Vårdskador vid omvårdnad : en studie av patienters, anhörigas och vårdgivares anmälningar

Background: Patient safety has, over the last decades, been increasingly established as an important global issue. Patient safety is jeopardized by for example adverse events and most of the current evidence on adverse events originates from hospitals, but many adverse events also happen in nursing homes. It is clear that adverse events occur in nursing care and can cause suffering and even death, which could have been avoided if adequate actions had been taken. While the literature on improving patient safety is extensive, there is a dearth of studies from the perspectives of patients and their relatives. Aim: To gain new insights about adverse events in nursing care from the perspective of patients and their relatives as well as health care providers, and describe contributing factors to serious adverse events. The specific aim in paper I was to examine adverse events in nursing care as they are experienced by patients and relatives. In paper II the aim was to identify the most common serious adverse events that occur in nursing homes, and their most frequent contributing factors, in order to contribute to the improvement of safe nursing care. Methods: The design was descriptive, based on a total sample of data collected from national registries in Sweden. The method was content analysis with both a qualitative and a quantitative approach. Results: The findings in study I showed that experiences of adverse events in nursing care, reported by patients and relatives, included suffering from both physical and mental injuries caused by the nursing care. Lack of participation caused negative consequences for patients or relatives, as well as physical adverse events. The findings from study II showed that medication errors, falls, delayed or inappropriate interventions and missed nursing care caused the vast majority of the serious adverse events in nursing homes. The most common contributing factors to serious adverse events were 1) lack of competence 2) incomplete, or lack of documentation 3) teamwork failure 4) and inadequate communication. A comparison of the results of studies I and II showed that there were discrepancies between the adverse events reported by patients and their relatives and the serious adverse events reported by health care providers. Conclusion: Carers, as well as leaders in health care, can learn from patients’ and relatives’ experiences of adverse events in nursing care in order to improve the quality of nursing care. The contributing factors to serious adverse events frequently interacted, yet they varied between different groups of serious adverse events. A holistic approach to improve safe care in nursing homes requires competence of the staff, safe environments as well as resident’s and relative’s participation

Vårdkvalité - en gemensam utmaning i vårdkedjan av äldre patienter prehospitalt

Äldre patienter är en skör och utsatt grupp som ofta är beroende av bedömning och sjukvårdsinsats vid en försämring av tillståndet. Hög ålder, kognitiv nedsättning, många sjukdomar samtidigt och nedsatt funktion i olika organ medför ett ökat omvårdnadsbehov och omhändertagande. Patientens väg genom vårdkedjan innefattar kontakter med personal, däribland sjuksköterskor, från flera olika organisationer med olika förutsättningar och inriktning. Dessa är skilda åt och risken för att vårdkvalitén påverkas negativt är stor. En omvårdnadsmodell har utarbetats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori och Patricia Benners erfarenhetskunskap med betoning på omsorg, helhetssyn, kunskap och hjälpande handlingar. Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar vårdkvalitet hos den äldre patienten i den prehospitala vårdkedjan. Studien är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod ingår och artiklarna är från åren 2002 – 2006. Litteraturstudien visade områden, eller teman som påverkar vårdkvalitet och berör både den enskilde sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad och även övergripande strukturers inverkan på vårdkedjan. Helhetssyn är, enligt studien, en av hörnstenarna för god vårdkvalité liksom förmågan att samarbeta. Ledarskap spelade en stor roll för både arbetsmiljö och vårdkvalitet. Sjuksköterskan är i en utsatt situation vid akuta bedömningar prehospitalt och detta är ett viktigt område för vidare utveckling. Att varje organisation ytterst värnar om sin egen ekonomi är ett av de största hoten mot både vårdkvalitet och förbättringsarbete på området. Utifrån resultatet har vi gett förslag på åtgärder som kan öka vårdkvalitén och sjuksköterskans möjligheter att ge god omvårdnad

