Development-oriented learning in a project team : applying an interactive research approach

The overall purpose of the article is to describe a joint learning process where both practicable and theoretically anchored knowledge are in the foreground. The empirical data derives from an EU project. In focus is a group of course leaders and their experiences of carrying out a training programme targeted for a group of individuals with a weak position on the labour market. The author brings out what happens when individuals try to understand perspectives from one another. The results demonstrate the knowledge that is developed when members of a project team are included in the entire research process, from the definition of problems to the analysis, presentation of results and suggestions of change. Further the outcome illustrates how an interactive research approach can be conducted in close co-operation with those concerned. Active participation, a structured learning process, critical reflections and common understanding then became essential prerequisites. Taken together the study reveals that it is possible to learn how to approach complex problems and situations. By communicating experiences and thoughts that could be attributed to interaction patterns in social relations, communication structures, emotions, influence and power, the course leaders and the researcher jointly created a learning environment where reflection, understanding and development-oriented learning were of vital importance

Lärande utvärdering : ESF-projektet Klara Livet : Implementeringsfasen 2013-2014

Projekt Klara Livet har initierats av de problem och utvecklingsbehov som finns inom arbetslivet. Särskilt bekymmersamt är de människor som inte kommer in på arbetsmarknaden och att de individer som är eller har varit sjukskrivna kommer att bli/har blivit utförsäkrade från Försäkringskassan och inskrivna på Arbetsförmedlingen. Denna grupp arbetssökande har inte möjlighet att få tillträde till arbetsmarknaden på samma villkor som andra och har andra behov än friska arbetslösa. I Blekinge finns ett stort antal människor som befinner sig i denna situation. Under april 2010 hade 875 personer tidsbegränsad sjukersättning, fördelat på 656 kvinnor och 219 män. Vid årsskiftet 2009/2010 lämnade 212 personer sjukförsäkringen, något som resulterade i 187 arbetssökande. Efter tre månaders karens ansökte cirka hälften om förnyad sjukpenning. I februari 2010 fanns i länet 448 pågående ärenden som påbörjats sedan mer än ett år tillbaka. Således finns i Blekinge en relativt stor grupp människor som är eller riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. Många i denna grupp har dessutom synliga eller dolda funktionsnedsättningar

Utbildning i kunskapsområdet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för studenter i sjuksköterskeprogrammet – Erfarenheter och reflektioner

In Sweden, men's violence against women and violence in close relationships have been the subject of discussion, research, and political stances for decades. The societal problem is complex, as knowledge, perspective and the prevailing societal climate determine which main discourse is the current one. This became clear during three weeks in April 2021 when five women were killed by their husbands/partners. The attention was great both in the media context and in the political conversation and the government's expression of will that men's violence against women should cease was given higher priority, which among other things resulted in an action program that will be presented shortly. Expected measures are stricter penalties, intensified work to protect those who are exposed to violence, targeted efforts both to victims of violence and those who use violence against close relatives and increased educational support.   The introductory part of this article provides a background to the Government's decision to add a new qualitative target in the Higher Education Ordinance for seven vocational educations in 2018, with the addition of the dental hygienist education 2019. Then it is presented how the learning outcome “show knowledge about men's violence against women and violence in close relationships” is integrated into the nursing program at Linnaeus University. The three courses that have been selected as the most suitable are based on a pedagogical basic idea, which supports student-centered, problem-oriented, and sustainable learning as well as taking responsibility for both individual learning and common knowledge development. The description focuses on the work of systematically designing teaching and learning so that the courses' examinations are linked to the learning outcomes and how integration and progression through the education takes place through a reflective learning process, where knowledge formation consists of both theoretically grounded and practically useful knowledge. Finally, thoughts on change and the need for increased knowledge, course development and design in relation to the qualitative target are presented.Syftet med föreliggande artikel är att beskriva hur examensmålet ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” har implementerats och integrerats i sjuksköterskeutbildningen vid Linnéuniversitetet. Ytterligare ett syfte är att genom konkreta exempel bidra med idéer och didaktiska metoder. I artikelns inledande del ges en kort bakgrund till regeringens beslut 2018. Därefter framställs hur examensmålet implementeras och integreras i tre av sjuksköterskeprogrammets kurser. De kurser som valts ut som mest lämpliga med hänsyn taget till övrigt kursinnehåll och upplägg utgår från en pedagogisk idé som stödjer ett studentcentrat, problemorienterat och hållbart lärande, samt ansvar för såväl individuellt lärande som gemensam kunskapsutveckling. Beskrivningen fokuserar på det systematiska arbete som ägt rum med att forma ett lärande som syftar till att kursernas examinationer länkas till lärandemål, innehåll, undervisningsformer och progression. Artikeln avslutas med en presentation av tankar om förändring, uttryckt i ett behov av kunskapsutveckling och kursutformning i förhållande till examensmålet

