Technology Education Is Important for Achieving Sustainable Development

In 2015 all 193 United Nations Member States agreed on 2030 Agenda for Sustainable Development with its 17 Sustainable Development Goals (SDGs) with the purpose to end poverty, ensure prosperity, and protect the planet. Technology and sustainable development are intertwined. The term "double-edged sword" has often been used to describe technology, as it can be both helpful and harmful. But to what extent is technology significant for sustainable development and what content can technology education have in relation to sustainable development? This study examines what technology content can be discerned in the sustainable development goals, SDGs, in order to detect possible content for technology education. The 17 SDGs include 169 targets since every SDG are defined with "Outcome targets" and "means of implementation targets". All 169 SDGs targets were analyzed through content analysis. A category system was developed from the definition of technology by Rossouw et.al (2010) and DiGironimos’s (2011)  to discern technology content in the SDGs. The results show that the achievement of each and every 17 Sustainable Development Goals in one way or another relies on our use of technology and our development of technology. Teaching with a sustainability perspective creates meaningful content for technology education, where current news and topics can be a starting point. Such teaching can provide students with necessary knowledge towards making well-grounded decisions based on facts, as both consumers and global citizens

“Quite ironic that even I became a natural scientist” : Students' imagined identity trajectories in the Figured World of Higher Education Biology

Studying biology entails negotiating knowledges, identities, and what paths, more or less well-trodden, to follow. Knowledges, identities, and paths within the very practices of science are fundamentally gendered and it is, therefore, critical to recognize when exploring students' learning and participation in natural sciences. Even though students' numbers in undergraduate Higher Education Biology are female-biased, it does not mean that gendered processes are absent. In this study, we focus on early undergraduate biology students' identity work at a Swedish university, analyzing 55 study motivation texts discursively. Embedded in a Figured Worlds framework, we explore how students imagined and authored themselves in(to) the Figured World of Higher Education Biology along two imagined identity trajectories, the Straight Biology Path and the Backpacking Biology Path. While the first and numerically dominant imagined trajectory entails typical stories of a scientific child striving toward a research career, the latter recognizes broad interests and biology competences to be collected in a backpack for transdisciplinary use. Students imagining the Backpacking Biology Path authored themselves in relation to and explicitly not as having a linear trajectory, which positions the Straight Biology Path as dominant and culturally recognized. Our findings reveal gendered myths about science practices present in Higher Education Biology, yet also contested through alternative imaginaries. We, thereby, show that it is crucial for Higher Biology and Science Education to be aware of how students imagine their trajectories and how they negotiate masculine norms of science to create spaces for diverse and alternative identity trajectories

"I try to encourage my students to think, read, and talk science" : Intelligible identities in university teachers' figured worlds of higher education biology

Higher education biology is often imagined, perceived, and described as having reached gender equality in terms of who gets to participate in disciplinary practices. However, like any other natural science discipline, higher education biology is a world whose landscapes are shaped by (re)productions of historical, cultural, and social norms. We explore these norms through the lens of identity, asking what identities are recognized by university biology teachers at a large Swedish university, analyzing 94 teaching statements written when applying for faculty positions in biology. We argue that in and through teaching statements, university biology teachers negotiate and perform overarching academic and disciplinary norms and discourses with the goal to present themselves as intelligible candidates. As statements of value, they thereby display implicit and explicit identities recognized in worlds of higher education biology. Using a discourse analytical framework, we identified two university teacher identities imagined as intelligible: Research Science Teachers and Facilitating Science Teachers. Research Science Teachers position research and associated masculine-coded competences as anchor points of biology practice. They consider researchers to be ultimate knowers and consequently to be best suitable for university teaching with the goal to recruit students into research. Facilitating Science Teachers, even though aware of the hegemonic position of research, disentangle imaginaries of what makes a researcher from what makes a university teacher. They transgress dominant imaginaries of research as the ultimate competence for themselves and students, and create spaces for alternative identity work. These findings contribute to a more nuanced understanding of (re)productive processes in science education, providing perspectives of how to together infract intergenerational (re)productions of hegemonic norms of doing science. Additionally, this study provides further evidence that higher education biology is not a gender-neutral higher education landscape

How does matter matter in technology education?

