Exciting on Facebook or competent in the newspaper? : Media effects on consumers’ perceptions of brands in the fashion category

Media investments are continuously shifting from traditional media like newspapers to digital alternatives like websites and social media. This study investigated if and how media choice between the two rival channels can influence consumers’ perceptions of a novel brand. 504 Swedish retail fashion customers participated in an experiment to evaluate the identical advertisement placed either in a national newspaper or on Facebook. The results revealed that advertising in a newspaper can have a positive effect on brand equity facets and purchase intention through brand personality perceptions of being competent, while advertising on Facebook have similar effects but through perceptions of being exciting. Besides some evidence that choice between traditional and new media affects brand personality this study is one of the first attempts to incorporate media channel choice into the broader customer-based brand equity framework. The results from this particular study suggest that media channel choice should be considered from a brand equity building perspective at least in the fashion category. This study shows that different media channels could complement each other strategically, as traditional media channels still can have valuable and unique contributions to brand building through brand personality perceptions, especially for brands striving to be perceived as competent

Lund Digital Trust Survey 2022

The Covid-19 pandemic pushed consumers' reliance on digital services to a whole new level. Today consumers accomplish most of their daily tasks - shopping, working,maintaining personal relationships - over the Internet. It goeswithout saying, such online interactions require collection ofa large amount of data, which might put consumers at unease.In this survey, our objective is to uncover what "digital trust"looks like for Swedish consumers today. Among other aspects,we set out to see consumers' perceptions of data privacy anddata sharing, as well as how they view private companies'access to their data.We believe that our findings will be of relevance not only tomarketing practitioners, but also to academics and policy-makers

An integrated retailer image and brand equity framework: Re-examining, extending, and restructuring retailer brand equity

Retailers are amongst the world's strongest brands, but little is known about retailer brand equity. In spite of their extensive use, we argue that current operational models are too abstract for understanding the uniqueness of the retail industry and too simplistic to understand the interrelationships among the dimensions in the retailer brand equity building process. This study contributes to the existing and largely generic retailer equity frameworks in three ways: first, by incorporating retail specific dimensions from the retailer image literature; second, by re-examining and developing the structures and relationships between the dimensions of retailer equity by testing alternative structures commonly used in the more general brand equity literature; and finally by creating a short and parsimonious scale for assessing retailer brandequity in different contexts. Three alternative models are compared and tested on six brands in both convenience and shopping goods categories, ranging from discount to middle range price levels. The outcome is an operational framework supporting the main building blocks of the conceptual brand resonance model presented in Keller (2001) with seven dimensions structured in a four-step sequence as awareness → pricing policy, customer service, product quality, physical store → retailer trust → retailer loyalty, thereby describing retailer brand equity as a four-step process. The extended, although parsimonious, 17-item retailer equity scale can be used by academics as well as practitioners to examine the underlying values of retailer brands and has the potential to incorporate additional dimensions and attributes to investigate specific retail contexts without creating lengthy questionnaires

Öka andelen hållbar konsumtion genom att fokusera på rätt hållbarhetsmål i varumärkesarbetet

Många organisationer har i flera år försökt positionera sig som hållbara, men inte lyckats. Dels är det få kunder som uppmärksammar satsningarna, dels verkar det inte driva deras köpvilja. Nuvarande konjunkturläge gör inte heller hållbarhetsarbetet enklare. Vad kan man göra för att potentiella och nuvarande kunder ska uppmärksamma arbetet man gör och dessutom engagera sig i varumärkets hållbarhetsarbete?Många organisationer har använt ett eller flera av FN:s 17 mål i sitt hållbarhetsarbete såväl som i kommunikationen med sina intressenter. Problemet är att många väljer att prata om samma mål – ofta klimatet. Men det finns 16 andra mål som sannolikt är mer relevanta för vissa organisationer än andra.Denna studie inbegriper sex svenska varumärken som satsat på hållbarhet och nått olika framgång med sina strategier. Det som undersökts här är framförallt konsumenterna och deras uppfattningar och drivkrafterna bakom deras val att engagera sig och vilja köpa från dessa varumärken ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien är användbar för företag som vill sälja mer hållbart och positionera sig som hållbara. Denna studie visar att: 1.Klimatkommunikation är det enskilda mål som fungerar bäst för de flesta företag, men det är mindre säljdrivande och engagerande än traditionella positioneringspunkter som kvalitet, pris, trovärdighet, status m.m.2.För de flesta företag finns det andra av de 17 målen som är mer säljdrivande än klimat och till och mer säljdrivande än traditionella positioneringspunkter.3.Studien presenterar två av flera möjliga utvärderingsstrategier för att identifiera sälj- och engagemangsdrivande hållbarhetskommunikation4.Studien avslutas med fyra olika positioneringsstrategier kopplade till hållbarhet och organisationens övriga varumärkesstrategier

