PENGARUH BERBAGAI BAHAN AMNEDMEN TANAH DAN BAHAN LAPISAN PEMUTUS KENAIKAN KAPILER TERHADAP PERTUMBUHAN RUMPUT HAMPARAN DAN AKUMULASI GARAM PADA TANAH SALIN REKLAMASI DAN KONDISI IRIGASI SALIN

Penelitian ini dilakukan untuk mengetahui karakteristik tanah sawah reklamasi (reclaimed paddy soil; RPS) dan pasir yang dikeruk (dredged up sand; DS) sebagai media tanam rumput dalam kondisi saline. Tanah diperoleh dari daerah reklamasi B Seosan dan pasir itu dikeruk dari waduk Bhunam, Tae Ahn Korea. Sifat Tanah RPS dan DS dianalisis, dan media tumbuh campuran dikemas dalam kolom dan dilindi menggunakan air salin dengan 0, 1,2 dan 3 dSm -l . Hasil penelitian menunjukkan bahwa RPS sebagai media tumbuh rumput memiliki risiko pemadatan dan akumulasi garam ketika terlindi oleh air garam. Distribusi ukuran partikel DS menunjukkan sebagai pasir kasar dibanding kriteria pasir media tumbuh rumput rekomendasi USGA (United States Golf Association). Campuran media tumbuh RPS dan DS dengan rasio 1:4 menunjukkan karakteristik serupa dengan DS dan tidak menunjukkan adanya masalah potensial akumulasi garam. Media tumbuh DS atau DS-fine menunjukkan karakteristik yang lebih baik untuk pertumbuhan rumput dibandingkan dengan media tanam yang mengandung RPS. Air irigasi salin dengan salinitas 2 dSm -1 menunjukkan akumulasi garam pada media tanam

Status Quo der ökologischen Geflügelhaltung in Deutschland

From 2002 to 2004 a study about the status quo of organic poultry husbandry was carried out. Aim of the study was to collect and analyse data concerning animal welfare, animal health and economics. In a first step a postal survey on 278 farms with layers took place. Secondly, 70 farms were visited and further data collected (investigation), including the scoring of plumage condition and injuries of 10 hens per group . Survey: Size of hen stocks varied on a large scale (1 – 40.000). On average, a farm kept 518 hens (median: 30 hens). 102 farms had more than 50 layers. Of these farms, 8 % had aviaries , 85 % free range systems and 66 % covered outside runs. Investigation: Median of hens per farm amounted to 1.425 (mean 4.608, 55 - 132.000). In 40 % of the interviews, feather pecking and cannibalism were mentioned as a serious problem. Losses around 9 % (median). Plumage damages were found in most of the pens

Ekologisk sortprovning av vallväxter

Vallgräsen missgynnas ofta i en ekologisk vall genom sämre kväveförsörjning än baljväxterna, och därför är sorternas konkurrensförmåga i blandvall en viktig egenskap att undersöka. Sorter av timotej, ängssvingel, och engelskt rajgräs provas i blandning med baljväxt för att efterlikna praktiska förhållanden. Fem handelssorter per art har valts ut, vilka representerar etablerade och i en nära framtid, ny sorter på marknaden. Försök har anlagts på tre platser för att spegla olika förhållanden i södra och mellersta Sverige. Eftersom förhållandet mellan gräs och baljväxt förändras över tiden är det viktigt att studera uthålligheten i minst tre skördeår. Målet är att under ekologisk provning bestämma skillnad i avkastning, konkurrensförmåga och näringsinnehåll mellan sorter av timotej, ängssvingel, och engelskt rajgräs. Projektet finansieras 2003-2008 av Jordbruksverket

Einsatz von Pheromonfallen zum Monitoring von Schnellkäfern (Agriotes spp.) in Vorfrüchten zu Kartoffeln

The infestation of potatoes with wireworms is also in organic farms an increasing problem. The percentage of marketable potatoes is clearly reduced by the grub of wireworms. The grading is much more time-consuming and the produce is sometimes not saleable. In consequence the profitability of potato production is at risk. A monitoring of the occurrence of click beetles (Agriotes spp.) is possible with pheromone traps. First results of the year 2004 showed a very high occurrence of A. lineatus (2148 click beetles per trap) in clover grass (prec-crop to potatoes) on an organically managed farm in Northern Germany. The occurrence of A. obscurus was much lower with 257 click beetles per trap. The experiments should be continued over the next years in consideration of different sites and other pre-crops

Kväveförsörjning i ekologiska odlingssystem med vall - höstraps - vete.