Development-oriented learning in a project team : applying an interactive research approach

The overall purpose of the article is to describe a joint learning process where both practicable and theoretically anchored knowledge are in the foreground. The empirical data derives from an EU project. In focus is a group of course leaders and their experiences of carrying out a training programme targeted for a group of individuals with a weak position on the labour market. The author brings out what happens when individuals try to understand perspectives from one another. The results demonstrate the knowledge that is developed when members of a project team are included in the entire research process, from the definition of problems to the analysis, presentation of results and suggestions of change. Further the outcome illustrates how an interactive research approach can be conducted in close co-operation with those concerned. Active participation, a structured learning process, critical reflections and common understanding then became essential prerequisites. Taken together the study reveals that it is possible to learn how to approach complex problems and situations. By communicating experiences and thoughts that could be attributed to interaction patterns in social relations, communication structures, emotions, influence and power, the course leaders and the researcher jointly created a learning environment where reflection, understanding and development-oriented learning were of vital importance

Utvecklingsinriktat lärande inom ESF-projektet Klara Livet. Följeutvärderingsrapport

Projekt Klara Livet riktar sig till individer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Dessa väljs ut genom ett öppet ansökningsförfarande. Kärnverksamheten inom projektet är en intervention i form av en utbildningsinsats, som övergripande syftar till att stärka individens möjligheter och motivation att närma sig eller återgå till arbetet, fungera i vardagen och därigenom få ett större inflytande på sin upplevda hälsa. Projektets övergripande syfte är att genom otraditionellt samarbete mellan olika samverkansaktörer utarbeta och prova en alternativ modell för aktiv rehabilitering med arbetsförberedande insatser, som i förlängningen ska leda till sysselsättning för människor som riskerar att hamna i utanförskap. Ytterligare en målsättning är att individen ska närma sig arbetslivet och en egen försörjning, antingen genom arbetsplatspraktik eller genom introduktion till socialt eller kooperativt företagande. Generellt för den lärande utvärderingen i projekt Klara Livet är att evaluera projektets struktur, utfall och resultat av praktiskt arbete för att uppnå förändring, implementeringsprocesser och måluppfyllelse. Med denna utgångspunkt har en programlogisk teoribaserad utvärderingsmodell valts, som möjliggör en beskrivning av relationen mellan mål, aktiviteter, processer och effekter. Utvärderingsdesignen fokuserar på den lärande organisationen där gemensamt lärande, reflektion och kunskapsspridning i projekt Klara livet står i centrum och syftar till att skapa en utvecklad förståelse för användning och utveckling av den kunskap som projektet genererat. Ytterligare en ansats är att identifiera projektets programlogik och normativa teori med tonvikt på att tydliggöra kausaliteten mellan mål och aktiviteter, projektets framgångsfaktorer, nytänkande och innovativa idéer. En central fråga blir då om mål, verktyg och utfall hänger samman i logisk struktur. Rapporten bygger på cirka 200 sidor dokumentstudier, minnesanteckningar, processtöd till projektledare, kvalitetsansvarig och kursledare, 9 individuella intervjuer, 2 lärandeseminarier/dialog¬seminarier, 4 intervjuer i fokusgrupper, 1 workshop, 2 SWOT-analyser, 8 projektlednings¬möten, 1 styrgruppsmöte samt deltagande observationer i samband med möten och aktiviteter med kursledare och kursdeltagare. Resultatet visar att projektet följer de uppsatta direktiv från Europeiska Socialfonden och i väsentliga delar uppfyller projekt- och effektmålen. Projektets metodutveckling och de aktiviteter som genomförts inom projektet kan ses som ett mervärde till den arbetsmarknadspolitik som bedrivs av Arbetsförmedlingen och bör kunna medföra att den erfarenhet som finns inom projektet sprids till en strukturell nivå och på sikt bidrar till såväl systempåverkan, förändring och till offentlig debatt. Samtidigt finns en farhåga att Klara Livet inte implementeras, bedrivs för långt ifrån den reguljära verksamheten och därmed endast blir en tillfällig och tidsbegränsad lösning för en liten grupp individer. Fokus ligger på såväl individ som på samhällsnytta, sätter brukarperspektivet i centrum och har i princip nått ut till det antal kursdeltagare som planerats. En av projektets viktigaste framgångsfaktorer är den starka projektidén med utbildning och arbetsplatspraktik/socialt företagande, en kombination som bör stärka individens möjligheter att få ett arbete/närma sig arbetsmarknaden. Kursledarnas kompetens och engagemang, där många olika professioner och kompetenser samverkar, närhet till kursdeltagarna och individanpassning sammantaget med den metodutveckling som ägt rum i utbildningen är ytterligare framgångsfaktorer. Resultat och utfall på individnivå är i nuläget endast begränsade. Förbättringar i kategorierna allmän hälsa, psykisk hälsa, självkänsla, självförtroende, sovvanor, matvanor och hantering av symptom har påvisats med hjälp av Wilcoxon signed rank test. En svaghet är dock att mätningar vid baseline inte gjorts, varför dessa resultat måste betraktas som preliminära. Ytterligare en svaghet är att ingen forskning bedrivits inom projektet. Frågan om utbildningskonceptet leder till att de individer som deltagit i den riktade insatsen har närmat sig arbetslivet och fått större inflytande över sin upplevda hälsa bör därför fördjupas under den förlängda projekttiden september 2013-augusti 2014. En av utvärderingens viktigaste konklusioner är att för många deltagare har projektet varit en väg att komma vidare i en rehabiliteringsprocess med slutmålet att komma in på arbetsmarknaden. Innovativt är även de nya samarbetsformer som utvecklats under projekttiden. En utmaning inför den förlängda projekttiden är att ytterligare stärka och sedimentera den samverkan som byggts upp mellan myndigheter och andra aktörer, men även att pröva och ge alternativ till ordinarie strukturer och regelverk