Patient’s experiences of health personnel’s’ body art and working attire. - A general literature review

Background: The tradition of decorating the body has a long history. Reasons to perform body art, such as tattoos or body piercings, may be different and are found in all sorts of professions, including health care. In many professions there are rules of how one must look, which changes over time. Nowadays even working attire could be experienced differently based on patient's perspective. Patient’s encounters with health personnel’s with body art or non-traditional uniform has increased, which affect patient’s experiences. Aim: To describe patients’ perceptions and experiences of health personnel’s body art and uniform in health care. Method: A general literature study based on previous qualitative- and quantitative research, where two studies used a qualitative approach and eight studies used a quantitative approach. Result: Health personnel’s body art and uniform are perceived differently by different groups of patients, that is, children, adults and the elderly, as well as men and women. Four categories describe how health personnel’s body art and uniform affect patient perceptions and experiences of: relationship in care, knowledge and skills, good health care and professionalism. Conclusion: It has been shown that body art and uniform can influence patients' experiences of care.Bakgrund: Traditionen om att smycka ut kroppen har en lång historia. Anledningar till att utföra kroppsutsmyckningar, såsom tatueringar eller piercings, kan vara olika och återfinns i alla möjliga yrken och professioner, inklusive sjukvård. Det finns inom många professioner regler om hur man måste se ut, vilka med tiden ändras. Nuförtiden finns det även arbetsklädsel som upplevs olika utifrån patientperspektiv. Allt oftare möter patienter vårdpersonal med kroppsutsmyckningar eller icke traditionell uniform som påverkar patienternas upplevelser och erfarenheter av vården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tidigare kvalitativ- och kvantitativ forskning, där två studier var med kvalitativ ansats och åtta studier med kvantitativ ansats. Resultat: Vårdpersonalens kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel upplevs olika från olika patientgrupper, d.v.s. barn, vuxna och äldre, samt män och kvinnor. De fyra kategorierna beskriver hur vårdpersonalens kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel påverkar patientupplevelser och erfarenheter av: vårdrelation, kunskap och kompetens, god omvårdnad, samt professionalism. Slutsats: Det har visat sig att kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel kan påverka patienternas upplevelse och erfarenhet av vården

Death on the horizon : living with life-threatening cancer

Background: Many individuals with life-threatening cancer experience a need for palliative and oncology nursing during their final stages of life. Living with a life-threatening cancer means to experience suffering from symptoms and the changing life-situation. Many articles have explored how individuals with life-threatening diseases experience different aspects of their life, but there is a need for a synthesis and review of these. A synthesis and review is needed so that registered nurses may understand what is important to these individuals to be able to make their last stages of life as good as possible. Aim: The aim of this study is to describe the experiences of living your life as it is being told by people with life-threatening cancer. Method: Systematic literature review that included 12 scientific articles. The articles were analyzed using qualitative content analysis. Results: Five categories were identified; Living with death on the horizon, The fight against the disease, Feeling of worthlessness and worth fullness, Keeping normality and To die and live on. Discussion och conclusion: Palliative care and end of life care needs to be good and effective to fulfill the needs of people living with life-threatening cancer. Living with a life-threatening cancer means that your whole life world is affected in different ways. It means that you need to navigate in life and at the same time cope with death peeping at the horizon. More research is needed to establish which nursing interventions are most effective for individuals with life-threatening cancer.Bakgrund: En stor del av de som dör i cancersjukdomar har behov av både palliativ och onkologisk omvårdnad. Att leva med en livshotande cancersjukdom är ofta förknippat med upplevelser av svåra symtom och en mycket påfrestande situation. Flera studier har undersökt hur personer med livshotande cancersjukdom upplever olika aspekter i sina liv, men det saknas en sammanställning av dessa. En sammanställning och granskning av existerande studier behövs för att personer med livhotande cancersjukdom ska kunna få rätt omvårdnad så att deras sista tid i livet blir så bra som möjligt. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva sitt liv såsom det berättas av personer som har en livshotande cancersjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderar 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med en innehållsanalys. Resultat : Dataanalysen resulterade i fem kategorier som är: Leva med döden i horisonten, Kampen mot sjukdomen, Känna värdelöshet och värdefullhet, Bibehålla normalitet samt Att dö och att leva vidare. Diskussion och slutsats: Att den palliativa vården och vården i livets slutskede är god och effektiv är viktigt för både samhället och de enskilda personerna. Att leva sitt liv när man har en livshotande cancersjukdom innebär att hela ens livsvärld påverkas och att man måste navigera i livet och samtidigt förhålla sig till döden som skymtar borta vid horisonten. Fortsatt forskning kring vilka omvårdnadsåtgärder som har bäst effekt för personer med livshotande cancersjukdomar behövs

