Uppföljning av naturvärden i ängs- och betesmarker via NILS

Denna rapport har som syfte att ge förslag till utformning av ett uppföljningssystem för naturvärden i objekt som identifierats som skyddsvärda i Ängs- och betesmarksinventeringen (Jordbruksverket 2005a, b) samt göra en statistisk och kostnadsmässig utvärdering av olika designalternativ. Utgångspunkten har varit att uppföljningen ska ske i ett stickprov av objekt som så nära som möjligt ansluter till den metodik och de landskapsrutor som används i det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Allard m.fl., 2003, Esseen m.fl., 2005). Av de åtta indikatorer som föreslagits av Naturcentrum (2004) har vi valt ut de fem som verkar mest lämpade för uppföljning i anslutning till NILS. Den metodik som föreslagits av Naturcentrum (2004) har följts så långt möjligt, men vissa modifieringar har gjorts för att göra uppföljningen effektivare. De fem indikatorerna, som motsvaras av varsitt inventeringsmoment, delas in i två grupper. Kärlväxter, grova träd och lavar på lövträd inventeras en gång per omdrev, d.v.s. en gång vart femte år. Beräkningarna utgår ifrån att inventeringen görs av den ordinarie fältpersonalen i NILS, i nära anslutning till de ordinarie provyte- och linjeinventeringsmomenten i rutan. Fjärils-, humle och dyngbaggsinventeringen görs däremot av särskild personal, som har god artkännedom och vana vid inventering av de berörda insektsgrupperna. Samma objekt som för växtinventeringen besöks, men vid flera tillfällen (3 eller i vissa fall 2) under en säsong. En stor besparing på transportkostnader kan göras om båda insektsmomenten görs av samma person, vid samma tillfälle. För alla insektsgrupper bör ett urval göras av de arter som har störst förutsättningar att ge bra data. För urval av objekt föreslår vi s.k. PPS-urval, där större objekt har större sannolikhet att väljas än de små. Detta gör att stickprovet blir mer effektivt för att representera helheten. Baserat på de regler vi satt för antal objekt som väljs per landskapsruta har vi därefter gjort våra beräkningar baserat på ett testurval av objekt ur Ä&B-databasen Tuva, som motsvarar tre nivåer: 290, 728 och 1277 objekt per femårsperiod. Dessutom har vi testat två ambitionsnivåer för utlägg inom objekt (antal provytor och transekter): ”Låg” och ”Hög”. Den statistiska utvärderingen för varje inventeringsmoment har gjorts baserat på dataset som vi fått använda från Länsstyrelsen i Östergötland, SLU och Skogsvårdsstyrelsen i Kronoberg, samt GIS-skikt och inventeringsdata från Ä&B/Jordbruksverket. Resultaten visar entydigt att ett stickprov av 290 objekt är helt otillräckligt för samtliga moment. Däremot är skillnaden mellan 728 och 1277 objekt relativt liten jämfört med kostnaden. Av de två alternativen för utlägg verkar ett utökat antal provytor ge bättre skattningar, medan fler transekter för insektsinventering inte har någon större betydelse totalt sett. Som vårt huvudalternativ förespråkar vi alltså för kärlväxter, träd och lavar vårt alternativ ”728 hög” och för insekter ”728 låg”. Det motsvarar den uppskattade kostnaden 975.000 kr per år för växtinventeringen och 2.327.000 kr per år för insektsinventeringen. Till detta kommer totalt ca. 300.000 för administration, datahantering, grundläggande analyser m.m. Totalt ger det en föreslagen budget på ca. 3,6 miljoner kr per år. Nästan en tredjedel av kostnaden för insektsinventeringen utgörs av sortering av dyngprover och artbestämning av dyngbaggar. Om man gör ett strikt urval av de mest indikativa och någorlunda lättbestämda dyngbaggearterna kan denna kostnad troligen minskas en del. Ett mer drastiskt alternativ till besparing kan vara att lagra proverna tills ytterligare medel kan frigöras. Kostnaderna för insamling är jämförelsevis liten om den görs i samband med fjärilsinventeringen. Vi förordar att de ordinarie momenten i NILS provyteinventering genomförs också i de provytor som läggs ut i Ä&B-objekten. Den tillkommande kostnaden är relativt marginell (uppskattningsvis 167.000 per år, vilket motsvarar ungefär 5% av totalkostnaden), samtidigt som fördelarna är mycket stora vad gäller att ta fram strukturella indikatorer (hävdintensitet, markförhållanden, träd- och buskskikt) och för möjligheterna till samanalys med NILS ordinarie stickprov. Till detta kan också komma flygbildstolkning med NILS ordinarie metodik, där kostnaderna troligen är i samma storleksordning. Vi vill också framhålla de stora möjligheterna till samordning med uppföljningen av gräsmarkshabitat i Natura 2000-nätverket, där Naturvårdsverket och länsstyrelserna har huvudansvaret. De värdeindikatorer och metoder man där lyfter fram är mycket likartade de som här diskuteras (Naturvårdsverket, 2005). Vi föreslår att inventeringsmomenten för kärlväxter, träd och lavar påbörjas i full skala så fort medel kan frigöras. De osäkerheter som finns i skattningarna av kostnader och statistisk styrka är troligen ganska små, och fördjupade analyser som markant förbättrar beräkningarna kan bara göras utifrån ett mycket större dataset än de vi hittills använt. En mindre pilotstudie kostar pengar och försenar den skarpa datainsamlingen med ett år, men förbättrar kanske ändå inte underlaget för beräkningarna mer än marginellt. För insektsinventeringarna är behovet av ett års pilotstudier troligen större, eftersom osäkerheterna i organisering av arbetet, tidsåtgång och förväntade data är större