Practical activities are at the core of learning in technology. Therefore, such activities are included as an important and established part of education and curricula. From practical work during education, students are expected to develop their understanding of technology’s material codes. Entities, from simple equipment to advanced instruments, require knowledge of when, why and for what they can and should be used. Students are required to learn the practical craft of how to handle equipment and different materials. Emotional outcomes from practical activities may be feelings of success and satisfaction, or disappointment, lingering worries and nervousness. Such feelings may be crucial for a student’s decision to start, or continue, her/his science/technology studies. This project explores how practical activities shape learning processes in two different experimental setups within technology education. The purpose is to examine how students’ and teachers’ emotional embodiment of scientific/technology practices, through entangled intra-actions with each other and matter/material, influence both teaching and learning. We draw on Barad’s theory of agential realism (Barad 2007) and Sara Ahmed’s ‘Cultural Politics of Emotion’ (Ahmed 2012). Three methods of data collection will be employed: observations, micro interviews, and interviews. The research questions are: how can student-teacher-material-emotions intra-actions be understood, and what context-specific views of practical skills are expressed, and how? In the presentation we discuss the theoretical framework, methods, and early outcomes from a pilot study

Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap

Den här artikeln beskriver ett forsknings- och interventionsprojekt på lärarprogrammet där genusmoment integrerats i naturvetenskapliga kurser och genusteorier ingått som en del av kunskapsinnehållet. Vår utgångspunkt är ett antagande om att fördjupade kunskaper om naturvetenskapernas kultur, det vill säga vilka föreställningar och normer som är knutna till de naturvetenskapliga ämnena, kan ge blivande förskole- och tidigarelärare tillgång till nya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap. I fokus finns framförallt den maktordning som kan identifieras inom naturvetenskapen, vilken vi närmar oss utifrån genusteorier och feministisk vetenskapskritik. Artikeln behandlar interventionens praktiska genomförande, dvs. beskriver hur den naturvetenskapliga kulturen har problematiserats och hur genusteorier integrerats i naturvetenskapliga kurser på lärarprogrammet. Resultaten visar att när studenter med negativa erfarenheter av naturvetenskaplig undervisning får syn på ämneskulturen och förstår hur den påverkat dem, så ger det dem ett annat förhållningssätt till ämnena och kan medföra att de utvecklar undervisningsstrategier som motverkar uppkomsten av sådana negativa känslor hos sina framtida elever. Dessutom framkommer även platsens betydelse för att förstå den känsla av alienation gentemot naturvetenskaplig undervisning som många lärarstudenter är bärare av. Ytterligare ett resultat som står fram är att genus är en faktor som har betydelse för vilka områden barn/elever får tillgång till. Lärares (o)medvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barns/elevers aktiviteter, vilket i sin tur får till följd att barnen/eleverna kan engageras alternativt hämmas i dessa aktiviteter. På så sätt får lärarens genusmedvetenhet ämnesdidaktiska konsekvenser. Med utgångspunkt från det empiriska materialet har vi konstruerat en modell som illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning

Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning

Syftet med artikeln är att utforska vilket kunskapsinnehåll som lärarstudenter inriktade mot förskolan och grundskolans tidigare år framställer som centralt för undervisning av yngre barn i naturvetenskap. Detta utgår från antagandet att kunskap om lärarstudenters relation till naturvetenskap är en viktig del i naturvetenskapliga lärarutbildares ämnesdidaktiska kompetens. Studien använder Roberts (1982) kunskapsemfaser som ett analysverktyg för att tematisera vad lärarstudenter inriktade mot förskolan och grundskolans tidigare år framställer som centralt för naturvetenskaplig undervisning. Det empiriska materialet består av en essäuppgift där lärarstudenter (N=144) reflekterar över sina egna erfarenheter och upplevelser av naturvetenskap och naturvetenskaplig undervisning samt sin framtida undervisning. De två teman som allra starkast präglar essämaterialet är den starka fokuseringen på vardagsanknytning samt att grundlägga ett naturvetenskapligt intresse hos yngre elever, medan andra aspekter av naturvetenskaplig undervisning till stor del osynliggörs. Vi menar att det att utgå från lärarstudenternas beskrivningar av naturvetenskaplig undervisning kan vara stärkande (empowering) för denna studentgrupp, då talet om förskollärares och tidigarelärares deltagande i naturvetenskapliga aktiviteter ofta fokuserar antingen brister i kunskaper eller i självförtroende

Interstitial spaces - a model for challenge and change.