Utvecklingsinriktat lärande inom ESF-projektet Klara Livet : Följeutvärderingsrapport

Projekt Klara Livet riktar sig till individer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Dessa väljs ut genom ett öppet ansökningsförfarande. Kärnverksamheten inom projektet är en intervention i form av en utbildningsinsats, som övergripande syftar till att stärka individens möjligheter och motivation att närma sig eller återgå till arbetet, fungera i vardagen och därigenom få ett större inflytande på sin upplevda hälsa. Projektets övergripande syfte är att genom otraditionellt samarbete mellan olika samverkansaktörer utarbeta och prova en alternativ modell för aktiv rehabilitering med arbetsförberedande insatser, som i förlängningen ska leda till sysselsättning för människor som riskerar att hamna i utanförskap. Ytterligare en målsättning är att individen ska närma sig arbetslivet och en egen försörjning, antingen genom arbetsplatspraktik eller genom introduktion till socialt eller kooperativt företagande. Generellt för den lärande utvärderingen i projekt Klara Livet är att evaluera projektets struktur, utfall och resultat av praktiskt arbete för att uppnå förändring, implementeringsprocesser och måluppfyllelse. Med denna utgångspunkt har en programlogisk teoribaserad utvärderingsmodell valts, som möjliggör en beskrivning av relationen mellan mål, aktiviteter, processer och effekter. Utvärderingsdesignen fokuserar på den lärande organisationen där gemensamt lärande, reflektion och kunskapsspridning i projekt Klara livet står i centrum och syftar till att skapa en utvecklad förståelse för användning och utveckling av den kunskap som projektet genererat. Ytterligare en ansats är att identifiera projektets programlogik och normativa teori med tonvikt på att tydliggöra kausaliteten mellan mål och aktiviteter, projektets framgångsfaktorer, nytänkande och innovativa idéer. En central fråga blir då om mål, verktyg och utfall hänger samman i logisk struktur. Rapporten bygger på cirka 200 sidor dokumentstudier, minnesanteckningar, processtöd till projektledare, kvalitetsansvarig och kursledare, 9 individuella intervjuer, 2 lärandeseminarier/dialog¬seminarier, 4 intervjuer i fokusgrupper, 1 workshop, 2 SWOT-analyser, 8 projektlednings¬möten, 1 styrgruppsmöte samt deltagande observationer i samband med möten och aktiviteter med kursledare och kursdeltagare. Resultatet visar att projektet följer de uppsatta direktiv från Europeiska Socialfonden och i väsentliga delar uppfyller projekt- och effektmålen. Projektets metodutveckling och de aktiviteter som genomförts inom projektet kan ses som ett mervärde till den arbetsmarknadspolitik som bedrivs av Arbetsförmedlingen och bör kunna medföra att den erfarenhet som finns inom projektet sprids till en strukturell nivå och på sikt bidrar till såväl systempåverkan, förändring och till offentlig debatt. Samtidigt finns en farhåga att Klara Livet inte implementeras, bedrivs för långt ifrån den reguljära verksamheten och därmed endast blir en tillfällig och tidsbegränsad lösning för en liten grupp individer. Fokus ligger på såväl individ som på samhällsnytta, sätter brukarperspektivet i centrum och har i princip nått ut till det antal kursdeltagare som planerats. En av projektets viktigaste framgångsfaktorer är den starka projektidén med utbildning och arbetsplatspraktik/socialt företagande, en kombination som bör stärka individens möjligheter att få ett arbete/närma sig arbetsmarknaden. Kursledarnas kompetens och engagemang, där många