Technology Transfers and the Clean Development Mechanism in a North-South General Equilibrium Model

This paper analyzes the potential welfare gains of introducing a technology transfer from Annex I to non-Annex I in order to mitigate greenhouse gas emissions. Our analysis is based on a numerical general equilibrium model for a world economy comprising two regions, North (Annex I) and South (non-Annex I). As our model allows for labor mobility between the formal and informal sectors in the South, we are also able to capture additional aspects of how the transfer influences the Southern economy. In a cooperative equilibrium, a technology transfer from the North to the South is clearly desirable from the perspective of a ‘global social planner’, since the welfare gain for the South outweighs the welfare loss for the North. However, if the regions do not cooperate, then the incentives to introduce the technology transfer appear to be relatively weak from the perspective of the North; at least if we allow for Southern abatement in the pre-transfer Nash equilibrium. Finally, by adding the emission reductions associated with the Kyoto agreement to an otherwise uncontrolled market economy, the technology transfer leads to higher welfare in both regions.Climate Policy, Technology Transfer, Kyoto Protocol, General Equilibrium, Clean Development Mechanism

Opas jättipalsamin torjuntaan Suomessa ja Ruotsissa

Tämä opas on laadittu Interreg Botnia-Atlantica -hankkeessa INSPECT, Invasive species eradication and control. Hanke toteutetaan Ruotsin ja Suomen välisenä yhteistyönä. Opas sisältää siksi molempia maita koskevaa tietoa ja on saatavilla myös ruotsiksi. Haitalliset vieraslajit taas ovat sellaisia, jotka ihminen on tuonut tarkoituksella tai vahingossa uudelle alueelle, jolla ne leviävät voimakkaasti ja aiheuttavat ekologista, taloudellista, terveydellistä tai sosiaalista vahinkoa. Haitallisia vieraslajeja pidetään nykyään yhtenä suurimmista luonnon monimuotoisuuteen kohdistuvista uhkista. Ongelma on hyvin laaja, ja siksi sitoutuminen torjuntaan on tärkeää sekä viranomais- että yksilötasolla, ja vaatii yhteistyötä naapurien, naapurikuntien ja jopa naapurimaiden välillä. Jättipalsami on haitallinen vieraslaji, jota voi olla vaikea poistaa, kun se on kerran saanut jalansijaa. Koska jättipalsami valtaa alueita nopeasti ja sillä on suuren siementuotannon ansiosta hyvä leviämiskyky, siitä on tullut ongelma alueilla, joille se ei kuulu. Opas tarjoaa tukea kaikille jättipalsamin torjuntaa suunnitteleville, olipa kyse yksityishenkilöistä, yhdistyksistä, yrityksistä, kunnista tai viranomaisista. Joissakin luvuissa keskitytään lähinnä suurempiin torjuntatoimiin, mutta niissä tapauksissa, joissa tiedot ovat osittain merkityksellisiä myös pienempien toimien kannalta, olemme tiivistäneet olennaiset tiedot luvun alkuun. Oppaassa käsitellään niin torjuntamenetelmiä kuin työvoimaa ja viestintääkin. Käytössä on myös digitaalinen työkalu, joka ehdottaa sopivia menetelmiä annettujen edellytysten pohjalta. Torjuntatoimien edellytykset arvioidaan tapauskohtaisesti, joten yleispäteviä suosituksia ei voida antaa, vaan oppaassa esitellään useita vaihtoehtoja

