Tidsanvändning och resor: Aspekter på olika gruppers aktivitetsmönster.

Tid är en viktig aspekt på våra resor. En stor del av utbyggnaden av infra-strukturen (vägar, järnvägar osv) motiveras av de tidsvinster som framtida resenärer kan komma att göra. Men tiden är betydelsefull också i andra, nog så viktiga, avseenden. Människors användning av tid för olika ändamål och på olika platser – förvärvsarbete, omsorg, hushållsarbete, inköp, olika fritidsaktiviteter – samspelar nära med möjligheterna att resa. Förändringar i möjligheterna att resa, t ex begränsningar av miljöskäl eller utvidgningar vid ökade inkomster påverkar människors tidsanväning i övrigt. Tid är dessutom en absolut begränsad resurs som sätter en definitiv gräns för vad vi hinner att göra under ett dygn, inte minst när det gäller att resa. Sammantaget bildar individens användning av tid för olika aktiviteter på olika platser ett aktivitetsmönster. Aktivitetsmönstren uttrycker människors livsstil (Vilhelmson 1994). Ett grundläggande problem är i vilken utsträckning de aktivitetsmönster som formar våra dagliga liv förutsätter en hög rörlighet. Hur mycket reser vi för att kunna utföra olika aktiviteter och ärenden?Vilka egenskaper kan förknippas med de aktiviteter vi reser till? Är de bundna i tid och rum eller mer flexibla och anpassbara på kort sikt? Vari består till exempel alla resor som människor gör under fritiden? Hittillsvarande kunskap om resornas samband med ärenden och aktiviteter i övrigt baseras till stor del på resvaneundersökningar. De ger ofta en mycket grov och onyanserad bild av den verklighet som omgärdar själva resan. I en särskild studie har jag därför försökt belysa ovanstående problemställningar med hjälp av data om den svenska befolkningens dagliga tidsanvändning (Statistiska Centralbyråns Tidsanvändningsundersökning från år 1990/91). Ett urval av befolkningen 20 – 64 år har fört dagbok över sin tidsanvändning under två dygn (Rydenstam 1992). I min studie analyseras detta material ur rörlighetsaspekt. En slutrapport med titeln Tidsanvändning och resor (Vil-helmson 1997) har nyligen publicerats av den svenska Kommunikations-forskningsberedningen (KFB). I denna uppsats sammanfattas resultaten

Utrikesresandets förändring.: En studie av svenskars internationella rörlighet 1994-2000.

Internationella persontransporter har under det gångna decenniet vuxit dramatiskt i frekvens och geografisk utsträckning. Mest uppseendeväckande är flygets ökningstakt. För Sveriges del ökade antalet resenärer med flyg till och från utlandet med över 50 % bara under andra halvan av 90-talet. En viktig aspekt av den snabba tillväxten i rörlighet, resande och mobilitet, är de ökade miljöproblem som utvecklingen medför. Flygtransporters energiintensitet och de delvis okända konsekvenserna av utsläpp på hög höjd, är särskilt problematiska i dessa sammanhang (Frändberg 1998; Åkerman et al 2000; EEA 2001). Den snabbt växande internationella rörligheten innebär också problem med trängsel i ett fysiskt begränsat luftrum liksom hot om överexploatering av känsliga fjärran platser. En annan betydelsefull fråga gäller de allt större skillnaderna i rörlighet inom och mellan länder och världsdelar, som nuvarande trender tycks innebära. Flera inflytelserika samhällsteoretiker pekar på hur ”tillgången till global rörlighet” framträder som en allt viktigare stratifieringsfaktor i samhället (Castells 1999; Bauman 2000). Mot bakgrund bland annat av dessa frågor, är det angeläget att närmare beskriva den internationella rörlighetens omfattning, struktur och utvecklingstendenser. Föreliggande artikel presenterar resultat från en studie av den svenska befolkningens långväga, särskilt internationella, rörlighet, under perioden 1994-2000 (Frändberg och Vilhelmson 2002). Syftet med studien är att empiriskt belysa ett antal frågor med direkt relevans för kunskapen om rörlighetens internationalisering/globalisering, och drivkrafterna bakom denna trend. Studien behandlar dels den långväga/internationella rörlighetens förändring över tid och dels den internationella rörlighetens fördelning i befolkningen vid ett givet tidssnitt. Frågan om förändring över tid gäller i första hand det internationella resandets omfattning och geografiska utsträckning, men också de aktiviteter eller ärenden som motiverar långväga och särskilt då internationella, resor. Särskild uppmärksamhet ägnas också utvecklingen av det speciellt betydelsefulla flygresandet. Frågan om rörlighetens fördelning i befolkningen, handlar i första hand om i vilken mån den internationella rörligheten är koncentrerad till en liten grupp människor (”postmoderna nomader”), eller om den snarare är jämnt spridd i befolkningen. Denna del berör således frågor om rörlighetens sociala bas och drivkrafter, samt om den eventuella uppkomsten av nya olikheter i samhället (”a mobility divide”)

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN.: Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994.