I fem treåriga fältförsök (2001-2006), belägna i Bohuslän och Halland, studerades efterverkan av klövergräsvall, utnyttjad som slåttervall och gröngödslingsvall, vid odling av höstraps som efterföljande gröda. I en av tre behandlingar av vallen togs två skördar, innan vallen bröts efter andraskörden. I ett annat led togs första skörden tillvara, medan återväxten plöjdes ned vid tidpunkten för andraskörden. I den tredje behandlingen utnyttjades vallen helt för gröngödsling, med en putsning vid tiden för första vallskörden. Efter vallbrottet såddes höstraps. Vidare undersöktes i vilken utsträckning flytgödseltillförsel till höstrapsen på våren förbättrade dess kväveförsörjning och avkastning. Efterverkan av vallen och höstrapsen studerades efter höstrapsåret, dels i höstvete (med relativt tidig plöjning efter rapsskörden) och dels i vårvete, med och utan stubbearbetning efter rapsskörden samt med och utan fånggröda (rödklöver+engelskt rajgräs) som såtts in i höstrapsen. I de led där vårvete skulle sås plöjdes marken på senhösten eller våren därefter. I de led där två skördar togs av klövergräsvallarna fördes i medeltal drygt 160 kg N/ha bort med den skördade grönmassan, och endast stubb innehållande närmare 20 kg N/ha brukades ned vid vallbrottet. Där förstaskörden togs tillvara bortfördes med denna drygt 80 kg N/ha, och närmare 80 kg N/ha i grönmassa samt kväve i stubb plöjdes ned i samband med vallbrottet. I det rena gröngödslingsledet fastställdes en total kväveproduktion på ca 300 kg N/ha i form av avslaget växtmaterial och stubb, som lämnades kvar på marken fram till plöjningen av vallen. Den större anhopningen av mineraliserat kväve i marken till följd av vallbrottet togs väl tillvara av den sådda höstrapsen, där denna utvecklades bra (med ett N-upptag i blasten på i medel-tal 47 kg N/ha på senhösten). I totalt sett fyra försök (utöver de fem nämnda), där det var för torrt för att rapsfröet skulle gro väl, förblev emellertid det mineraliserade kvävet outnyttjat och mängden mineralkväve (min-N) inom 0-90 cm markdjup på senhösten ökade från i medeltal 20 kg N/ha till ca 90 kg N/ha, vilket var nästan dubbelt så mycket som på senhösten i försöken med väl etablerad höstraps. Torkans verkan blev särskilt påtaglig, genom att vallen tidigare tömt marken på vatten. Slutsatsen av detta är, att man bör ta den andra vallskörden och bryta vallen så tidigt som möjligt, så att det blir större chans att nederbörd hinner fukta upp jorden inför höstrapssådden. Efterverkan av vallen möjliggjorde en fröskörd av höstrapsen på i medeltal 1720 kg ts/ha. De olika vallbehandlingarna (ett led med två bärgade vallskördar, ett led med en bärgad skörd + andra skörd utnyttjad som gröngödsling och ett tredje led med gröngödslingsvall som putsats en gång) hade mot förmodan ingen tydlig inverkan vare sig på höstrapsens avkastning eller på min-N på senhösten efter vallbrottet, under våren därpå eller vid skörden av höstrapsen. Förklaringar kan vara ammoniakavgång vid putsningen av vallen, N-utlakning efter mineralisering av kväve i det nedplöjda vallmaterialet och/eller att kväve härstammande från vallens rotsystem är en viktig komponent i dess N-efterverkan. Den nötflytgödsel som tillfördes på våren till rapsen (i medeltal 76 kg N/ha som ammoniumkväve) hade ganska liten skördestegrande verkan, men skörden blev ändå signifikant större än i ogödslade led, i medeltal 300 kg rapsfrö per ha mer. Flytgödseln ökade höstrapsens N-upptag med 21 kg N/ha, vilket motsvarade 28 % av ammoniumkväveinnehållet. Eftersom det inte alltid är farbart tidigt på våren med tunga traktorekipage utrustade med flytgödselspridare, tvingas man ofta sprida lite väl sent i förhållande med rapsens tillväxtrytm, vilket förutom ammoniakavdunstning och denitrifikation av kväve kan vara en orsak till den låga merskörden. Fånggrödan (rödklöver+rajgräs) och den stora mängden spontan vegetation (i ett led utan stubbearbetning och med sen plöjning) innehöll 30-40 kg N/ha vid provtagning under senhösten. Detta var tre ochfyra gånger mer kväve än i den spontana vegetationen efter stubbearbetning respektive i höstvetebrodden på senhösten. I leden med den kraftigaste höstvegetationen minskade mineralkvävemängderna till ca 28 kg N/ha, vilket var omkring 50 % mindre på senhösten än i leden med höstvete och tidig plöjning. Det fanns en tendens till större höstmineralisering efter flytgödseltillförseln till höstrapsen våren dessförinnan. Den uteblivna tidiga jordbearbetningen i leden med fånggröda och sen plöjning medverkadetroligtvis till att hålla N-frigörelsen på en låg nivå, medan plöjning och harvning inför höstvetesådden, eller tidig stubbearbetning följd av sen plöjning, stimulerade N-mineraliseringen, med ökad N-utlakningsrisk som följd. Då det efter höstraps normalt återfinns mer mineralkväve i marken på hösten än efter stråsäd, är uppenbarligen fånggröda och senarelagd jordbearbetning viktiga åtgärder för att minska vinterns kväveförluster efter denna gröda. Höstvetet avkastade i genomsnitt 3870 kg/ha (15 % vattenhalt) och vårvetet 3530-3790 kg/ha i de olika leden, vilket är förhållandevis bra skördar i jämförelse med officiell skördestatistik för ekologisk odling. Orsaken är troligen bl.a. god N-efterverkan av både klövergräsvallen och höstrapsen, med så mycket som 120-130 kg utnyttjbart kväve från mark och förfruktsgrödor. Skörden av höst- och vårvetet påverkades dock inte av den flytgödsel som spritts till höstrapsen, och vårveteskörden ej heller av jordbearbetningen efter rapsskörden och av fånggrödan. Trots mindre min-N på senhösten genom fånggrödan och utebliven jordbearbetning fram till sen plöjning, och eventuellt större N-förluster över vintern i de övriga leden (med dubbelt så mycket min-N på senhösten), erhölls ingen tydlig efterverkan i form av större kväveinnehåll i vårvetet vid mognad och ej heller någon merskörd av detta i något av leden. En tendens till mer växttillgängligt kväve, som vårvetet kunde utnyttja, fanns dock efter fånggrödan. Som framgått blev skörden av höstvetet i genomsnitt lika stor som i medeltal för vårvetet, men proteinhalten var signifikant högre i vårvetet. Med ett pris för ekologisk vårvete som de senaste fem åren varit ca. 0,50 kr/kg högre än för höstvete blev det ekonomiska utbytet av vårvete efter höstraps bättre än med höstvete efter höstraps