Patients' experience of coercive measures in psychiatric inpatient care : a literature study

Background: Psychiatric inpatient care and coercion measures are stigmatized areas which represent a special part of the healthcare, since it’s in conflict with the principle of the right to voluntary care and treatment. This creates complicated ethical dilemmas and challenges the integrity of the individual. Purpose: To investigate the patients' experience of coercion measures in psychiatric inpatient care. Method: The design of the study is a literature study. The literature were examined and analyzed and resulted in an overview of the research question. Results: To be exposed to a coercion measure can have both positive and negative impact on health. The most important factors for the experience of the coercion measure are information, treatment, communication, participation and the relation to the staff. Discussion: The patients do not in general seem to disapprove to the usage of the coercion measures and can understand that it´s for their own best in certain situations, although the clinical practice can be improved. The patients want a better communication, participation and relation to the staff.Bakgrund: Tvångsvård och tvångsåtgärder är ett stigmatiserat område som utgör en speciell del av hälso- och sjukvården eftersom det går emot principen om rätt till frivillig vård och behandling. Denna typ av vård skapar komplicerade etiska dilemman och kan ses som kränkande av individens integritet. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studiens design är en allmän litteraturstudie. Den utvalda litteraturen kvalitetsgranskades och analyserades vilket resulterade i en översikt av forskningsfrågan. Resultat: Att bli utsatt för en tvångsåtgärd kan ha både positiva och negativa effekter på måendet. De viktigaste faktorerna för hur tvångsåtgärden upplevs är information, bemötande, kommunikation, delaktighet och relation till personalen. Diskussion: Patienterna verkar i grunden inte vara emot att tvångsåtgärder förekommer och kan förstå att det i vissa situationer är för deras eget bästa. Tillämpandet i praktiken kan dock förbättras för att ge bästa effekt och önskat utfall. Patienterna efterfrågar mer kommunikation, en högre grad av delaktighet och en bättre relation med personalen

