48 research outputs found
âVarför tycker du man ska ha dödsstraff, dĂ„?â Ett sociologisk-didaktiskt verktyg för analys av klassrumsdebatter
Debates, as the discursive curriculum activities they are, are occasionally arranged in classrooms. Here, the aim is to offer a tool for analyses of such activities. By adopting a sociologicalâdidactical perspective, this article takes Basil Bernsteinâs conceptual pair vertical and horizontal discourse as its starting point. The âvertical discourseâ is roughly speaking schoolâoriented whereas the âhorizontal discourseâ is more often played out in informal contexts. These two central concepts will be specified in particular relation to the classroom debate as curricular content. Two contrasting authentic classroom debates were intentionally selected in order to try out the analytical tool. Both the debates deal with the same topic, i.e. death penalty. The debates, however, also differ from each other; they are put into practice in remarkably different ways and in different contexts, although they are both collected from, in a sociological perspective, supposedly less advantaged areas. I argue that the tool offered is a needed and fruitful way of capturing what happens in classroom debates
âVarken en mirakelmedicin eller en farsotâ â en översikt över forskning om undervisningsteknologi i form av sĂ„ kallade verklighetsmiljöer
Att vara lÀrare innebÀr att göra en mÀngd val, inte minst materialval. Med tanke pÄ det pÄfallande stora utbud en lÀrare har att vÀlja bland i dag Àr det hisnande att tÀnka att Bibeln en gÄng var det sjÀlvklara materialvalet. Det stora utbud som möter en lÀrare involverar inte bara olika pappersbaserade lÀromedel utan ocksÄ digitala redskap. Den hÀr artikeln fokuserar pÄ en typ av digitalt material som delvis finns tillgÀnglig via appar redan i dag. Det gÀller exempelvis apparna Popcode (Di Serio, Ibåñez, & Kloos, 2013) och Myartspace (Vavoula, Sharples, Rudman, Meek, & Lonsdale, 2009). Med all sÀkerhet kommer lÀrare dock inom kort att stÀllas inför det digitala material som Àr det centrala hÀr, sÄ kallade reality environments. Inte minst har teknologin och dess potential nyligen presenterats i media, till exempel i svenska nyhetsprogram
Lâautonomia scolastica e le politiche di valutazione degli insegnanti nei paesi europei
Recent years have seen intensified awareness about teachersâ role in promoting student learning and, consequently, an increased emphasis on evaluating teachers and their work. Among many school factors, the teaching quality is a key-parameter of student learning. For these reasons, in many national contexts teacher performance evaluation is one of the elements that draw significantattention, in terms of both international surveys and concrete measures.Starting from the state of the art in several European school systems, our goal is to describe, compare and analyse models adopted to assess teaching quality. We attempt to highlight any differences in perspectives and models agreed by the European systems and to reflect on risks and opportunities, strengths and weaknesses associated with the use of such instruments in the teacher evaluation. The teachers are only one of many factors that influence student achievements, but the evaluation of teachers is necessary because there is an increased awareness of how crucial the teachers are in the achievement of students and in the progress of society.Negli ultimi anni si Ăš intensificata la consapevolezza sul ruolo degli insegnanti nel promuovere lâapprendimento degli studenti e, di conseguenza, sono aumentate le indagini sulla valutazione degli insegnanti e sul loro lavoro. Tra i molti fattori scolastici, la qualitĂ dellâinsegnamento Ăš un parametro chiaveper lo sviluppo degli apprendimenti degli studenti. Per questi motivi, il tema della valutazione della performance degli insegnanti costituisce uno degli elementi su cui si Ăš maggiormente concentrata lâattenzione sia sul piano delle indagini internazionali che delle concrete misure messe a punto allâinternodei diversi contesti nazionali. Lâarticolo nasce da queste premesse. Partendo dallo stato dellâarte nei diversi sistemi scolastici europei, il nostro obiettivo Ăš quello di analizzare i modelli utilizzati per valutare la qualitĂ dellâinsegnamento al fine di mettere in evidenza i punti di forza, i nodi critici e le problematicitĂ
Leder
I nÊrvÊrende nummer af Paideia er der gennem tre af artiklerne fokus pÄ nogle af de mange udfordringer, som bÞrn og unge blev mÞdt med under coronapandemien, da institutionerne lukkede, og nÞdundervisningen trÄdte i kraft. De resterende artikler spÊnder bredt over et generelt pÊdagogisk interessefelt. Tidsskriftet indeholder seks forskningsartikler, der alle har vÊret gennem fagfÊllers review og bedÞmmelse
Leder: Kampen om lĂŠrer- og pĂŠdagogprofessionen
Tidsskriftet Paideia handler denne gang om, hvad det vil sige at vĂŠre en professionel lĂŠrer eller pĂŠdagog. Dette diskuteres i fire forskningsartikler, der alle har vĂŠret gennem fagfĂŠllers review og bedĂžmmelse
Leder: Evidensbaseret pedagogisk praksis
Tidsskriftet Paideia sÊtter i dette nummer fokus pÄ, hvordan man bygger bro mellem forskning og pÊdagogisk praksis. Tidsskriftet indeholder fem forskningsartikler, der alle har vÊret gennem fagfÊllers review og bedÞmmelse
Leder: Temanummer om synlig lĂŠring
Denne udgave af Paideia tematiserer synlig lĂŠring. Tidsskriftet indeholder hele syv forskningsartikler, der alle har vĂŠret gennem fagfĂŠllers review og bedĂžmmelse