systems are the most economically resilient to rising input prices, as well as which systems benefit economically from higher pricing. Through modelation, two similar crop farms were designed to see how rising price levels did affect the profitability of each system. An increased fertilizer price affected the total costs of most of the inputs studied. The profitability of both production systems increased as the selling price and input prices increased