Treatment and nursing of birds with wing fractures

Vingfrakturer är en vanlig orsak till att fåglar behöver vård på veterinärkliniker. Syftet med arbetet var att söka vetenskaplig information om behandling och omvårdnad av vingfrakturer hos fåglar. Intentionen var även att jämföra skillnaderna på behandling och omvårdnad mellan tamfåglar och vilda fåglar. Vidare fokuserar arbetet på att utforska om fåglar med vingfrakturer kan läka och återfå sin förmåga att flyga igen efter behandling. Arbetet bestod av en litteraturstudie och personliga intervjuer. Till litteraturstudien användes både vetenskapliga artiklar och läroböcker för att hitta information. För intervjuerna kontaktades tre veterinärer och två djursjukskötare som arbetade på veterinärkliniker som var specialiserade på exotiska sällskapsdjur. Av de fem personer som kontaktades kom tre till intervju. I litteraturgranskningen framkom det att röntgendiagnostik används för att avgöra om det finns en fraktur och utröna vingfrakturens utseende. Bandagering är den vanligaste behandlingsmetoden som används för att påbörja läkningsprocessen. Detta arbete ger information om hur behandling och omvårdnad för fågel med vingfraktur kan utformas. I arbetet jämförs de skillnader som fanns att hitta i den sökta litteraturen inom behandling och omvårdnad mellan tamfåglar och vilda fåglar. Resultatet i arbetet tyder på att fåglar är svåra patienter att hantera och behandla, då de lätt blir stressade och döljer smärta. Det finns trots det en chans att fåglarna kan återhämta sig från en vingfraktur om personalen på kliniken har rätta kunskaper. Det spelar även in om djurägaren avsätter tid och arbete för att optimera fågelns välmående under läkningsprocessen.Wing fractures are a common reason why birds need care at veterinary clinics. The aim of this bachelor thesis was to obtain scientific information regarding the treatment and care of wing fractures in birds. The intention was also to compare the differences in treatment and care between domestic birds and wild birds. This bachelor thesis focuses on exploring if birds with wing fractures can heal and regain their ability to fly again after treatment. The bachelor thesis consisted of a literature study and personal interviews. For the literature study, both scientific articles and textbooks were used to find information. For the interviews, three veterinarians and two veterinarian nurses who worked at veterinary clinics specializing in exotic pets were contacted. Three of those five were booked for interview. In the literature it was found that x-ray diagnostics are used to determine if there is a fracture and confirm the appearance of the wing fracture. Bandaging is the most common treatment method used to begin the healing process. This bachelor thesis provides information on how the treatment and nursing of a wing fracture can be designed. The work compares the differences that were found in the applied literature in the treatment and nursing between domestic birds and wild birds. The results of this bachelor thesis indicate that birds are difficult patients to manage and treat, as they easily become stressed and conceal pain. There is nevertheless a chance that the birds can recover from a wing fracture if the staff at the clinic has the right knowledge. It also matters if the animal owner allocates time and work to optimize the bird's well-being during the healing process. Keywords: wing fracture, birds, treatment, care, pet bird, wild bir

Att vara anhörig till en närstående med demenssjukdom : en jämförelse mellan storstad och landsbygd.

Family caregivers´ efforts for a family member with dementia are considerable and constitute a major societal resource. Most studies in family members’ caregiving have been carried out in major cities and there are lack of knowledge in how rural families experience their situation. The overall aim of this thesis was to develop and deepen the knowledge of the relationship between the settlement, here urban and rural areas, and family caregivers' experiences of providing care for a relative with dementia. Thesis’ two sub-studies are based on a social constructionist perspective in which the human being is considered to construct their lives both in interaction with others and with the place they live in. The place is not only a geographical area, but also a place consisting of social relations. Relatives of urban and rural areas were assumed to construct their lives in different ways that could affect the situation as family caregivers. The aim of study I was to describe and compare urban and rural family caregivers´ reactions to caring for a relative with dementia and to examine the associations between caregiving and socio-demographic factors. It was conducted as a prospective cross-sectional study with a total of 102 (57 urban + 45 rural) participants. The Swedish version of The Caregiver Reaction Assessment Scale (CRA) was used and consisted of 27 positive and negative items divided into five subscales (caregiver esteem; lack of family support; impact on finances, health and schedule). Data were analyzed using descriptive statistics. Student's t-test was used to examine differences, Chi-2 test for proportions and linear regression analysis was used to examine the associations between the five sub-areas and socio-demographic variables. The aim of study II was to explore and better understand how the approach of family members to their caregiving situations differs in rural and urban areas. Narrative interviews were conducted with 23 family caregivers (11 urban+12 rural). The questions involved daily life and work both now, with a relative with dementia, and earlier, and the meaning of the settlement and the social life. The interviews were analyzed based on a hermeneutical approach. The results of the regression analysis showed that neither the settlement nor the level of education had any association with how family members assessed their situation (I). However, most families in both urban and rural areas were satisfied being able to take care of their relatives even though the situation had a major impact on everyday life (I-II). The adult children experienced a conflict between their own and the family's needs and the sick parent's need of care (II). Everyday life was affected to a greater extent than for the spouses (I). The women assessed a greater impact on the economy, and more impact on daily life than the men. But family caregivers in the rural area seemed to get more help from family and others than those in the urban area (I). The interview study (II) showed a more collective view of the family and partner relationship of the family caregivers in the rural area, which seemed to be manifested in a greater acceptance of life and to preserve normal life. The family caregivers in the urban area showed a more individual view expressed in more frustration and seemed to be characterized of fulfillment of duty. In conclusion being a family caregiver to a relative with dementia is probably as stressful whether one lives in urban or rural areas. At the same time there were a variation of approaches to the situation affected of how people view themselves, the family, and the couple, which imply different formal support

