4 research outputs found
Mötets Möjlighet : Arkitekter och KonstnÀrer i Samarbete
Denna katalog till utstĂ€llningen "MĂTETS MĂJLIGHET. Arkitekter och konstnĂ€rer i samarbete" beskriver de projekt till konstnĂ€rskafe pĂ„ SkeppsÂholmen som visas och som arbetades fram under en Workshop förra Ă„ret, anordnad av Konsthögskolans Arkitekturskola och Monumentalskola. Den innehĂ„ller ocksĂ„ nĂ„gra texter som tar upp frĂ„gan om samarbetet mellan arkitekter och konstnĂ€rer, hur det sĂ„g ut förr och hur det ser ut idag. Avsikten med detta Ă€r att ge kontakt med en diskussion som funnits myckÂet lĂ€nge och som Ă€r angelĂ€gen för framtiden. BĂ„de arkitekternas och konstÂnĂ€rernas situation kan stĂ€rkas genom ett bĂ€ttre samarbete.Initiativet till samverkanprojekt Ă€r denna gĂ„ng Konsthögskolans och projektet har utförts som en form av efterutbildning för utexaminerade och yrkeserfarna arkitekter och konstnĂ€rer. Inom min avdelning, Arkitektur pĂ„ KTH, har jag sjĂ€lv varit initiativtagare till ett samarbetsprojekt med KonstÂhögskolan om kyrkobyggnader. Som av en tillfĂ€llighet kommer de bĂ„da projektens utstĂ€llningar bokstavligt att avlösa varandra. Men Ă€r det en tillÂfĂ€llighet? Ăr det inte snarare sĂ„ att arkitekterna Ă„terigen dras till sin urÂsprungliga konstnĂ€rliga tillhörighet.</p
Varsamhet gÀller...
I samband med den stora bostadsmÀssan Bo 85 anordnade riksantikvarieÀmbetet en konferens som handlade om varsamhet vid ombyggnad. Bakgrunden Àr bl a regeringens program för bostadsförbÀttring, som kan komma att beröra 275 000 lÀgenheter och 150 000 smÄhus under de nÀrmaste tio Ären. Arkitekt Sture BalgÄrd berÀttar hÀr om konferensen
TÀnk Om : Stadsrumsvisioner För Norrköping
Studierna har koncentrerats pĂ„ tre problemzoner i det angivna snittet, nĂ€mligen varuhuskvarterens ovĂ„rdade block, parkeringskvarterens ödemarker och de nya bostadskvarterens oklara blandning av buskar och bilar. Möjligheterna i dessa tre zoner har utveckÂlats och bearbetats individuellt och i grupp, i projekt och riktlinjer.Konsthögskolans arkitekturskola har under studieÂĂ„ret 1994/95 arbetat med stadsförnyelsefrĂ„gor i NorrÂköping. LĂ€sĂ„ren innan besöktes stĂ€derna VĂ€sterĂ„s och Eskilstuna, stĂ€der dĂ€r stora delar av den Ă€ldre stadskĂ€rnan ersatts av nybebyggelse, skrĂ€ddarsydd för sin tids funktioner men i dag tekniskt försliten och svĂ„r att utnyttja för nya Ă€ndamĂ„l.</p
Visby Innerstad : En anvÀndningsplan
Sedan lĂ„ng tid föreligger i stort sett enighet om att bevara innerstadens bebyggelse och att anpassa eventuella nytillskott till det redan bestĂ„ende. Med den instĂ€llningen har förĂ€ndringsprocessen bĂ„de dĂ€mpats och mildrats men Ă€ndĂ„ inte bragts att avstanna. FörĂ€ndringar sker stĂ€ndigt om det ocksĂ„ huvudsakligen i smĂ„tt: de mĂ„nga synbart sĂ„ ansprĂ„kslösa byggnadsĂ„tgĂ€rderna adderar efterhand ihop sig till nĂ„got större och mer genomgripande. LĂ„ngsamt, nĂ€stan omĂ€rkligt, Ă€ndrar innerstaden sitt ansikte.