This paper introduces the concept of interstitial spaces to examine the boundaries of science, science education, pedagogy, caring, and gender to discuss the different cultures teacher students meet during their education. Interstitial spaces exist between and within boundaries. These spaces are possible sites within a defined context (a discipline, a practice, a culture) that may be occupied by an actor/agent working as a “carrier” of different cultural practices, knowledge and theories. A “carrier” can use the interstitial space to influence and challenge a “new” context and thus loosen up boundaries, but can also by experiencing new cultures and developing new knowledge integrate these new views into future practices. Thus, interstitial spaces establish a context for a carrier to act in ways to transform and change the cultures of disciplines. On an individual level, instead of feelings of alienation, of not fitting into a culture, the model offers a carrier the position as someone who has the potential and possibility to invoke a change, and this can be empowering

Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap

Den här artikeln beskriver ett forsknings- och interventionsprojekt på lärarprogrammet där genusmoment integrerats i naturvetenskapliga kurser och genusteorier ingått som en del av kunskapsinnehållet. Vår utgångspunkt är ett antagande om att fördjupade kunskaper om naturvetenskapernas kultur, det vill säga vilka föreställningar och normer som är knutna till de naturvetenskapliga ämnena, kan ge blivande förskole- och tidigarelärare tillgång till nya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap. I fokus finns framförallt den maktordning som kan identifieras inom naturvetenskapen, vilken vi närmar oss utifrån genusteorier och feministisk vetenskapskritik. Artikeln behandlar interventionens praktiska genomförande, dvs. beskriver hur den naturvetenskapliga kulturen har problematiserats och hur genusteorier integrerats i naturvetenskapliga kurser på lärarprogrammet. Resultaten visar att när studenter med negativa erfarenheter av naturvetenskaplig undervisning får syn på ämneskulturen och förstår hur den påverkat dem, så ger det dem ett annat förhållningssätt till ämnena och kan medföra att de utvecklar undervisningsstrategier som motverkar uppkomsten av sådana negativa känslor hos sina framtida elever. Dessutom framkommer även platsens betydelse för att förstå den känsla av alienation gentemot naturvetenskaplig undervisning som många lärarstudenter är bärare av. Ytterligare ett resultat som står fram är att genus är en faktor som har betydelse för vilka områden barn/elever får tillgång till. Lärares (o)medvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barns/elevers aktiviteter, vilket i sin tur får till följd att barnen/eleverna kan engageras alternativt hämmas i dessa aktiviteter. På så sätt får lärarens genusmedvetenhet ämnesdidaktiska konsekvenser. Med utgångspunkt från det empiriska materialet har vi konstruerat en modell som illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning

Interstitial spaces - a model for challenge and change.

This paper introduces the concept of interstitial spaces to examine the boundaries of science, science education, pedagogy, caring, and gender to discuss the different cultures teacher students meet during their education. Interstitial spaces exist between and within boundaries. These spaces are possible sites within a defined context (a discipline, a practice, a culture) that may be occupied by an actor/agent working as a “carrier” of different cultural practices, knowledge and theories. A “carrier” can use the interstitial space to influence and challenge a “new” context and thus loosen up boundaries, but can also by experiencing new cultures and developing new knowledge integrate these new views into future practices. Thus, interstitial spaces establish a context for a carrier to act in ways to transform and change the cultures of disciplines. On an individual level, instead of feelings of alienation, of not fitting into a culture, the model offers a carrier the position as someone who has the potential and possibility to invoke a change, and this can be empowering