Adrenal crisis in dogs : monitoring and nursing the intensive care patient

Addisonkris hos hund är en livshotande komplikation av den endokrina sjukdomen hypoadrenokorticism och kan leda till att hunden hamnar i en hypovolemisk och kardiovaskulär chock. En patient i Addisonkris är i behov av omfattande omvårdnad och noga monitorering. För att ge patienten de bästa förutsättningarna för att överleva är det av yttersta vikt att förhindra, upptäcka och åtgärda eventuella komplikationer som kan tillstöta i sjukdomsförloppet. Djursjukskötaren har således en betydelsefull roll i vården av dessa patienter. Syftet med detta examensarbete i djuromvårdnad var att undersöka vilken omvårdnad och monitorering som ges till hundar i Addisonkris under vistelsen på en intensivvårdsavdelning på tre stora svenska djursjukhus. Detta med syftet att undersöka vilka parametrar inom respektive område som en djursjukskötare behöver vara särskilt observant på vid sjukdomstillståndet. En intervjustudie utfördes med tre erfarna djursjukskötare som är verksamma på olika intensivvårdsavdelningar. En litteraturstudie där vetenskapliga artiklar samt facklitteratur söktes inom ämnet användes som ett komplement till studien. Det sammanställda resultatet från intervjustudien och litteraturstudien visade att monitorering av cirkulation, blodtryck och vätskestatus var av särskild vikt vid tillståndet. Resultatet av intervjuerna visade att djursjukskötarna inte upplevde att en patient i Addisonkris har några specifika, utmärkande omvårdnadsbehov, utan att ett holistiskt perspektiv för individuell omvårdnad används. Det holistiska synsättet omfattade generella omvårdnadsbehov som patientkomfort, hygien, nutrition, smärtlindring samt vätsketerapi och skötsel av infartskatetrar. Konklusionen av denna studie är att det föreligger en brist på forskning inom ämnet omvårdnad av hundar i Addisonkris. Majoriteten av de studier som finns behandlar patofysiologi, diagnostisering samt den medicinska behandlingen av sjukdomstillståndet. För att kunna möta utvecklingen inom veterinärmedicin och djurägares ökande krav och efterfrågan av specialiserad vård idag bedöms det finnas ett behov av ytterligare forskning gällande djuromvårdnad. Detta skulle även bidra till en ökad djurvälfärd.Addisonian crisis in dogs is a life-threatening complication due to the endocrine disorder hypoadrenocorticism and can lead to hypovolemic and cardiovascular shock. A patient in an Addisonian crisis is in need of extensive nursing and careful monitoring. In order to provide the patient with the best conditions for survival, it is of the utmost importance to prevent, detect and countermeasure any complications that may occur in the course of the disease. The veterinary nurse therefore has a significant role in the care of these patients. The purpose of this bachelor’s thesis in veterinary nursing was to investigate the nursing and monitoring of dogs in Addisonian crisis during their stay in an intensive care unit at three large animal hospitals in Sweden. This with the purpose of examining which parameters that a veterinary nurse must be particularly observant of with this condition. An interview study was conducted with three experienced veterinary nurses that work in different intensive care units. A literature study of scientific articles and literature within the subject was conducted as a complement to the interview study. The compiled results from the interviews and literature highlighted the importance of monitoring circulation, blood pressure and hydration during this condition. The results from the interviews showed that the veterinary nurses did not experience that a patient in an Addisonian crisis had any specific, distinctive nursing needs, but that a holistic approach to individual nursing was used. The holistic approach included general nursing needs such as patient comfort, hygiene, nutrition, pain relief as well as fluid therapy and the maintenance of catheters. In conclusion, this study has shown that there is a need of more research in the field of nursing in dogs in Addisonian crisis. The majority of the studies available cover the pathophysiology, diagnosis and the medical treatment of this condition. In order to meet the development in veterinary medicine and the increasing demands from the animal owners and demands for specialized care there is a need for further research in the field of animal nursing. It could also contribute to an increased animal welfare