ĂndĂ„ Ă€r det inte sjĂ€lva husen som förĂ€ndrats mest utan anvĂ€ndningen av dem. Ur funktionell synpunkt har 1950 - och 60-talen har varit nĂ„got av en omstörtning i innerstadens historia: den har förlorat nĂ€stan hĂ€lften av de boende, en stor del av detaljhandeln och praktiskt taget helt sin gamla roll som skolcentrum. I gengĂ€ld har ytterstaden vuxit ut till ett sammanhĂ€ngande kilometerbrett bĂ€lte. Till stor del av denna funktionella förĂ€ndring en följd av beslutet att bevara innerstadens bebyggelse. Vad som inte fĂ„tt plats inom den gamla ramen har etablerats utandör den.Föreliggande arbete vill ge en översiktlig bild av förĂ€ndringsförloppen, sedda i ett lĂ„ngt tidsperspektiv men med tonvikt pĂ„ dagslĂ€get. Bebyggelsen tas upp till utförlig granskning men ocksĂ„ anvĂ€ndningen av den. Det Ă€r just samspelet mellan husen och de funtkioner, de fyller, som kan sĂ€gas utgöra bokens huvudtema. I de flesta fall Ă€r detta sammanhang hus-anvĂ€ndning alldeles konfliktfritt och föranleder dĂ€rför inte heller nĂ„gon diskussion. Vad som behandlas Ă€r de relativt fĂ„ problematiska fallen, hus som borde rustas upp för att fylla sin uppgift, hus som Ă€r olĂ€mpligt nyttjade eller inte anvĂ€nda alls. En serie sĂ„dana fall tas upp till systematisk genomgĂ„ng; samtidigt berörs ocksĂ„ de trafik - och miljömĂ€ssiga konsekvenserna. Bokens syfte Ă€r alltsĂ„ klart: den ger ett underlag av fakta för arbetet med att jĂ€mka samman byggnader och anvĂ€ndningsformer. I den meningen kan skriften kallas en anvĂ€dningsplan för Visby innanför murarna.Arkitekturskolanas arbete har bedrivitis parallellt med den kommunala InnerstadskommittĂ©ns verksamhet. NĂ„got organiserat samarbete har inte förekommit med de informella kontakterna har varit bĂ„de tĂ€ta och goda. Att likheterna mellan InnerstadskommittĂ©n och Arkitekturskolans slutsatser blivit sĂ„ pass stora, kan tillskrivas en gemensam helhetssyn.En av Arkitekturskolans elever, arkitekt Lars-Ingvar Larsson, har tidigare sjĂ€lvstĂ€ndigt genomfört en undersökning av förĂ€ndringar i innerstaden 1945-70- Denna studie publicerats separat och bör uppfattas som ett komplement till den hör föreliggande.Förutom de i innehĂ„llsförteckningen nĂ€mnda har ytterligare nĂ„gra aktivt medverkat i arbetet. Studiet av trafikfrĂ„gorna i innerstaden, i hamnen och öster om ringmuren leddes av Ă
ke Claesson, I fĂ€ltstudier och diskussioner medverkande Göran MĂ„nsson.Arkitekturskolan har fĂ„tt god hjĂ€lp av ett antal initierade personer i Visby. SĂ€rskild tacksamhet Ă€r vi skyldiga byggnadsnĂ€mnden ordförande Henning Jacobson, kommunalrĂ„det C B Stenström, stadsarkitekten MĂ„ns Hagbergm f. lĂ€nsbostadsdorektören Ă
ke Malmberg och landsantikvarien Gunnar Svahnström. I boken publiceringskostnaderna har ekonomiskt bidrag lÀmnats av Gotlands kommun och RiksantikvarieÀmbetet.Boken har redigerats av Sture BalgÄrd och Ann Mari Westerlind med hjÀlp av Henrik O Andersson, Bo Ek, Göran Lindahl, Fredrik von Platen, John Sjöström Gunnar Westerlind och Hans Wetterfors.Skeppsholmen, Stockholm, sommaren 1973.Arkitekturskolans lÀrare och elever.Konsthögskolans arkitekturskola i Stockholm har under lÀsÄret 1972/73 studerat bevarande - och förnyelseproblem i Visby. Staden innanför murarna har naturligt nog utgjort tyngdpunkten i arbetet - den hÀr inte bara historiskt och estetiskt fÀngslande utan erbjuder ocksÄ ovanliga möjligheter att trÀnga in i frÄgor, som annars sÀllan har en sÄ klar och renodlad karaktÀr. </p