Buenas prácticas de transferencia del conocimiento en la Universidad de Córdoba

La obtención de nuevas variedades de olivo con mejores características que las tradiciones es el objetivo en el que el grupo de investigación Pomología de la Universidad de Córdoba trabaja desde hace ya 21 años. El proyecto que presenta en esta edición de los premios a la Transferencia del Conocimiento en la Empresa del Consejo Social presenta la evolución de la variedad Sikitita, de la que la Universidad de Córdoba ya ha otorgado licencias de multiplicación a 11 viveristas de España y uno de Italia y ha posibilitado la creación de una empresa de base tecnológica para promover el uso y difusión de esta variedad en el resto de países donde también se ha protegido. La iniciativa defiende la aparición de nuevas variedades de olivo y los beneficios que reporta al sector olivarero

The effect of background music and noise on the cognitive test performance of Chinese introverts and extraverts

Previous research has shown that background auditory distractors (music and sound/noise) have a more severe impact on introverts’ performances on complex cognitive tasks than extraverts (Dobbs, Furnham, & McClelland, 2011). The present study is a partial replication of Dobbs et al., but involving Chinese rather than English participants. Ninety-two Chinese participants (59 female) carried out three cognitive tasks with the presence of Chinese pop songs, background office noise, and silence. The results did not reveal any differences in performance as a function of the distraction condition, nor was there a difference in performance between extraverts and introverts. The failure to replicate is explained in terms of habituation to noisy environments among Chinese participants

Status Quo der Ökologischen Rinderhaltung in Deutschland

A survey was carried out to get key features of the organic cattle production in Germany. Questionnaires were evaluated from 750 farms with dairy or beef-suckler cows. Furthermore, 101 farms were visited to get more detailed information in the fields of housing, feeding, breeding, health, economy. Dairy farms were more specialized than beef farms. 30 dairy cows respective 15 beef cows were kept on average per farm. Most dairy farmers hold the typical regional breeds. About 10 % kept old, endangered breeds. One third of dairy farmers had still stanchion barns, but less than 10 % of beef farmers. Main health problems on dairy farms were mastitis, claw or fertility disorders. Milk production averaged on 6.150 kg per cow and year. In many dairy farms, improvements are possible with regard to animal welfare, animal health or productivity. About one fifth of the milk and one third of the beef produced still had to be sold conventionally. Beef producers are dependent on subsidies

Arbeitszeitbedarf in der ökologischen Schweinehaltung – ein Vergleich von zwei Stallsystemen

Up-to-date information on the working-time requirement in pig husbandry and in ecological pig husbandry in particular which reflects the changed basic conditions in agricultural practice is extremely rare in the literature. In the Agroscope Reckenholz- Tänikon ART project Working-Time Requirement in Pig Husbandry according to the EU Eco-Regulation carried out within the framework of the “Calculation Documents” work programme of the Association for Technology and Structures in Agriculture (KTBL), current key figures were provided. Housing systems and work processes used in pig husbandry vary substantially. For this reason, two examples commonly used in practice are compared in this article: outdoor climate housing with two-space pens, and a Pig Port 3. Dung removal and litter spreading in the pen and run of the two-space pens is performed with the aid of a mobile unit, whilst manual processes are used in some cases in the Pig Port 3. Feeding is automatic, and roughage is made available in the outdoor run. For a livestock population of 520 fattening places in the two-space pens and 500 fattening places in the Pig Port, an annual working-time requirement of 2.6 and 2.8 MPh per fattening place, respectively, is to be reckoned on