Attractive and safe shared spaces : a design idea for Nygatan in Eskilstuna

Idag handlar en stor del av dagens stadsutveckling om hur vi hanterar och utmanar bilismen. Historiskt sett har bilens framkomlighet haft ett stort inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva städer med plats för stadsliv och möten måste man effektivisera användningen av gatan, eftersom när alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats. När alla trafikslag delar på samma utrymme måste bilisterna sänka hastigheten för att skapa en trygg, säker och attraktiv miljö för fotgängare och cyklister. Det är i detta sammanhang som det engelska uttrycket ”Shared space” har sitt ursprung. I Eskilstuna kommun har man valt att översätta begreppet till samspelsyta. Begreppet innebär ingen särskild reglering utan riktar in sig på lösningarna och det är vanligt att man utformar en samspelsyta på ett särskilt sätt. Syftet med arbetet är att utforma en gestaltningsidé för Nygatan i Eskilstuna som kan bidra till en mänskligare stadskärna genom att prioritera fotgängare och cyklister och samtidigt bidra till Eskilstuna kommuns trafiksäkerhetsarbete som grundar sig i en nollvision. Målet är att undersöka och jämföra befintliga samspelsytor för att hitta principer som ger en fungerande trafikplats och samtidigt gör stadsrummet attraktivt för gående och cyklister. Referensprojekt i Uppsala, Sollentuna, Stockholm, Västervik och Norrköping studeras genom samtalsintervjuer och platsbesök för att få en djupare förståelse för samspelsytans form och funktion. Arbetet är en del av ett examensarbete inom ämnet landskapsarkitektur vid Sverges lantbruksuniversitet. Utifrån litteraturstudier och samtalsintervjuer utformas en analytisk modell som beskriver och kategoriserar samspelsytan med dess innebörd och innehåll. Denna beskriver samspelsytans komplexitet som grundas i begreppen stadsliv, säkerhet, trygghet och tillgänglighet. Fallstudien Nygatan i Eskilstuna gestaltas översiktligt utifrån utökad förståelse och kunskap från litteraturstudier, modell och referensprojekt. Men framförallt är de platsspecifika förutsättningarna och värdena i fokus. Gestaltningsidéns ambition är att omvandla Nygatans befintliga karaktär som bakgata till en levande och urban gata som inspirerats av Eskilstunas omgivningar och historik med ledorden natur, vatten och metall. Gatan utvecklar en egen identitet som lockar människor att vistas på ytan istället för att bara passera förbi. För att bryta långa linjära samband delas gatan upp i olika rum och platsbildningar som skiljer sig i karaktär. Rum- och platsbildningarna inbjuder till samspel, aktiviteter och vistelse. Mellan husen samsas fotgängare, cyklister och bilister vilket förtydligas genom att gatan inte delas in i olika ytor, utan upplevs som ett sammanhängande stadsrum.This is a master thesis in landscape architecture about shared space, as an approach to integrate motion and create an attractive and safe urban space at Nygatan in Eskilstuna. The overall aim of the thesis is to design a proposal that may contribute to a more humane city center by prioritizing pedestrians and cyclists while effectively contributing to Eskilstuna’s road safety work based on a vision of zero serious accidents. My design proposal at Nygatan is based on literature studies, several reference projects and the existing character of the town

Christiania – en studie av områdets värden som alternativt samhälle

Fristaden Christiania, centralt belägen i Danmarks huvudstad Köpenhamn, uppkom år 1971. Det tidigare militärområdet, som då var övergivet och omslutet av ett plank, ockuperades av ett antal personer. Under det första året flyttade cirka 200-300 människor in i området. Under sin existens har Christiania varit omdebatterat och är idag en internationellt känd företeelse som självstyrande fristad. Christiania har engagerat såväl sina invånare som forskare och politiker. Syftet med arbetet är att utifrån fristaden Christiania undersöka och beskriva kulturella värden i ett alternativt samhälle. Som ett verktyg används Janet Stephensons värdekategoriseringsmodell, Cultural Values Model. Studiens informanter, som har stark anknytning till fristaden, uttrycker värden såsom gemenskap i ett utanförskap. Även fristadens uppkomst och historia uttrycks som värden och spelar en stor roll i hur personerna knyter an till fristaden idag. Resultaten pekar på att det finns många positiva värden med fristaden som vore intressanta att diskutera som möjliga delar av övriga samhällen. Exempel på det är ett gemensamt ansvarstagande för sin utemiljö och för varandra samt en hållbar livsstil. Ämnet är relevant för att förstå förutsättningarna för hur en fristad har skapats, accepterats och kunnat leva vidare.Freetown Christiania, in the centre of the Danish capital Copenhagen, was raised in 1971. The former military area, then abandoned and surrounded by a fence, was occupied by an amount of people. During the first year as taken over there were around 200-300 people who moved into the area. During its existence, Christiania has been debated and is now an international phenomenon known as a self-governing freetown. The aim of this thesis is to investigate and describe cultural values of an alternative society, based on studies of freetown Christiania. Janet Stephenson's model for categorizing values, Cultural Values Model, is used as a tool for identifying and labelling the values. The study's informants, who have strong connections to the freetown, express values such as community as outsiders. Also the freetown's rise and history are expressed as values, and appear to play a large role in how people express values to the freetown today. The results indicate that there are many positive values of the freetown, which can be discussed and tested as ingredients of other communities. Examples of these are a common responsibility for the outdoor environment and for each other, as well as a sustainable lifestyle and recycling. The topic is relevant for the understanding of the basis for a freetown to be created, accepted and maintained

Perceived Changes in Communication as an Effect of STN Surgery in Parkinson's Disease: A Qualitative Interview Study

The aim of the present study was to explore four individuals' perspective of the way their speech and communication changed as a result of subthalamic nucleus deep brain stimulation treatment for Parkinson's disease. Interviews of two men and two women were analyzed using qualitative content analysis. Three themes emerged as a result of the analysis. The first theme included sub-themes describing both increased and unexpected communication difficulties such as a more vulnerable speech function, re-emerging stuttering and cognitive difficulties affecting communication. The second theme comprised strategies to improve communication, using different speech techniques and communicative support, as well as trying to achieve changes in medical and stimulation parameters. The third theme included descriptions of mixed feelings surrounding the surgery. Participants described the surgery as an unavoidable dramatic change, associated both with improved quality of life but also uncertainty and lack of information, particularly regarding speech and communication changes. Despite negative effects on speech, the individuals were generally very pleased with the surgical outcome. More information before surgery regarding possible side effects on speech, meeting with a previously treated patient and possibly voice and speech therapy before or after surgery are suggested to facilitate the adjustment to the new speech conditions