Prostate specific antigen for early detection of prostate cancer: longitudinal study

Objective To evaluate if prostate specific antigen test attains validity standards required for screening in view of recent prostate cancer screening trial results

Vaccination with a plasmid DNA encoding HER-2/neu together with low doses of GM-CSF and IL-2 in patients with metastatic breast carcinoma: a pilot clinical trial

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Adjuvant trastuzumab (Herceptin) treatment of breast cancer patients significantly improves their clinical outcome. Vaccination is an attractive alternative approach to provide HER-2/neu (Her2)-specific antibodies and may in addition concomitantly stimulate Her2-reactive T-cells. Here we report the first administration of a Her2-plasmid DNA (pDNA) vaccine in humans.</p> <p>Patients and Methods</p> <p>The vaccine, encoding a full-length signaling-deficient version of the oncogene Her2, was administered together with low doses of GM-CSF and IL-2 to patients with metastatic Her2-expressing breast carcinoma who were also treated with trastuzumab. Six of eight enrolled patients completed all three vaccine cycles. In the remaining two patients treatment was discontinued after one vaccine cycle due to rapid tumor progression or disease-related complications. The primary objective was the evaluation of safety and tolerability of the vaccine regimen. As a secondary objective, treatment-induced Her2-specific immunity was monitored by measuring antibody production as well as T-cell proliferation and cytokine production in response to Her2-derived antigens.</p> <p>Results</p> <p>No clinical manifestations of acute toxicity, autoimmunity or cardiotoxicity were observed after administration of Her2-pDNA in combination with GM-CSF, IL-2 and trastuzumab. No specific T-cell proliferation following <it>in vitro </it>stimulation of freshly isolated PBMC with recombinant human Her2 protein was induced by the vaccination. Immediately after all three cycles of vaccination no or even decreased CD4⁺T-cell responses towards Her2-derived peptide epitopes were observed, but a significant increase of MHC class II restricted T-cell responses to Her2 was detected at long term follow-up. Since concurrent trastuzumab therapy was permitted, λ-subclass specific ELISAs were performed to specifically measure endogenous antibody production without interference by trastuzumab. Her2-pDNA vaccination induced and boosted Her2-specific antibodies that could be detected for several years after the last vaccine administration in a subgroup of patients.</p> <p>Conclusion</p> <p>This pilot clinical trial demonstrates that Her2-pDNA vaccination in conjunction with GM-CSF and IL-2 administration is safe, well tolerated and can induce long-lasting cellular and humoral immune responses against Her2 in patients with advanced breast cancer.</p> <p>Trial registration</p> <p>The trial registration number at the Swedish Medical Products Agency for this trial is Dnr151:785/2001.</p

Validation of ACG Case-mix for equitable resource allocation in Swedish primary health care

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Adequate resource allocation is an important factor to ensure equity in health care. Previous reimbursement models have been based on age, gender and socioeconomic factors. An explanatory model based on individual need of primary health care (PHC) has not yet been used in Sweden to allocate resources. The aim of this study was to examine to what extent the ACG case-mix system could explain concurrent costs in Swedish PHC.</p> <p>Methods</p> <p>Diagnoses were obtained from electronic PHC records of inhabitants in Blekinge County (approx. 150,000) listed with public PHC (approx. 120,000) for three consecutive years, 2004-2006. The inhabitants were then classified into six different resource utilization bands (RUB) using the ACG case-mix system. The mean costs for primary health care were calculated for each RUB and year. Using linear regression models and log-cost as dependent variable the adjusted R²was calculated in the unadjusted model (gender) and in consecutive models where age, listing with specific PHC and RUB were added. In an additional model the ACG groups were added.</p> <p>Results</p> <p>Gender, age and listing with specific PHC explained 14.48-14.88% of the variance in individual costs for PHC. By also adding information on level of co-morbidity, as measured by the ACG case-mix system, to specific PHC the adjusted R²increased to 60.89-63.41%.</p> <p>Conclusion</p> <p>The ACG case-mix system explains patient costs in primary care to a high degree. Age and gender are important explanatory factors, but most of the variance in concurrent patient costs was explained by the ACG case-mix system.</p

Multiancestry analysis of the HLA locus in Alzheimer’s and Parkinson’s diseases uncovers a shared adaptive immune response mediated by HLA-DRB1*04 subtypes

Across multiancestry groups, we analyzed Human Leukocyte Antigen (HLA) associations in over 176,000 individuals with Parkinson’s disease (PD) and Alzheimer’s disease (AD) versus controls. We demonstrate that the two diseases share the same protective association at the HLA locus. HLA-specific fine-mapping showed that hierarchical protective effects of HLA-DRB1*04 subtypes best accounted for the association, strongest with HLA-DRB1*04:04 and HLA-DRB1*04:07, and intermediary with HLA-DRB1*04:01 and HLA-DRB1*04:03. The same signal was associated with decreased neurofibrillary tangles in postmortem brains and was associated with reduced tau levels in cerebrospinal fluid and to a lower extent with increased Aβ42. Protective HLA-DRB1*04 subtypes strongly bound the aggregation-prone tau PHF6 sequence, however only when acetylated at a lysine (K311), a common posttranslational modification central to tau aggregation. An HLA-DRB1*04-mediated adaptive immune response decreases PD and AD risks, potentially by acting against tau, offering the possibility of therapeutic avenues

XML : The future format of Internet?

HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och plattformsoberoende språk med syftet att göra information tillgänglig över hela världen och är idag det mest kända och använda språket på webben. När HTML skapades var det huvudsakliga användningsområdet publicering. Efter hand ökade mognaden hos användarna och behovet av mer avancerade tillämpningar ökade. Fler och fler började då inse begränsningarna med HTML och dess enkla struktur. Metaspråket XML (eXtensible Markup Language) är ett universellt format för att strukturera dokument och data på Internet. Utveck-lingen av XML startade 1996 och antogs som en W3C-rekommendation (World Wide Web Consortsium) i februari 1998. Syftet med XML var att skapa ett betydligt mer flexibelt språk än HTML, utan att för den skull göra det mer komplext. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det nödvändiga underhållet av presenterad information på webben (WWW) förbättras med hjälp av XML samt undersöka hur XML kan underlätta EDI (Electronic Data Interchange)via Internet. Uppsatsen fakta och påståenden bygger på en s k kvalitativ bearbetning d v s textmaterial i form av rapporter, specifikationer och böcker. I min undersökning har jag kommit fram till att XML kommer att bli ett av morgondagens stora format, både vad gäller skapandet av Internetapplikationer och som meddelandeformat för informationsöverfö-ring. Med XML kan allt från en enkel fil till avancerade affärsdokument skapas. Det som jag anser håller tillbaka XML i dagsläget är samtidigt en av dess styrkor, nämligen flexibiliteten, det vill säga möjligheten att deklarera egna märkord. Genom den här sortens flexibilitet blir även språket mer komplext jämfört med ett språk som t ex HTML. Ett av del-målen W3C satte upp vid skapandet var just att enkelheten skulle bibehållas. Detta delmål har delvis gått förlorat i XML. XML-familjen är idag relativt komplex. Samtidigt välkomnas förslagen till förbättringar och utbyggnad av utvecklarna, då det är kringstandarderna som ger XML flexibel funktionalitet. Den slutsats som kan dras av detta är att det kanske helt enkelt måste finnas en viss komplexitet i ett språk som ska kunna uträtta de saker som faktiskt XML gör

XML : The future format of Internet?

HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och plattformsoberoende språk med syftet att göra information tillgänglig över hela världen och är idag det mest kända och använda språket på webben. När HTML skapades var det huvudsakliga användningsområdet publicering. Efter hand ökade mognaden hos användarna och behovet av mer avancerade tillämpningar ökade. Fler och fler började då inse begränsningarna med HTML och dess enkla struktur. Metaspråket XML (eXtensible Markup Language) är ett universellt format för att strukturera dokument och data på Internet. Utveck-lingen av XML startade 1996 och antogs som en W3C-rekommendation (World Wide Web Consortsium) i februari 1998. Syftet med XML var att skapa ett betydligt mer flexibelt språk än HTML, utan att för den skull göra det mer komplext. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det nödvändiga underhållet av presenterad information på webben (WWW) förbättras med hjälp av XML samt undersöka hur XML kan underlätta EDI (Electronic Data Interchange)via Internet. Uppsatsen fakta och påståenden bygger på en s k kvalitativ bearbetning d v s textmaterial i form av rapporter, specifikationer och böcker. I min undersökning har jag kommit fram till att XML kommer att bli ett av morgondagens stora format, både vad gäller skapandet av Internetapplikationer och som meddelandeformat för informationsöverfö-ring. Med XML kan allt från en enkel fil till avancerade affärsdokument skapas. Det som jag anser håller tillbaka XML i dagsläget är samtidigt en av dess styrkor, nämligen flexibiliteten, det vill säga möjligheten att deklarera egna märkord. Genom den här sortens flexibilitet blir även språket mer komplext jämfört med ett språk som t ex HTML. Ett av del-målen W3C satte upp vid skapandet var just att enkelheten skulle bibehållas. Detta delmål har delvis gått förlorat i XML. XML-familjen är idag relativt komplex. Samtidigt välkomnas förslagen till förbättringar och utbyggnad av utvecklarna, då det är kringstandarderna som ger XML flexibel funktionalitet. Den slutsats som kan dras av detta är att det kanske helt enkelt måste finnas en viss komplexitet i ett språk som ska kunna uträtta de saker som faktiskt XML gör