Miljöintegrering i praktisk tillämpning : En policystudie av två lokala stadsutvecklingsprocesser

Dealing with environmental problems has become one of the most challenging political issues of our time. Since the Brundtland report in 1987, environmental policy integration (EPI) that is, the mainstreaming of environmental issues in all policy sectors has emerged as a viable policy solution. This has meant that responsibility for implementing environmental policy rests to a large extent on local authorities where environmental problems with both local and global consequences are expected to be handled. However, there is still a disagreement on what EPI means in day-to-day decision making. With a theoretical framework drawing from theory on policy change, policy entrepreneurship and the neoinstitutional “logic of appropriateness” the aim of this dissertation is to analyze how the integration of environmental considerations manifests itself in local policy processes, highlighting what factors foster or hinder EPI. To reach this aim, I have followed two urban development processes in Kristianstad. This research offers insights on how EPI varies through the policy process and how focus is placed mainly on certain environmental issues and chiefly defined as of local importance. My study suggest that arenas for coordination are critical to overcoming the perceived “gap” between EPI on a strategic level and its implementation. This can help to clarify responsibility allocation among bureaucrats and their leeway for interpretation when new issues comes up continuously during the processes and affect the conditions for EPI. Furthermore, the dissertation gives insights on how acting “entrepreneurially” can enable an environmental issue to be included and given priority. This can also be a barrier if the ones acting entrepreneurially are not part of the entire process because the issue might receive less attention. In addition, if too much attention is given to one issue it might overshadow other environmental issues. Conversely, acting according to “the logic of appropriateness” can enable EPI by enhancing a more all-encompassing perspective on environmental considerations and also function as a cautious approach to radical change by preventing measures taken in absence of democratic legitimacy. By using the two theoretical perspectives, “entrepreneurial” and “appropriate” agency, this dissertation offers important insights into how different ways of acting interact and affect EPI and its outcome

Miljöhänsyn vid offentliga upphandlingar : En fallstudie på tre kommuner i Sverige

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats. Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar. Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar.

"Det är inte så lätt och samtidigt, det är inte så svårt" : Slutrapport från projektet: Ökade kunskaper om Östersunds kommuns integrationsservice

Syftet med studien har varit att  skapa kunskap om hur användarna av Östersunds kommuns integrationsinsatser för nyanlända upplevs av användarna själva. Eftersom insatserna från integrationsservice varierar beroende på hur den nyanlända har kommit till kommunen har urvalet av informanter skett utifrån kategorierna: anläggningsboende (ABO), eget boende (EBO), anhöriginvandrad eller kvotflykting. Avsikten med studien är att dess resultat ska kunna användas för att utveckla integrationsservice verksamhet. Östersunds kommun har valt att organisera en del av integrationsarbetet med nyanlända genom integrationsservice.  Det innebär att integrationsservice har ett särskilt ansvar för mottagandet av nyanlända kommunplacerade flyktingar som kommit genom anvisning från Migrationsverkets anläggningsboende (ABO) eller som kvotflykting.

"Det är inte så lätt och samtidigt, det är inte så svårt" : Slutrapport från projektet: Ökade kunskaper om Östersunds kommuns integrationsservice

Syftet med studien har varit att  skapa kunskap om hur användarna av Östersunds kommuns integrationsinsatser för nyanlända upplevs av användarna själva. Eftersom insatserna från integrationsservice varierar beroende på hur den nyanlända har kommit till kommunen har urvalet av informanter skett utifrån kategorierna: anläggningsboende (ABO), eget boende (EBO), anhöriginvandrad eller kvotflykting. Avsikten med studien är att dess resultat ska kunna användas för att utveckla integrationsservice verksamhet. Östersunds kommun har valt att organisera en del av integrationsarbetet med nyanlända genom integrationsservice.  Det innebär att integrationsservice har ett särskilt ansvar för mottagandet av nyanlända kommunplacerade flyktingar som kommit genom anvisning från Migrationsverkets anläggningsboende (ABO) eller som kvotflykting.