Att städa på intraprenad : Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Piteå kommun

Städsektorn och städares arbetsmiljö beskrivs alltför ofta med ord som höga sjuktal, tidiga pensionsavgångar, dåliga arbetsvillkor, liten möjlighet att påverka arbetet, stress, ensidigt arbete, låga löner, ensamhet, skattefusk, svart arbetskraft, och låg status. Forskningsresultat, statistiska rapporter samt artiklar i dagstidningar och branschtidningar beskriver alla städsektorn som en sektor full av problem, där efterfrågan på lägsta möjliga pris styr hela marknaden och möjligheten till förändring är liten. Utöver stort lidande för de anställda bidrar detta även till stora ekonomiska kostnader för samhället och dåligt rykte för ett yrke som sysselsätter miljoner människor över hela världen.Beskrivningen kan tyckas mörk, men det finns alternativ som är möjliga attutveckla. Vi har under en längre tid följt arbetet vid en städenhet inom Piteåkommun som utvecklats till något som kan beskrivas som en intraprenad därstädarnas arbete karaktäriseras av delaktighet och autonomi. I de intervjuer som vi genomfört återkommer ord som frihet, arbetsglädje, gemenskap, stolthet, egetansvar och viljan att arbeta efter 65.Lyckade insatser för att förbättra städares arbetsmiljö och hälsa tycks vara ovanliga, och om de förekommer verkar de dessvärre inte dokumenteras eller vara föremål för studier. Städare förekommer nästan uteslutande istället som föremål i ”eländighetsforskning”. Det finns idag ett stort behov av att undersöka hur städares arbetsmiljö kan förbättras i praktiken och det saknas konkreta goda exempel som kan visa att god arbetsmiljö även kan vara lönsam och en fördel i en hårt konkurrensutsatt bransch. Arbetsmiljösatsningen i Piteås städenhet skulle kunna utgöra att sådant gott exempel. Utifrån Piteås strategi borde en modell kunna utvecklas som torde få positiva effekter om den implanterades i andrastädorganisationer, oavsett om ägandeformen är offentlig eller privat.Föreliggande rapport är resultatet av en förstudie där vi beviljats medel frånVinnova för att ta vara på dessa erfarenheter och lyfta dem till en mer generellkontext för att utveckla en modell som vi kan implementera i andra sammanhang.Rapporten presenterar en bred översikt av den forskning som behandlar städaresarbete och hälsa. Här finns också en dokumentation av de samlade erfarenheterna från verksamheten i Piteå kommun som bygger på Öhrlings avhandlingsarbete (Öhrling 2014).Rapporten avslutas med en skiss över hur vi vill gå vidare med att utveckla ochstödja implementering av modellen i fyra kommuner, Luleå, Boden, Kalix ochÄlvsbyn. Vi har tillsammans med städenheten i Piteå kommun organiserat enworkshop där vi samlat 37 städare för att diskutera hur man kan utveckla ochmodifiera de brister och problem som man stött på i samband med implementeringen. Detta arbete utgör en grund för hur vi nu vill gå vidare med fas 2 i vårt projekt. Förslaget har sedan diskuterats och förankrats i de fyra andrakommunerna.Godkänd; 2014; 20140129 (theohr

Increased participation among cleaners as a strategy to improve quality and occupational health

Like many other industries, today the cleaning industry is affected more than ever by competition and pressure toward low prices, which leads to a nonadvantageous situation for cleaners. These days many Swedish municipalities choose to outsource cleaning service in order to save money, although the situation for the cleaners appears to be worsening. The aim of this paper is to evaluate an alternative organizational structure within a Swedish public cleaning division to investigate how good work environment for cleaners can be combined with economical savings for a municipality. Like many other cleaning organizations, both national and international, the present cleaning division has been struggling for a long time with high levels of sick leave and early retirements. After years of unsuccessful attempts to improve the situation by reducing the physical load, cleaning managers made a decision to broaden their strategy by changing the structure of their organization. In this study, both qualitative and quantitative methods have been applied to identify and understand the effects of the organizational change, both on an individual level and on an organizational level. The results show that the organizational change, which leads to increased participation and autonomy for the cleaners, in combination with a high degree of social support, had a positive effect on job satisfaction, work motivation, and pride among the cleaners. Sick leave within the division has decreased, and both the quality and efficiency of the cleaning service have increased. It can be concluded that there are other alternative organizational structures that could be applied within the public sector and prove advantageous, both for the individual cleaners and for the municipality. Further research of similar organizational structures within the private cleaning sector is recommended.Validerad; 2015; Nivå 1; 20141217 (theohr)</p

