Isolerat eller integrerat? En studie av sex tryckta läromedel i svenska med utgångspunkt i att möjliggöra integrerad grammatikundervisning i gymnasieskolan

Denna studie söker ta reda på huruvida grammatiskt metaspråk används i ett antal tryckta läromedel i svenska avsedda för gymnasieskolan. Anledningen till detta är att det idag finns forskning som visar att undervisning om skrivande som integrerar grammatiskt metaspråk leder till att elevers skrivande utvecklas i större grad än när lärare undervisar isolerat om grammatik. Studien utgår också ifrån teorier som handlar om att läromedel har en normerande roll för de som använder dem. Resultatet visar att grammatiskt metaspråk i form av grammatisk terminologi används i de undersökta böckerna, med ett undantag, men att det i flera fall saknas förklaringar av de termer som används. I vissa fall används grammatiskt metaspråk på ett sätt som får beskrivas som integrerat, där termerna förklaras och kontextualiseras på ett sätt som fungerar väl. I andra fall förekommer termer, men förklaringar saknas genomgående och därför kan detta inte ses som integrerat. I ett av de analyserade läromedlen används ingen grammatisk terminologi alls, varför grammatiken blir isolerad. Där termer används på ett bra sätt bör det vara till hjälp för både elever och lärare men i det fall där det saknas terminologi och förklaringar till dessa så fungerar det mindre bra. Resultatet visar att det är den nyaste av de analyserade böckerna som integrerar grammatisk terminologi allra bäst. Studien visar också att det finns markanta skillnader i användning av grammatisk terminologi i böcker för yrkesförberedande program respektive studieförberedande program. Läromedlen som är avsedda för yrkesförberedande program har betydligt färre grammatiska termer än de böcker som är avsedda för studieförberedande program. Förklaringar av termer saknas också i större omfattning i böckerna med yrkesinriktning. Detta ger en indikation på att böcker med olika inriktningar, trots att de är skrivna utifrån samma kursplan, inte nödvändigtvis är likvärdiga

Hierarchical modularity: Decomposition of function structures with the minimal description length principle

In engineering design and analysis, complex systems often need to be decomposed into a hierarchical combination of different simple subsystems. It's necessary to provide formal, computable methods to hierarchically decompose complex structures. Since graph structures are commonly used as modeling methods in engineering practice, this paper presents a method to hierarchically decompose graph structures. The Minimal Description Length (MDL) principle is introduced as a measure to compare different decompositions. The best hierarchical decomposition is searched by, evolutionary computation methods with newly defined crossover and mutation operators of tree structures. The results on abstract graph without attributes and a real function structure show that the technique is promising

Anticyclonic atmospheric circulation as an analogue for the warm and dry mid-Holocene summer climate in central Scandinavia

Climate reconstructions from central Scandinavia suggest that annual and summer temperatures were rising during the early Holocene and reached their maximum after 8000 cal yr BP. The period with highest temperatures was characterized by increasingly low lake-levels and dry climate, with driest and warmest conditions at about 7000 to 5000 cal yr BP. We compare the reconstructed climate pattern with simulations of a climate model for the last 9000 years and show that the model, which is predominantly driven by solar insolation patterns, suggests less prominent mid-Holocene dry and warm period in Scandinavia than the reconstructions. As an additional explanation for the reconstructed climate, we argue that the trend from the moist early Holocene towards dry and warm mid-Holocene was caused by a changing atmospheric circulation pattern with a mid-Holocene dominance of summer-time anticyclonic circulation. An extreme case of the anticyclonic conditions is the persistent blocking high, an atmospheric pressure pattern that at present often causes long spells of particularly dry and warm summer weather, or "Indian summers". The argument is tested with daily instrumental temperature and precipitation records in central Sweden and an objective circulation classification based on surface air pressure over the period 1900–2002. We conclude that the differences between the precipitation and temperature climates under anticyclonic and non-anticyclonic conditions are significant. Further, warm and dry combination, as indicated by mid-Holocene reconstructions, is a typical pattern under anticyclonic conditions. These results indicate that the presented hypothesis for the mid-Holocene climate is likely valid