olika professioner och kompetenser samverkar, närhet till kursdeltagarna och individanpassning sammantaget med den metodutveckling som ägt rum i utbildningen är ytterligare framgångsfaktorer. Resultat och utfall på individnivå är i nuläget endast begränsade. Förbättringar i kategorierna allmän hälsa, psykisk hälsa, självkänsla, självförtroende, sovvanor, matvanor och hantering av symptom har påvisats med hjälp av Wilcoxon signed rank test. En svaghet är dock att mätningar vid baseline inte gjorts, varför dessa resultat måste betraktas som preliminära. Ytterligare en svaghet är att ingen forskning bedrivits inom projektet. Frågan om utbildningskonceptet leder till att de individer som deltagit i den riktade insatsen har närmat sig arbetslivet och fått större inflytande över sin upplevda hälsa bör därför fördjupas under den förlängda projekttiden september 2013-augusti 2014. En av utvärderingens viktigaste konklusioner är att för många deltagare har projektet varit en väg att komma vidare i en rehabiliteringsprocess med slutmålet att komma in på arbetsmarknaden. Innovativt är även de nya samarbetsformer som utvecklats under projekttiden. En utmaning inför den förlängda projekttiden är att ytterligare stärka och sedimentera den samverkan som byggts upp mellan myndigheter och andra aktörer, men även att pröva och ge alternativ till ordinarie strukturer och regelverk

Equality in Every Day Life

Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståesen för jämställdhet inom en kommunal förvaltning utifrån tre teoretiska utgångspunkter; teoretiska perspektiv på organisation, könsperspektiv samt teorier om makt. I fokus står en grupp yrkesverksamma kvinnor och män. Vid genomförandet av den empiriska studien används observationer och kvalitativa intervjuer. När ett könsperspektiv är utgångspunkt vid studier av en organisation framträder könets betydelse på såväl struktur- som individnivå. I resultatet illustrerar en bild av både hinder och möjligheter för en jämställd organisation. De hinder som finns är hierarki, könssegregering, kunskapsbrist, kulturell kod samt språkbruk. Möjligherna utgörs av styrning, kunskap och metoder

Team learning activities : reciprocal learning through the development of a mediating tool for sustainable learning

Purpose – The purpose of this article is to show how a model for sustainable learning has been formed in the meetings between practitioners and researchers. Design/methodology/approach – With the point of departure in an interactive research approach, the authors have worked with learning and common knowledge development. Empirical data were collected from nine learning seminars, which were carried out within the framework of an EU project. Findings – It is shown by means of empirical examples from an ongoing EU project how the pedagogic method of learning seminars came to be a mediating tool for reciprocal learning between researchers, project leaders and project participants. Originality/value – The learning seminars constituted an important part of a reflexive learning process where the learning consists of both practicable and theoretically anchored knowledge. Together with the project participants, the authors developed a model for sustainable learning. This model consists of a reflection model, which rests on four fundamental conditions; pedagogic leadership, the learning group, problem areas/situation and time aspects. This article fills a significant knowledge gap in terms of the development of learning within organizations