Hållbar eller ohållbar – det är frågan? Svenskars magkänsla om hur ohållbara och hållbara varumärken är och hur detta stöds i företagens kommunikation

Denna rapport och studie är en pilotstudie som ska mynna ut i två förgreningar eller riktningar. En riktning går mot digital hållbarhet och den andra mot ett större projekt där målsättningen är att utveckla en modell för hur varumärken och företag bakom dessa ska förhålla sig till de 17 globala målen i sin marknadsföring med syfte att bli både hållbara och säljande – dvs hur ska företagen göra för att inte bara agera hållbart, men också för att attrahera konsumenter och investerare genom att göra dessa uppmärksamma på och engagerade i rätt satsningar och rätt företag

Amazon.se – ett år efter lanseringen. Hur blev det och hur kommer det att bli med försäljning och varumärkeskapital?

Vid ingången till november 2021 låg andelen svenskar som testat Amazon.se på 20%, vilket ger en tillväxt på en procentenhet per månad sedan årsskiftet eller en tillväxt på 100% i relativa mått. Hittills har Amazon.se således vuxit sakta men säkert på den svenska marknaden, vilket är i enlighet med deras långsiktiga strategi. Amazon.se har en penetration, dvs andel som testat de senaste 12 månaderna, som är högre än de främsta konkurrenterna inom onlinehandel, men Amazon.se gynnas av att de opererar inom fler kategorier än alla sina konkurrenter. Framtidsindikatorer såsom rekommendationsgrad signalerar att tillväxten kommer att hålla samma stabila tillväxttakt. Det finns dock några orosmoln för Amazon.se:s del. En procentenhet per månad är 10% om utgångspunkten är 10%, medan den är 5% nu när utgångspunkten är 20%. En vanlig framtidsindikator – köpintention – har fallit sedan i våras vilket signalerar att det kan finnas risk för avmattning. I jämförelse med konkurrenterna ser också vi att uppfattningen om Amazon.se, dvs andel som gillar och viljan att rekommendera, är lägre än för konkurrenterna. Detta kan indikera att svenskarna inte är tillräckligt nöjda med handelsplatsen så här långt. Vi ser också att de har tappat i image när det gäller sortimentsbredd och framgång och attraktion när det gäller sortiment av elektronik. Till Amzon.se:s fördel ser vi att de är mer attraktiva bland yngre vilket kan signalera långsiktigt underliggande potential. Framtiden för Amazon.se är därmed – och fortfarande inte – helt enkel att förutspå

Ut ur pandemin – rakt in i den digitala transformationen. Ska stadskärnans överlevnad bli en valfråga 2022?

Coronapandemin i kombination med ökad e-handel har varit ännu ett svårt slag mot svenska stadskärnor. Under 2020 och 2021 har flera stora butikskedjor valt att lämna stadskärnorna till förmån för externa handelsplatser och onlinehandel. Larmrapporterna och lösningar på problemet har varit många under 2021. Denna rapport är en analys och utvärdering av vad som sagts i media, tidigare forskning och två enkätundersökningar av 800 respektive 1000 svenskar före och efter den värsta coronapandemin. Studien visar att stadskärnan och handeln i stadskärnan kan, eller rättare sagt, borde bli en kommunal och regional valfråga 2022. Invånarna i de svenska kommunerna har blivit ännu mer missnöjda med stadskärnorna och är inte alls nöjda med hur politiker och tjänstemän hanterat handeln i kommunen och stadskärnan. Studien bekräftar att de stora nationella och internationella kedjorna är oerhört viktiga för stadskärnan. Resultaten visar att stadskärnan i ännu högre utsträckning blir för högutbildade och i mindre utsträckning en mötesplats för barnfamiljer, lägre utbildade och folk som behöver handla. I slutsatserna presenteras sex stycken förslag på omtag och rekonstruktion av stadskärnans erbjudande som måste göras snarast om återhämtningen ska bli långsiktig. De tre första förslagen är: 1. Utveckla en stadskärna som hjälper medborgarna att få ihop livspusslet innan man satsar på att skapa en unik stadskärna för turister.2. Öka tillgängligheten på ett hållbart sätt genom konkurrenskraftig kollektivtrafik och en selektiv strategi för biltrafikanter under viktiga shoppinghelger. 3. Mindre samverkan och större utkrävt ansvar för kommunen