Handbok för bekämpning av jättebalsamin i Sverige och Finland

Denna handbok har tagits fram inom Interreg Botnia-Atlanticaprojektet INSPECT, Invasive species eradication and control. Projektet är ett samarbete mellan Sverige och Finland. Handboken innehåller därför information som gäller för båda länderna och finns också tillgänglig på finska. Invasiva främmade arter är sådana arter som människan, avsiktligt eller av misstag, tagit in till ett nytt område där de sedan sprids kraftigt och orsakar ekologisk, ekonomisk eller social skada eller skada mot hälsa. Invasiva arter anses idag vara ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Problemet är mycket utbrett och därför är engagemang på såväl myndighets- som individnivå viktigt och kräver samarbete mellan grannar, grannkommuner och till och med mellan grannländer. Jättebalsamin är en invasiv art som när den väl fått fäste kan vara svår att få bort. Den sprider sig snabbt och tar över områden vilket har gjort växten till ett problem i områden där den inte hör hemma. Handboken ger stöd till alla som planerar att genomföra en bekämpningsinsats mot jättebalsamin; privatpersoner, föreningar, företag, kommuner eller myndigheter. Några kapitel riktar sig främst till större insatser, men i de fall där informationen delvis är relevant också för mindre insatser har vi sammanfattat det väsentliga i början av kapitlen. Handboken behandlar såväl bekämpningsmetoder som arbetskraft och kommunikation. Det finns också ett digitalt verktyg som föreslår lämpliga metoder utifrån angivna förutsättningar. Förutsättningar för bekämpningsinsatser bedöms subjektivt, därmed kan inte universella rekommendationer ges utan flera alternativ presenteras

Climate Policy and Development -The Role of Technology Transfers and the Clean Development Mechanism in a North-South Model

Abstract This paper analyzes the potential welfare gains of introducing a technology transfer from Annex I to non-Annex I in order to mitigate greenhouse gas emissions. Our analysis is based on a numerical general equilibrium model for a world economy comprising two regions, North (Annex I) and South (non-Annex I). We consider three different pre-transfer resource allocations; (i) the regions behave as uncontrolled market economies, (ii) the regions behave as Nash competitors, and (iii) the pre-transfer resource allocation is a conditional cooperative equilibrium. As our model allows for labor mobility between the formal and informal sectors in the South, we are also able to capture additional aspects of how the transfer may affect the Southern economy. In the conditional cooperative equilibrium regime, where the resource allocation is decided upon by a global social planner, the welfare gain for the South of introducing a technology transfer outweighs the welfare loss for the North. However, if the regions do not cooperate prior to the introduction of the technology transfer, the incentives for the North of using this option appear to be relatively weak, at least if we allow for abatement efforts carried out by the South prior to introducing the transfer. By adding the requirement for emissions reduction implicit in the Kyoto protocol to the otherwise uncontrolled market economy, the results imply that the technology transfer leads to higher welfare for both regions

Handbok för bekämpning av vresros i Sverige och Finland

Denna handbok har tagits fram inom Interreg Botnia-Atlanticaprojektet INSPECT, Invasive species eradication and control. Projektet är ett samarbete mellan Sverige och Finland. Handboken innehåller därför information som gäller för båda länderna och finns också tillgänglig på finska. Invasiva främmande arter är sådana arter som människan, avsiktligt eller av misstag, tagit in till ett nytt område där de sedan sprids kraftigt och orsakar ekologisk, ekonomisk eller social skada eller skada mot hälsa. Invasiva arter anses idag vara ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Problemet är mycket utbrett och därför är engagemang på såväl myndighets- som individnivå viktigt och kräver samarbete mellan grannar, grannkommuner och till och med mellan grannländer. Vresrosen är en invasiv art som är robust och har en god spridningsförmåga. Det har lett till att den blivit ett problem i områden där den inte hör hemma. Handboken ger stöd till alla som planerar att genomföra en bekämpningsinsats mot vresros; privatpersoner, föreningar, företag, kommuner eller myndigheter. Några kapitel riktar sig främst till större insatser, men i de fall där informationen delvis är relevant också för mindre insatser har vi sammanfattat det väsentliga i början av kapitlen. Handboken behandlar såväl bekämpningsmetoder som arbetskraft och kommunikation. Det finns också ett digitalt verktyg (hyperlänk) som föreslår lämpliga metoder utifrån angivna förutsättningar. Förutsättningar för bekämpningsinsatser bedöms subjektivt, därmed kan inte universella rekommendationer ges utan flera alternativ presenteras