Increased participation among employees in the public sector as a strategy to improve quality, efficiency, and avoid outsourcing

Godkänd; 2013; 20150313 (andbra

Städares arbete och hälsa : Utmaningar och möjligheter i städbranschen

Denna avhandling visar hur städares arbetsmiljö och hälsa kan förbättras om en bred arbetsmiljösatsning, som både innefattar fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer, genomförs. Resultaten visar även att det finns ett samband mellan god arbetsmiljö för städare och konkurrensfördelar för den städorganisation som uppnår god arbetsmiljö. Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva komplexiteten i städares arbetsmiljö samt att undersöka hur olika faktorerna samspelar och påverkar städares hälsa. Slutsatserna bygger på resultaten från två olika forskningsprojekt där städares arbetsmiljö har studerats. Den största delen utgörs av empiriska studier av en arbetsmiljösatsning som en kommunal städenhet har genomfört i syfte att förbättra de anställdas hälsa samt att höja kvalitén på städtjänsten. Städare beskrivs ofta som en utsatt yrkesgrupp i en hårt konkurrensutsatt bransch där dåliga arbetsförhållanden, höga sjuktal och tidiga pensionsavgångar sägs vara karaktäristiskt. Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer branschen men det finns ett glapp mellan teori och praktik och många av rekommendationerna införs inte i praktiken. Delvis tycks detta bero på de hårt pressade priserna, som både leder till försämrade arbetsförhållanden för städarna och en bromsande effekt på långsiktigt arbetsmiljöarbete. Det saknas goda exempel som visar hur städares arbetsmiljö i praktiken kan förbättras och hur detta också kan innebära konkurrensfördelar. Den arbetsmiljösatsning som den kommunala städenheten som studerats har implementerat kan sammanfattas med orden ökad delaktighet, ökat inflytande för städarna samt förbättrade sociala relationer och kortare beslutsvägar. Städledningen har även kontinuerligt satsat på god fysisk arbetsmiljö för att minska den fysiska belastningen som städarna utsätts för. Antalet anställda i enheten är 86, samtliga är kvinnor med en medelålder på 49 år. Enheten styrs av fyra personalansvariga chefer, även dessa kvinnor. För att undersöka städarnas arbetsmiljö och för att kartlägga enhetens arbetsmiljösatsning samt studera städarnas upplevelser av denna har både kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpats. Fram tills idag verkar städenhetens strategi ha varit lyckad. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron har sjunkit och städcheferna menar att kvalitén på städtjänsterna har förbättrats samt att verksamheten effektiviserats. Intervjuer och enkäter visar att städarna känner en ökad arbetsmotivation och arbetsglädje än innan arbetsmiljösatsningen. Enheten har haft möjlighet att själva omfördela sina ekonomiska resurser och både städscheferna och städarna är övertygade om att de nu använder sina resurser på ett mer strategiskt sätt som både gynnar städenheten, städarna och de offentliga verksamheter som utgör enhetens kunder. Den kommunala städenhetens arbetsmiljösatsning kan sägas utgöra ett gott exempel för andra städorganisationer, oavsett ägandeform, för hur arbetsmiljö för städares kan förbättras.Godkänd; 2014; 20131219 (theohr); Tillkännagivande disputation 2014-01-09 Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av teknologie doktorsexamen. Namn: Therese Öhrling Ämne: Arbetsvetenskap/Human Work Science Avhandling: Städares arbete och hälsa Utmaningar och möjligheter i städbranschen Opponent: Professor Jörgen Eklund, Enheten för ergonomi, Avd för hälso-och systemvetenskap, KTH Flemingsberg, Huddinge Ordförande: Professor Lena Abrahamsson, Institutionen för ekonomi, teknik, och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 31 januari 2014, kl 13.00 Plats: F531, Luleå tekniska universitet</p

Utveckling av Likos lyftväst, modell 60 och 64

Validerat; 20101217 (root

Lönsam arbetsmiljö för städare : En empirisk studie av en kommunal städenhetsarbetsmiljösatsning

Projektet Lönsam arbetsmiljö för städare visar hur städares arbetsmiljö och hälsa kan förbättrasom en bred satsning, som både innefattar fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer,genomförs. Även samband mellan god arbetsmiljö för städare och konkurrensfördelar harpåvisats.Städare beskrivs ofta som en utsatt yrkesgrupp i en hårt konkurrensutsatt bransch därdåliga arbetsförhållanden, höga sjuktal och tidiga pensionsavgångar sägs vara karaktäristiskt.Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer branschen mendet finns ett glapp mellan teori och praktik och många av rekommendationerna införs inte ipraktiken. Detta tycks delvis bero på de hårt pressade priserna, som både leder till enförsämrad arbetssituation för städarna och till en bromsande effekt på långsiktigtarbetsmiljöarbete. Idag saknas goda exempel som visar hur städares arbetsmiljö i praktikenkan förbättras. Projektets slutsatser bygger på empiriska studier av en arbetsmiljösatsning som enkommunal städenhet har genomfört i syfte att förbättra de anställdas hälsa samt att höjakvalitén på städtjänsten. Satsning kan sammanfattas med orden ökad delaktighet och ökatinflytande för städarna samt förbättrade sociala relationer och kortare beslutsvägar.Satsningar på god fysisk arbetsmiljö för att minska den fysiska belastningen har ocksåbedrivits kontinuerligt. Vidare har städenheten getts möjlighet att omfördela de egnaekonomiska resurserna och anser nu att de genom strategiska satsningar har gynnat denegna organisationen, städarna och de offentliga verksamheter som utgör enhetens kunder.Fram tills idag har städenhetens strategi varit lyckad. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaronhar sjunkit, kvalitén och effektiviteten på städtjänsterna har ökat och städarna beskriver enökad arbetsglädje och arbetsmotivation. Städenhetens arbetsmiljösatsning kan sägas utgöraett gott exempel för andra städorganisationer, oavsett ägandeform, för hur arbetsmiljö förstädares kan förbättras

Arbetets intensifiering : exempel från en livsmedelsbutik och en kommunal städenhet i förändring

Godkänd; 2011; 20110628 (andbra

Visual communication for improved safety learning and safety culture in mining industry

Work related accidents do occur in heavy industry even though written safetyinstructions and routines exist. In order to improve work safety, the impact ofdifferent artefacts for visually communicating safety aspects is explored. Posters,short animated movies, a longer documentary movie, and a game-like interactivetraining environment prototype were explored with interviews and questionnaires.The documentary movie showed the best effect for increasing risk awareness andmotivation for applying safety routines. Results also revealed a discrepancybetween knowing the safety routines and actually applying them. A conclusion isthat visual communication improves learning and increases motivation to followsafety routine

Muscular activity during staircase cleaning while using an easily adjustable and a non-adjustable mop stick

Professional cleaners are known to experience considerable musculoskeletal problems due to the static muscular work that have to be maintained throughout their working period as well as those due to highly repetitive movements of the arms and hands. About 80% of the cleaning job is done with the manual cleaning tool. In this study, staircase cleaning was studied and analyzed with special focus on muscular load differences resulting from using an easily adjustable as opposed to a non-adjustable mop stick. Thirteen professional cleaners participated in this study. Surface electromyography (sEMG) was recorded from six muscle groups (left and right wrist extensor, right and left middle deltoid and right and left upper trapezius) while cleaners performed the staircase cleaning task at their normal pace for about five minutes using the easily adjustable and the non adjustable mop stick in random order. At the end of each test the cleaners rated their perceived exertion on the Borg scale (0-10) for the upper part of the body. The results showed significantly higher mean sEMG activity recorded from the right middle deltoid and right upper trapezius while using the non-adjustable stick as compared to the easily adjustable stick (p<0.05). sEMG activity from the left middle deltoid and left upper trapezius showed no significant difference as all participating cleaners were right handed. The cleaners rated less exertion in the upper body parts while using the adjustable mop stick compared to the non-adjustable mop stick. The adjustable stick was also found to be more comfortable to use. It is concluded that while using a non-adjustable mop stick cleaners were compelled to adopt their right hand arm in abducted position in order to steer the mop while cleaning the staircaseGodkänd; 2008; 20090921 (theohr