Yhdessä yössä etätöihin : Y-sukupolven kokemuksia työhyvinvoinnista etätöiden aikana

Ihmiset ovat tottuneet työskentelemään enimmäkseen työpaikan toimitiloissa, vaikka etätöiden tekeminen on jo kauan ollut osa työelämää. Etätyöstä tuli uusi normaali koronapandemian seurauksena vuonna 2020, jolloin muutoksen eteen joutuivat niin organisaatiot, esimiehet kuin työntekijätkin. Tämän seurauksena etätöihin liittyvä työhyvinvointi nousi työelämässä ajankohtaiseksi keskusteluaiheeksi. Työelämään haastetta tuo etätyön lisäksi myös eri sukupolvet, jotka työskentelevät yhdessä, jokainen omia arvojaan ja tapojaan vaalien. Tällä hetkellä Y-sukupolvi, joka on elänyt digiaikana ja kaipaa työelämältä joustoa ja mahdollisuuksia sovittaa työelämä ja vapaa-aika yhteen, on työelämän suurimpia sukupolvia. Etätyömahdollisuus on Y-sukupolvelle pääsääntöisesti hyvin tärkeää. Tutkielmassa tarkastellaankin etätöitä ja siihen liittyvää työhyvinvointia Y-sukupolven kokemana. Tutkielman tutkimuskysymyksenä on: Millaisia kokemuksia Y-sukupolvella on etätöiden vaikutuksesta heidän työhyvinvointiinsa? Teoreettinen viitekehys rakentuu Y-sukupolvesta sekä työhyvinvoinnista, jossa JD-R malli eli työn vaatimusten ja työn voimavarojen malli sekä työn imu ovat keskeisessä osassa. JD-R mallissa perusajatus on, että mikäli työn voimavaroja on liian vähän suhteessa työn vaatimuksiin, voi tilanne johtaa työuupumukseen. Mikäli taas työssä on tarpeeksi voimavaroja suhteessa vaatimuksiin, syntyy työn imua. Tutkimus on toteutettu laadullisena tutkimuksena, jonka avulla on tarkoitus löytää tutkittavasta ilmiöstä syvällisempää tietoa kohdehenkilöiden näkökulmasta katsottuna. Tutkimusaineisto kerättiin sähköpostihaastattelujen ja kasvokkain tehtyjen haastattelujen avulla. Tutkimuksen kohderyhmäksi on valittu Y-sukupolven edustajia, jotka ovat siirtyneet etätöihin koronapandemian vuoksi. Aineiston analyysissa on käytetty hyväksi teemoittelua. Tulosten perusteella Y-sukupolvi kokee työhyvinvointinsa pääosin etätöissä paremmaksi kuin aiemmin tai vähintään samanlaiseksi kuin ennen. Tämä selittynee sillä, että Y-sukupolvi arvostaa etätöiden tuomia etuja, kuten joustoa, mikä on heille myös voimavarana töissä. Etätöissä työn vaatimuksiksi he kokevat esimerkiksi sosiaalisen kanssakäymisen vähenemisen ja huonon ergonomian. Työn vaatimuksista huolimatta työn voimavaroja on etätöissä sen verran paljon, että ne parantavat työhyvinvointia ja etätöiden tekemisestä voidaan kokea olevan jopa enemmän hyötyä kuin haittaa työhyvinvoinnille