Opas kurtturuusun torjuntaan Suomessa ja Ruotsissa

Tämä opas on laadittu Interreg Botnia-Atlantica -hankkeessa INSPECT, Invasive species eradication and control. Hanke toteutetaan Ruotsin ja Suomen välisenä yhteistyönä. Opas sisältää siksi molempia maita koskevaa tietoa ja on saatavilla myös ruotsiksi. Haitalliset vieraslajit ovat lajeja, jotka ihminen on tuonut tarkoituksella tai vahingossa uudelle alueelle, niiden luontaisen levinneisyysalueen ulkopuolelle, missä ne leviävät voimakkaasti ja aiheuttavat ekologista, taloudellista, terveydellistä tai sosiaalista vahinkoa. Haitallisia vieraslajeja pidetään nykyään yhtenä suurimmista luonnon monimuotoisuuteen kohdistuvista uhkista. Ongelma on hyvin laaja, ja siksi sitoutuminen torjuntaan on tärkeää sekä viranomais- että yksilötasolla, ja vaatii yhteistyötä naapurien ja naapurikuntien – jopa naapurimaiden välillä. Kurtturuusu on haitallinen vieraslaji, jota voi olla vaikea poistaa, kun se on kerran saanut jalansijan. Kurtturuusun vahvuus ja hyvä leviämiskyky ovat johtaneet siihen, että siitä on tullut ongelma alueilla, joille se ei kuulu. Opas tarjoaa tukea kaikille kurtturuusun torjuntaa suunnitteleville, olipa kyse yksityishenkilöistä, yhdistyksistä, yrityksistä, kunnista tai viranomaisista. Joissakin luvuissa keskitytään lähinnä suurempiin torjuntatoimiin, mutta niissä tapauksissa, joissa tiedot ovat osittain merkityksellisiä myös pienempien toimien kannalta, olemme tiivistäneet olennaiset tiedot luvun alkuun. Oppaassa käsitellään niin torjuntamenetelmiä kuin työvoimaa ja viestintääkin. Käytössä on myös digitaalinen työkalu, joka ehdottaa sopivia menetelmiä annettujen edellytysten pohjalta. Torjuntatoimien edellytykset arvioidaan subjektiivisesti, joten yleispäteviä suosituksia ei voida antaa vaan oppaassa esitellään useita vaihtoehtoja

Climate Indicators for Agriculture

The Climate Indicators for Agriculture report presents 20 indicators of climate change, carefully selected across multiple agricultural production types and food system elements in the United States. Together, they represent an overall view of how climate change is influencing U.S. agriculture and food systems. Individually, they provide useful information to support management decisions for a variety of crop and livestock production systems. The report includes multiple categories of indicators, including physical indicators (e.g., temperature, precipitation), crop and livestock (e.g., animal heat stress), biological indicators (e.g., pests), phenological indicators (e.g. seasonality), and socioeconomic indicators (e.g., total factor productivity)

Indikatorer till miljömålsuppföljning från det gemensamma regionala delprogrammet Nyckelarter i fjällen

Projektet är ett utvecklingsprojekt inom RUS där det gemensamma regionala miljöövervakningsprogrammet Nyckelarter i fjällen har utvärderats i syfte att utveckla fler miljömålsindikatorer. Nyckelarter är arter som skapar viktiga livsbetingelser för många andra arter och är ett relativt etablerat, om än omdiskuterat, begrepp inom bevarandebiologin. Ansvarsarter används inte i lika stor utsträckning som nyckelarter men kan till exempel definieras som arter tilldelade län på grund av att huvuddelen av den svenska, europeiska eller världsutbredning finns inom länets gränser. I delprogrammet redovisas övervakningsresultat från nyckelarterna ren, smågnagare, dalripa, samt ansvarsarterna järv, fjällräv och jaktfalk. Idag finns tre miljömålsindikatorer på miljömålsportalen som härstammar från dessa övervakningar men resultatet visar att fler kan utvecklas. Nio förslag till nya indikatorer utvecklades för att främst följa upp miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Tre av dem bör prioriteras och det är Dalripa i fjällen, Cyklicitet hos smågnagare i fjällen och Vinterförhållanden och smågnagare i fjällen . Den sistnämnda indikatorn följer även upp miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Två av de befintliga indikatorerna, Antal renar i fjällen och Antal järvar i fjällen, kan vidareutvecklas till att redovisas även på regional nivå. Detta bör prioriteras. Renindikatorn bör dessutom endast redovisa antal renar från fjällsamebyarna eftersom den då följer upp miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Idag redovisar den renantalet även från skogs- och koncessionssamebyarna. Järvindikatorn bör byta namn till Antal järvföryngringar i fjällen eftersom den redovisar antal föryngringar och inte antal järvar. Den bör också redovisa endast föryngringar hos järvar i fjällen och inte järvar med sitt huvudsakliga revir i skogslandskapet. Tre av förslagen till nya indikatorer bygger på redovisning av flera arter i samma indikator. Dessa bör i dagsläget prioriteras lägre eftersom de uppfattades som röriga och svåra att tolka. Eventuellt kan en bytesindikator som redovisar smågnagare och dalripa prioriteras. Ren- och järvindikatorerna kan vidareutvecklas omgående och börja redovisas regionalt vid nästa indikatoruppdatering, likaså indikatorförslagen Cyklicitet hos smågnagare i fjällen och Dalripa i fjällen