Bilen är idag det dominerande färdmedlet för den dagliga rörligheten i Sverige, liksom i de flesta andra industrialiserades länder. Denna studie syftar till att analysera utvecklingen av bilinnehav samt bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994 samt dess fördelning mellan olika grupper t ex åldersgrupper, hushållstyper samt män och kvinnor. Dessutom diskuteras förutsättningarna för den framtida utvecklingen av bilinnehav och bilanvändning och därmed rörligheten. Analysen av bilinnehav och bilanvändning använder uppgifter från de svenska rikstäckande resvaneundersökningar som genomförts 1978 och 1984/85 samt material för år 1994 från den pågående undersökningen (Riks-RVU). Några viktiga iakttagelser är: - Andelen individer med körkort och tillgång till bil i hushållet ökar i Sverige mellan 1978 och 1994. - Körkortsinnehav och tillgång till bil ökar mest bland de äldre och kvinnor medan det minskar i den yngsta åldersgruppen, 18-24 år. - Majoriteten av befolkningen visar tendenser att ha nått en mättnadsnivå av bilinnehav vid en första anblick. Bland de sammanboende ökar dock andelen som har mer än en bil i hushållet. - Bilanvändningen mätt som reslängd per person och dygn har inte ökat i samma takt som bilinnehavet. Varje personbil körs alltså i genomsnitt kortare sträcka år 1994 jämfört med 1978. En omfördelning av bilresorna har dock skett så att en högre andel av resorna sker som förare medan andelen av resorna som sker som bilpassagerare minskat. - Bilanvändningen visar samma mönster som bilinnehavet, de yngsta reser mindre med bil medan de äldres bilanvändning ökat. För majoriteten av befolkningen sker små förändringar. Den ekonomiska utvecklingen är central för framtida förändringar av bilinnehav och bilanvändning i Sverige. Den utplaning av tillväxten som skett hittills under 1990-talet kan snabbt ändras till en betydligt högre tillväxt om den privata konsumtionen åter ökar. Många som hittills under 1990-talet skjutit upp att ta körkort eller köpa bil skulle säkerligen göra det om de fick råd till det. En fortsatt svag ekonomisk utvecklingen leder dock på sikt till att nya grupper av körkorts- och billösa kommer att uppstå i Sverige. &nbsp

Computer simulation of household activity scheduling

An operational model of household activity scheduling is proposed. The model is based on a theory entailing behavioral principles of how persons acquire, represent, and use information from and about the environment. Choices of destinations and departure times are consequences of the scheduling of a set of activities to be executed in a given time cycle. Illustrative computer simulations of the operational model show realistic effects of work hours, living in or outside the center, and travel speed. Several necessary improvements of the theory and operational model are discussed, such as incorporating learning effects and choice of travel mode for home-based trip chains. Strategies outlined for empirical tests include comparisons with existing models, psychological experiments illuminating basic assumptions, and the use of geographical information systems to process travel-diary data for single cases

Urbanisation and everyday mobility.Long-term changes of travel in urban areas of Sweden

This paper examines the long-term changes of travel patterns in urbanized and semi-urbanized areas of Sweden. Travel survey data reveal a connection between built-up area size/density and distance travelled. This relation is not linear. People living within the medium-sized towns travel the least daily distance. This is not congruent with the idea that increases in population densities within towns - the strategies of compact cities - would reduce the amount of travel. Since 1978 people living in medium-sized towns have reduced their use of the car and increased the use of the bicycle. The results indicate the potential for behavioural changes within the existing spatial structures

Reser man mindre i täta orter? - Tätortsstrukturer och dagligt resande i Sverige 1978 och 1997

Detta är en arbetsrapport utförd inom projektet Befolkningens resvanor och aktivitetsmönster. Projektets allmänna syfte är att studera hur människors resvanor utvecklats i Sverige under den senaste 20-årsperioden. Projektet finansieras av Kommunikationsforskningsberedningen, KFB. I denna rapport riktas uppmärksamhet mot en delproblematik, nämligen människors resande i tätort. Uppsatsen är en reviderad och utökad version av ett paper som först presenterades vid KFB/VTI Forskardagar i Linköping, januari 1999 (Vilhelmson 1999a) och sedan i modifierad form vid KFB Urban Systems Conference i Lund, juni 1999 (Vilhelmson 1999b). Utökningen här gäller särskilt en beskrivning av hur jag metodmässigt gått till väga för att lokalisera och identifiera just de tätortsboendes resvanor. Hur avgör man om en person bor i tätort eller ej? Jag har utgått från församlingen som lägsta studerad geografisk enhet. Med hjälp av GIS har samtliga församlingar i Sverige klassificerats med hänsyn till om de ingår i (eller ligger geografiskt mycket nära) tätortscentra av olika storlek. Uppgifter om de tätortsboendes dagliga resande har sedan hämtats från rikstäckande resvaneundersökningar. Eftersom dessa undersökningar bygger på urval ur befolkningen, har enskilda församlingar slagits samman till grupper (aggregerats), i detta fall med hänsyn till tätortens folkmängd och befolkningstäthet. Rapporten innehåller dessutom fler resultat jämfört med tidigare redovisningar. Det gäller bl a tätortsstrukturens befolknings- och arealutveckling i Sverige samt, när det gäller befolkningens resor, ärende- och aktivitetsmönstrens förändring i olika typer av tätorter. Jag har samarabetat med Johnny Sehlin vid SCB i Örebro när det gällt GISprogrammering och tillgång till GIS-data för klassificeringen av Sveriges församlingar med hänsyn till befolkningstal, avstånd till närmaste tätort av olika storlek m.m. Hans Ansén vid SCB i Stockholm bistod med att ta fram opublicerade historiska data om markanvändning och befolkningen i olika tätortsklasser

Mobilitetens betydelse för olika aktivitetsmönster En studie med utgångspunkt i den svenska befolkningens tidsanvändning.

Människors aktivitetsmönster, dvs användning av tid för olika ärenden (förvärvsarbete, omsorg, hushållsarbete, inköp, fritidsaktiviteter osv) på olika platser, formas i nära samspel med möjligheterna att kunna resa. Genom bilismen har de flesta människors dagliga livsföring blivit beroende av snabba transporter. En viktig fråga är av vilken omfattning och hur påverkbara dessa beroenden är.Hittillsvarande kunskap om resornas ärendestruktur baseras på resvaneundersökningar. Det medger endast mycket grova kategoriseringar, t ex att hälften av alla resor (i Sverige) utförs i anslutning till besök hos släkt och vänner samt andra aktiviteter under fritiden. Denna studie analyserar kopplingarna mellan resor och ärenden med utgångspunkt i data över den svenska befolkningens tidsanvändning. Ett representativt urval av befolkningen 20-64 år har fört dagbok över sina aktiviteter under två dygn. Dagböckerna gör det möjligt att bilda sekvenser av resor - ärenden, där ärendena beskrivs med en unikt hög detaljeringsgrad. Beskrivningarna används här till en analys av mobilitetens kopplingar till olika ärendens bundenhet i tid och rum

Virtual mobility and processes of displacement : Young people’s changing use of ICT, time, and place

Since the early 1990s an entirely new activity has entered the daily life of many households -the use of computers for on-line and off-line activities. It is anticipated that the resulting increased virtual mobility will have far-reaching consequences in terms of where, when, and how people use time and place for various activities. This paper explores the processes of “privatisation ” and “displacement”. By privatisation we refer to a process by which people withdraw from community, becoming more alone and socially isolated at home, with fewer face-to-face contacts. This denotes a broader question as to which activities -in-home or out-of-home -are displaced when information and communication technology (ICT) enters the time budgets of people. Data from extensive surveys and in-depth studies are used. A longitudinal study of the ICT use of young people in Sweden analysed one-week time-use diaries and in-depth interviews to yield detailed insights into ongoing trends. Data from the Swedish National Communication Surveys, 1997-2001, were used to cast light on general tendencies concerning the role of ICT in everyday life. Results show that heavy ICT users spend more time alone at home and less time socialising face-to-face. They use other kinds of media to the same extent as other groups do. However, a longitudinal analysis reveals that it is mainly time spent watching TV and on other home-based media activities that is displaced when people spend more time using ICT. Furthermore, ICT use adapts to the amount of free time available, rather than being directly determined by access to computers and the Internet.Depuis le début des années 1990 une activité entièrement nouvelle a modifié la vie quotidienne de beaucoup de ménages -l'utilisation des ordinateurs pour des activités en ligne et off-line. On prévoit que la mobilité virtuelle aura des conséquences de grande envergure en termes de gestion du temps des individus. Cet article explore les processus de la “privatisation” et du “déplacement”. Par privatisation nous nous référons à un processus par lequel les gens se retirent de la communauté, dans leur maison, avec peu de contacts en tête à tête. Finalement, la question est de savoir comment les individus qu ’ils soient “dans la maison ” ou “en dehors de la maison ” consacrent à la donnée TIC dans leur budget-temps. Les données proviennent de différentes études. Une étude longitudinale sur l'utilisation des TIC par des jeunes en Suède, sur la base d’une analyse d'une semaine temps est d’abord utilisée. Ensuite, ce sont des données issues des enquêtes nationales suédoises de communication, entre 1997 et 2001, qui ont été convoquées pour éclairer des tendances générales sur le rôle des TIC dans la vie quotidienne. Les résultats prouvent que le niveau de socialisation des gros utilisateurs des TIC est plus faible que l’usager normal. Toutefois, l'analyse indique que cet usage des TIC se fait principalement au détriment de la télévision ou d’autres types de médias présents dans le foyer. En outre, les usages des TIC sont dépendants de la quantité de temps libre disponible, plutôt que de la capacité à l'accès aux ordinateurs et à l'Internet.Thulin Eva, Vilhelmson Bertil. Virtual mobility and processes of displacement : Young people’s changing use of ICT, time, and place. In: NETCOM : Réseaux, communication et territoires / Networks and Communication Studies, vol. 20 n°1-2, november 2006. The role of place in the information age: I.T. use and knowledge creation. pp. 27-40

Does online co-presence increase spatial flexibility? On social media and young people’s migration considerations

The Internet facilitates new practices of social interaction at a distance, enabling online co-presence and potentially relaxing social constraints on geographical mobility. Conceptualizing the role of online co-presence, we examine whether and how Internet-based social contacts influence young people’s pre-migration considerations and decision making. Empirically, we use survey data on 750 Swedish young adults and a follow-up study comprising 24 in-depth interviews. The main findings suggest that interregional migration is becoming less costly to the individual in social terms. Survey data indicate that extensive online contacts relax respondents’ perceived need for geographical proximity to family and friends. The qualitative study differentiates the implications of online co-presence: for some interviewees, online interaction reinforces thoughts of migration – either permanent or temporary – and increases perceived spatial flexibility and choice. For others, it can never really compensate for spatial proximity to family and friends.Internet facilite de nouvelles pratiques d'interaction sociale à distance en permettant la co-présence en ligne et en relâchant éventuellement les contraintes sociales liées à la mobilité géographique. En conceptualisant le rôle de la co-présence en ligne, nous examinons dans quelle mesure et comment les contacts sociaux sur Internet pèsent sur les décisions des jeunes en matière de de migration. De manière empirique, nous utilisons des données d'enquête portant sur 750 jeunes adultes suédois et une étude de suivi comprenant 24 entretiens approfondis. Les principaux résultats suggèrent que la migration interrégionale devient de moins en moins coûteuse pour l'individu en termes de vie sociale. Les données de l'enquête indiquent que la fréquence des contacts en ligne atténue chez les répondants le besoin perçu de proximité géographique de la famille et des amis. En revanche, l'étude qualitative distingue les implications de la co-présence en ligne : pour certaines personnes interrogées, l'interaction en ligne incite davantage à la migration – tant permanente que temporaire – et augmente la perception de flexibilité géographique et de choix. Pour d’autres, cela ne compensera jamais véritablement la proximité géographique de la famille et des amis. 互联网促进了远程社交互动的新实践，实现了在线共存并可能放松对地域流动性的社会约束。我们定义在线共存的作用，并研究基于互联网的社交联系是否以及如何影响年轻一代的移民前考虑和决策。在实证研究中，我们采用了750名瑞典年轻成人的调查数据和包含24次深度访谈的后续研究。主要调查结果表明，区域间移民对个人来说社会成本越来越低。调查数据表明，广泛的在线联系缓解了受访者对与家人朋友的地理临近性的主观需求。定性研究对在线共存的不同影响进行了分类：对于一些受访者而言，在线互动增强了移民（无论是永久的还是临时的）的考虑 ，并增加了主观的空间灵活性和自主选择。而对于其他人来说，在线共存永远无法替代与家人朋友的空间临近性