Myrarnas areal och vegetation

NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå. När NILS första femåriga inventeringsperiod (2003-2007) nu har avslutas kan de första tillförlitliga skattningarna göras, baserat på NILS hela nationella stickprov. Efter nästa femårsperiod (2008-2012), när alla rutor har inventerats ännu en gång, kan vi dessutom göra skattningar av förändringar. Denna rapport presenterar resultat för myrar och andra torvmarker baserat på provyteinventeringen i NILS för åren 2003-2007. Dessa data kompletterar väl de som har kommit fram genom den rikstäckande Våtmarksinventeringen (VMI) som inte omfattar alla myrar eftersom varje län har satt en minsta storleksgräns för vilka som ska ingå (Gunnarsson & Löfroth 2009). Syftet med VMI var att göra en heltäckande kartering av Sveriges myrar, som underlag för att identifiera vilka myrarealer som är skyddsvärda, med höga naturvärden, och vilka som skulle kunna bli aktuella för exploatering genom t.ex. torvtäkt. Därför valde man att fokusera på lite större myrar. Den minimistorlek som valdes som gräns är i många län 10 hektar, och i norra Sverige 50 hektar (Westerberg & Rynbäck Andersson, 2004). NILS har däremot en minsta karteringsenhet på 0,1 hektar (Esseen m.fl. 2007, Allard m.fl. 2003), vilket innebär att även mindre myrar kommer med i urvalet. NILS kan därmed komplettera de befintliga dataunderlagen och ge ett bra underlag för att skatta förändringar för alla arealklasser och alla regioner. Särskilt för fjällen finns det i dagsläget ingen detaljerad information om mängden myrar. Riksinventeringen av skog (RIS), där Riksskogstaxeringen och Markinventeringen ingår, har ett stort stickprov av provytor för skog och andra naturtyper, men gör som regel inga fältbesök i fjällen ovanför barrskogsgränsen, och därför fyller NILS en särskilt viktig funktion just där. I NILS ingår också ett större urval av växtarter som är typiska för myrar, t.ex. vitmossor och andra våtmarksmossor. Detta är alltså den första rapporten som presenterar representativa och detaljerade data för myrar i hela fjällregionen, utifrån fältinventering med tydliga urvalskriterier. För myrar nedanför fjällen kan RIS och NILS stickprov tillsammans ge ett bra underlag för noggranna analyser av tillstånd och förändringar. Fältinventeringen i NILS är utformad för att ge ett bra och detaljerat underlag för att beskriva artförekomst och förändringar i markvegetationen, vilket är särskilt viktigt i fjällen, i jordbrukslandskapet och i myrar. Ytterligare ett syfte med denna rapport är alltså att ge en detaljerad bild av myrarnas vegetation i olika delar av landet, på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt. Tidigare har data om arealer av torvmark, träd- och buskskikt samt många markvariabler kunnat tas fram via Riksskogstaxeringen (Hånell 1990). Syftet med denna rapport är alltså att ge en nyanserad och heltäckande bild av myrarnas areal, vegetation och artinnehåll samt olika typer av påverkan i Sverige och illustrera hur NILS provytedata kan bidra till en sådan beskrivning, genom att: beräkna arealer utifrån enhetliga kriterier i hela landet, inklusive fjällen jämföra de beräknade arealerna med tidigare uppgifter från andra datakällor jämföra några olika avgränsningskriterier utifrån vegetation och arealer presentera en detaljerad beskrivning av myrarnas vegetation, baserad på enhetlig fältmetodik presentera skattningar av mängder för växtarter i träd-, busk-, fält- och bottenskikt uppskatta mängden av påverkan från diken och markstörning utifrån registreringar i provyto

Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2007

Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första två årens inventering, vilket innefattar två femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi/IFM, Linköpings universitet. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå

Enhanced Platelet Activation Mediates the Accelerated Angiogenic Switch in Mice Lacking Histidine-Rich Glycoprotein

BACKGROUND: The heparin-binding plasma protein histidine-rich glycoprotein (HRG; alternatively, HRGP/HPRG) can suppress tumor angiogenesis and growth in vitro and in vivo. Mice lacking the HRG gene are viable and fertile, but have an enhanced coagulation resulting in decreased bleeding times. In addition, the angiogenic switch is significantly enhanced in HRG-deficient mice. METHODOLOGY/PRINCIPAL FINDINGS: To address whether HRG deficiency affects tumor development, we have crossed HRG knockout mice with the RIP1-Tag2 mouse, a well established orthotopic model of multistage carcinogenesis. RIP1-Tag2 HRG(-/-) mice display significantly larger tumor volume compared to their RIP1-Tag2 HRG(+/+) littermates, supporting a role for HRG as an endogenous regulator of tumor growth. In the present study we also demonstrate that platelet activation is increased in mice lacking HRG. To address whether this elevated platelet activation contributes to the increased pathological angiogenesis in HRG-deficient mice, they were rendered thrombocytopenic before the onset of the angiogenic switch by injection of the anti-platelet antibody GP1bα. Interestingly, this treatment suppressed the increase in angiogenic neoplasias seen in HRG knockout mice. However, if GP1bα treatment was initiated at a later stage, after the onset of the angiogenic switch, no suppression of tumor growth was detected in HRG-deficient mice. CONCLUSIONS: Our data show that increased platelet activation mediates the accelerated angiogenic switch in HRG-deficient mice. Moreover, we conclude that platelets play a crucial role in the early stages of tumor development but are of less significance for tumor growth once angiogenesis has been initiated