Grönskans plats vid förtätning

I den här uppsatsen studeras grönområden i miljonprogramsområden och deras ursprungliga idé samt hur de påverkas av senare förtätning. Med miljonprogram avses byggandet mellan åren 1965 och 1974 med målet att uppföra en miljon bostäder på tio år. Områdena påverkas idag i hög utsträckning av ytterligare bostadsbyggande. Arbetet avslutas med ett gestaltningsförslag och har följande frågeställningar: “Hur förändras utemiljöns rum och upplevda skala av miljonprogrammets förtätning?” och “Hur kan ett grönstråk vid miljonprogramsområdet Bandstolsvägen i Uppsala gestaltas till ett mer sammanhängande stråk med ökade rumsliga och estetiska kvalitéer?”. Uppsatsens syfte är att undersöka miljonprogrammens pågående förtätning med fokus på grönskans plats i förtätningsprojekt samt hur befintliga rumsliga kvalitéer kan lyftas. Genom fältbesök och därefter en för den här uppsatsen skapad rumslig analysmodell studeras områdenas stadsmorfologi, grönstruktur och skala. Genomgången visar att grönområden ofta används vid förtätning. Värden som riskerar att gå förlorade vid förtätning är: träd som medlare i skala, vy över vegetation från bostaden, grönska mellan hus, ljusinsläpp på gårdar och i bostäder, rymd i utemiljö och mellan hus, rum för gående avskilt från bilar samt länken till grönområden och bostadsnära natur. Mot bakgrund av fältbesöken och den rumsliga analysen ges ett förslag på gestaltning av ett grönstråk i miljonprogrammet vid Bandstolsvägen i Gottsundaområdet, sydväst om Uppsala centrum. Gestaltningen fokuserar på hur den gröna ytan kan bevaras och utvecklas genom fler sociotopvärden. Den fördjupade studien av området syftar till att visa grönområdenas potential i miljonprogramsområden och hur förändring i enlighet med mänsklig skala kan göras. I fördjupningen används Uppsala kommuns planprogram för Gottsundaområdet och intervju med två projektledare vid kommunen. I den fördjupade studien genomfördes vidare upprepade fältbesök för att se platsen under olika tider på dygnet, väder och årstider som ett viktigt verktyg för den rumsliga analysen och en platsspecifik gestaltning. Gestaltningsarbetet vill visa potentialen i de grönområden som ofta beskrivs som ”restytor” och därför i hög utsträckning exploateras. Vi vill också visa hur fokus kan skiftas till att rusta upp och höja befintliga kvalitéer istället för att ta bort och göra nytt. Redan rumsskapande element och vegetation kan bevaras och utnyttjas för att skapa distans mellan privat och offentligt eller skapa fokuspunkter och riktningar. I vår gestaltning har den befintliga vegetationen sedan kompletterats med sociotopvärden i form av ytor för lek och umgänge i bostadsnära natur samt dekorativ grönska.This paper focuses on how green spaces were originally created in areas built within the Swedish Million Programme during 1965–1974 and how these areas are highly affected by additional residential construction today. The paper answers the following research questions: “How does the space and perceived scale of the outdoor environment change as a result of the densification of the Million Programme areas?” and “How can a green wedge in the Bandstolsvägen area in Uppsala be redesigned into a more coherent park trail with increased spatial and aesthetic qualities?”. The paper concludes with a design proposal. We study the urban morphology, green space and scale of the areas through field visits and follow a spatial analysis model created for the essay. The study shows that green spaces are often used in densification. We also find that the following values are at risk of being lost in densification: trees as mediators of scale, views of vegetation from dwellings, greenery between buildings, light in and around houses, space in the outdoor environment and between buildings, pedestrian spaces separated from cars and links to green spaces or nearby natural environments. Against the background of the field visits and the spatial analysis, a proposal is made for the design of a green wedge in the million programme at Bandstolsvägen in Gottsunda, southwest of Uppsala city centre. We use the Uppsala municipality's planning programme for the Gottsunda area and an interview with two project managers at the municipality. Repeated field visits were carried out to see the site at different times of the day, weather and seasons. The design demonstrates the potential of green spaces. These areas are otherwise often considered leftover areas and are therefore largely overlooked. We show how the focus should shift to restoring and enhancing existing qualities rather than removing and making new ones from scratch. Existing spatial elements and vegetation can be preserved and used to create distance between private and public space or to create focal points and directions. Further, the existing vegetation is complemented with sociotope values in terms of spaces for recreational and social activities in residential areas and decorative greenery

Lekmiljöer som uppskattas av barn

I dagens urbana miljöer designar vi välplanerade och detaljprogrammerade lekytor för barn. Dessa lekytor kallas lekplatser och de skapas efter vuxnas krav på säkerhet och deras önskemål om design. Forskning visar på en minskning i utomhuslek hos barn. Utomhuslek är viktigt för barns utveckling, sociala förmåga och psykiska och fysiska hälsa. Tidigare forskning visar på lekens och naturens positiva påverkan på barn och ungas välmående. Att barn kommer längre ifrån både lek och natur i takt med dagens förtätning av städer kan ses som ett stort problem. För att få en tydligare bild av barns lek har en observationsstudie gjorts av tre lekplatser i Uppsala. Detta för att bilda en uppfattning av hur barn använder mer fria respektive mer programmerade lekytor. Studien visar att barn generellt leker på de programmerade ytorna. Leken formas oftast efter lekutrustningen på platsen och de förutsättningarna vi vuxna ger barnen utifrån platsens utformning. Barns lek skedde i de flesta fall i sällskap av en vuxen vilket troligtvis påverkade både val av plats och leken som ägde rum. De barn som lekte i en naturmiljö eller de med en stor variation och utmanande lek uppvisade mest energi och aktivitetsglädje i samband med leken. Barn i sällskap av andra barn uppvisade även de mycket energi. De lekmiljöer som barn väljer för lek påverkas av många faktorer. Utifrån resultatet och tidigare forskning kan de största faktorerna vara vuxnas förväntningar på barns lek, deras närvaro vid barns lek och i deras lekmiljö.In today's urban environments, we design well-planned and detailed programmed play areas for children. These play areas are called playgrounds and they are created according to adults' safety demands and design preferences. Previous research shows a decrease in outdoor play for children. Outdoor play is important for children's development, social ability and mental and physical health. Research shows the positive impact of play and nature on the well-being of children and young people. As densification of urban areas continues, children move further away from play and nature, which can be seen as a major problem. In order to study children's play, an observational study has been made of three playgrounds in Uppsala. This is to gain a better picture of how children use more free and more programmed play areas. The study shows that children generally play on the programmed play area. The play is usually shaped according to the play equipment on site and the conditions we as adults give the children based on the playgrounds design. In most cases through the study children's play took place in the company of adults, which probably affects both choice of place for play and the play that took place. The children who played in a natural environment or those with a great variety of play showed the most energy and joy of activity. Children in the company of other children also showed a lot of energy. Children’s choice of play environments are influenced by many factors. The biggest factors are considered to be adults' expectations of children's play, their constant presence around and in children's play and in their play area