Indikatorer till miljömålsuppföljning från miljöövervakningens gemensamma regionala delprogram

Regional miljöövervakning sker på alla länsstyrelser och möjligheten att använda resultaten till indikatorer för miljömålsuppföljning är relativt outnyttjad. I projektet har 21 gemensamma delprogram utvärderats och idag levererar fem av dem underlag till totalt 12 indikatorer på miljömålsportalen. Resultaten visar att 19 delprogram skulle kunna utveckla nya indikatorer och i några fall har den processen redan påbörjats. I fyra delprogram har arbetet med utveckling av nya miljömålsindikatorer påbörjats och det är Tillstånd i våtmarker (via satellitdata), Häckande fåglar, Kustfåglar i Bottniska viken och Nyckelarter i fjällen. I 15 delprogram finns det goda möjligheter att utveckla nya miljömålsindikatorer. I de tre delprogrammen Stormusslor i vattendrag, Fjällvegetation och Smågnagare i fjällen finns redan förslag på möjliga indikatorer men utveckling har inte påbörjats. Delprogrammen Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog, Kustfisk, Miljögifter i kustfisk, Mjukbottenfauna i kust och hav och Miljötillståndet i skogslandskap berörs av närliggande indikatorprojekt (som till exempel IVL-s indikatorprojekt angående krondroppsdata, Helcom och deras indikatorprojekt Fish Pro och Core set samt Skogsstyrelsen/Jämtlands läns RIS-indikatorprojekt). Resterande delprogram har möjlighet till utveckling av indikatorer men det finns inget sådant arbete inplanerat. Utöver detta har nationella övervakningsprogrammet NILS mycket goda förutsättningar att förstärka miljömålsuppföljningen med nya indikatorer. De två delprogrammen som i dagsläget inte har möjlighet att utveckla nya indikatorer är Screening och Vegetationsklädda bottnar i kust och hav. Vegetationsklädda bottnar i kust och hav behöver först och främst vidareutveckla metodik och bedömningsgrunder. Screening använder en stickprovsmetodik som inte bygger på långsiktiga uppföljningar av ett tillstånd utan övervakar nya ämnen varje år. Det kan i sin tur leda till fortsatta och mer långvariga uppföljningar och då kan möjligheten att utveckla indikatorer vara större. Elva av miljökvalitetsmålen har möjlighet till nya indikatorer från den regionala miljöövervakningen och det är i första hand indikatorer som följer upp biologisk mångfald som kan utvecklas. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv har till exempel potential att få närmare 20 nya indikatorer, Storslagen fjällmiljö kan få elva nya indikatorer och Begränsad klimatpåverkan åtta nya indikatorer. Den här utredningen visar inte behovet av indikatorer utan främst vilka som kan utvecklas och hur de kan följa upp miljökvalitetsmålen. Behovsanalyser måste tas fram av nationellt och regionalt miljökvalitetsmålsansvariga. Två statusindikatorer inom det gemensamma delprogrammet Smågnagare i fjällen (och Nyckelarter i fjällen) kan utvecklas omgående: • Cykliciteten hos smågnagare (Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv). • Vinterstörningar hos smågnagarpopulationer (Begränsad klimatpåverkan, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv)