Calculation of moisture transport and the necessary material data : Nordic symposium, January 28-29 1991 Ystad, Sweden

This was the second nordic seminar on moisture transport. The first meeting was held in Kopenhagen-Lyngby in 1989. The majority of the researchers who met in Ystad works with building materials at Technical Institutes or Universities in Denmark, Finland, Norway and Sweden. We discussed different aspects of moisture transport, including: • non-isothermal conditions • moisture flow at surfaces • different computer programs for moisture transport • methods for measuring transport coefficients The next meeting will probably be held in Finland in the summer of 1992. This symposium was supported by the Nordic Counsel of Ministers

Comparison of field measurements and calculations of relative humidity and temperature in wood framed walls

Energy efficient wood frame buildings give besides a number of positive effects also risks for moisture damages. To avoid moisture damage in wood houses some parts of the Swedish construction industry use WUFI 1D calculation tool in the design phase. The purpose of this study is to demonstrate the coupling between measured and WUFI 1D calculated values of relative humidity and temperature. The first step presents a comparison between measurements and blind calculations of relative humidity and temperature at different positions in a wooden wall with an air gap. In the second step has boundary conditions for calculated values been adjusted in order to achieve better agreement. The result of the comparisons between calculated and measured values are analyzed. The general conclusion of this study is that it is of great importance to apply a correct airflow in air gap. Results also show that it is possible to obtain reliable calculated values with a proper flow in the air gap

Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen : slutrapport

En ökning av skador på kalla ventilerade vindar orsakade av kondensproblem har iakttagits. En ökad isolering i vindsbjälklaget i kombination med att skorstensstocken numera är kall, eller saknas helt, har bidragit till att vindsutrymmet blivit kallare. Med skorsten säkerställdes alltid ett undertryck i hela byggnaden samt en bättre luftomsättning under uppvärmningssäsongen. Utan skorsten får vi följaktligen en sämre ventilation och större risk för övertryck i byggnadens övre delar. För att säkerställa att varm, fuktig inomhusluft inte kommer upp på vinden har vikten av lufttäthet i vindsbjälklaget ökat. Trots att man bygger lufttäta bjälklag får man ibland kondensproblem på kalla vindar. En bidragande orsak kan vara att nattutstrålningen får större betydelse i nybyggda kalla vindsutrymme. Målet med projektet är att prediktera fukt och temperaturtillstånd i kalla vindar och därmed risken för fuktrelaterade skador. Detta har skett genom att praktiskt prova olika alternativa utformningar på vindar och takkonstruktioner på kalla vindar och jämföra med beräkningar. Experimentell insamling av data från nybyggda konstruktioner samt omgivande klimat har samlats in och verifierats mot beräkningar. Följande konstruktioner har undersökts: Värmeisolering under råspont - I jämförelse med referenshuset ligger temperaturerna generellt högre. Vidare registrerades ett högre fukttillskott under sommaren samt något mindre under vintern. Värmekällor på vinden - I jämförelse med referenshuset ligger temperaturerna generellt något högre, medan relativa fuktigheten ligger något lägre. Höga värden för fukttillskottet registrerades i samband med kompletterande betonggjutning på mellanbjälklagen. Reducerad ventilation - I jämförelse med referenshuset ligger temperaturerna något högre på sommaren och något lägre på vintern. Relativa fuktigheten ligger lägre på sommaren men ungefär lika på vintern. Fukttillskottet är förhöjt under första vintern p.g.a. kompletterande pågjutning. Reducerad ventilation i kombination med diffusionsöppen underlagstäckning på råspont – I en kompletterande fallstudie undersöktes reducerad ventilation i kombination med diffusionsöppen underlagstäckning på råspont. Slutsatsen från denna studie och liknade pågående studier i Storbritannien är att reducerad ventilation i kombination med diffusionsöppen underlagstäckning på råspont tycks minska risken för fukt och mögelskador i jämförelse med en traditionellt ventilerad vind med underlagspapp på råspont. Gemensamt för samtliga vindar är att lufttemperaturen nästan alltid är högre på vindarna i jämförelse med uteluften. Fukttillskottet under vintern är mycket litet. Detta tyder på att luftläckaget underifrån är litet eller inget alls, vilket ur fuktsäkerhetssynpunkt är positivt. Det uppmätta fukttillskottet är lägre under vintern i samtliga hus. Fukttillskottet är dock mycket högt under produktionsskedet i några av husen. Därför är det viktigt att luft- och ångtätande åtgärder mellan vindsutrymme och underliggande lokaler utförs i ett tidigt skede. Plastfolie, tätningar av genomföringar och anslutningar samt tät vindslucka är direkt avgörande för en acceptabel fuktnivå i vindsutrymmet. En dålig luft- och ångtäthet under byggskedet kan få negativa konsekvenser under mycket lång tid. Det är olämpligt att reducera ventilationen under byggskedet eftersom risken finns att byggfukten kan fukta upp vinden. Däremot bör åtgärden, med gott resultat, kunna genomföras under driftsskedet under förutsättning att god lufttäthet gentemot bostadsutrymmen kan garanteras under byggnadens hela livslängd. Isolering på utsida av råspont bör fungera väl tillsammans med normal underlagspapp. Vid användning av diffusionsöppen underlagstäckning på råspont i kombination med relativt ångtät cellplast minskar dock ånggenomsläppligheten. Beräkningar har genomförts för de fyra husen i Paradsängen. Resultaten från dessa visar att samtliga provade åtgärder är gynnsamma och minskar risken för fuktskador. Jämförelser mellan beräkningar och mätningar visar på god överensstämmelse. Generellt är skillnaderna störst under vintern, beräkningarna ligger dock på säkra sidan, det vill säga beräkningarna ger högre relativa fuktigheter än vad mätningarna visar. Uppskattningar av luftomsättningen på vindarna tycks stämma

Moisture Buffer Value of Building Materials

Building materials and furnishing used in contact with indoor air may have a positive effect to moderate the variations of indoor humidity seen in occupied buildings. Thus, very low humidity can be alleviated in winter, as well as can high indoor humidity in summer and during high occupancy loads. This way, materials can be used as a passive means of establishing indoor climatic conditions, which are comfortable for human occupancy, or for safe storing of artefacts which are sensible to humidity variation. But so far there has been a lack of a standardized figure to characterize the moisture buffering ability of materials. It has been the objective of a recent (ongoing until mid-2005) Nordic project to come up with such a definition, and to declare it in the form of a NORDTEST method. Apart from the definition of the term Moisture Buffer Value, there will also be a declaration of a test protocol which expresses how materials should be tested. Finally as a part of the project, some Round Robin Tests will be carried out on various typical building materials. The paper gives an account on the definition of the Moisture Buffer Value, it will outline the content of the test protocol, and it will give some examples of results from the Round Robin Tests

Governance for sustainable urban development: the double function of SDG indicators

At the core of the 2030 Agenda for Sustainable Development is the imperative of monitoring progress and holding policy-makers accountable. For this purpose, 17 Sustainable Development Goals (SDGs) and 230 global indicators were established with the double function of being a report card and a management tool. In the light of a pilot study about the experiences of local planning officials in the City of Gothenburg, Sweden, in relation to the suggested indicators for SDG 11, ‘Make cities and human settlements inclusive, safe, resilient and sustainable’, and a comparison with findings in four other cities, the paper argues for a need to reprioritize indicator criteria to serve better governance for sustainable development in diverse urban contexts worldwide

Effects of Pollen Allergy on Pulmonary Function Tests

Background: To investigate the effect of high air-borne pollen count on respiratory system.Methods: This cross sectional (descriptive) study included sixty known asthmatics, of either sex and of all ages. Pollen count as per cubic meter was recorded daily during February to May as reported by meteorological department. History, clinical examination and lung function tests were recorded in each case. The Pulmonary Function Test (PFT) with pollen count of asthmatic patients was correlated.Results: The PFT of asthmatic patients were adversely affected significantly during pollen season. There was negative correlation of moderate strength with FEV1 in asthmatic patients with high air borne pollen count during the pollen season.Conclusion: Spirometry was shown to be an effective technique to study the pollen allergy problem in already asthmatic patient