Interventions that promotes psychological well-being in patients with diabetes mellitus type 2 : a literature review

Background: Diabetes is one of the common diseases and many patients experience stress in everyday life and constantly aware of complications leading to poorer mental well-being and suffering. Purpose: The purpose is to describe interventions that promote psychological well-being in patients with diabetes mellitus type second. Method: Searches were done in the databases CINAHL and PubMed and articles reviewed for quality and thirteen quantitative articles were analyzed with an inductive method. Results: The result describes four categories: interventions related to mind, body and soul, interventions such as physical activity, interventions that promote self-care and interventions, such as technology. Discussion: The results were discussed and revealed the importance of coping strategies, working within the patient's life-world and the nurse's treatment.Bakgrund: Diabetes är en av våra vanliga folksjukdomar och många av patienterna upplever påfrestningar i vardagen och en ständig vetskap om komplikationer leder till sämre psykiskt välbefinnande och mer lidande. Syfte: Syftet är att beskriva interventioner som främjar psykologiskt välbefinnande hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod: Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed, artiklar kvalitetsgranskades och tretton kvantitativa artiklar analyserades med hjälp av en induktiv metod. Resultat: Resultatet beskriver fyra kategorier: interventioner som berör tankar kropp och själ, interventioner såsom fysisk aktivitet, intervention som främjar egenvård och interventioner såsom teknik. Diskussion: Resultatet diskuteras och då framkommer vikten av coping-strategier, att arbeta utefter patientens livsvärld och sjuksköterskans bemötande

"Why do I need to take a diuretic?" : nursing that support succesful self-care of people with chronic heart failure.

Background: People with congestive heart failure often experience that they are not complicit in self-care. They feel that they do not have sufficient knowledge and understanding of the causes of heart failure. If the understanding is lacking, it becomes difficult to succeed in self-care. The person is risking to miss important symptoms, and the uncertainty could create anxiety. Caregivers need to be aware of the nursing factors that can help design strategies for good self-care. Objective: To highlight the nursing factors that can enhance successful self-care of people with chronic heart failure. Method: General literature review. Ten articles were compared and analysed. Results: The main theme is (1) Knowledge, which turns out to be the overall need of people with heart failure. Three subthemes appeared, Education and information (1), Worry as a barrier (2) and Participation (3). Discussion: The result were discussed on the basis of Dorotea Orem’s Self Deficit Nursing Theory. Conclusion: Basic knowledge and understanding of one’s own health status is necessary for people with heart failure. By responding to this need, the individual's conditions for good self-care and a satisfactory quality of life is promoted.Bakgrund: Personer med kronisk hjärtsvikt upplever ofta att de inte är delaktiga i egenvården. De känner också att de inte har tillräcklig kunskap och förståelse för de bakomliggande orsakerna till hjärtsvikten. Om kunskap saknas hos personer som lever med hjärtsvikt blir det svårt att lyckas med egenvården. De riskerar att missa viktiga symtom och ovissheten kan skapa oro. Vårdgivare behöver vara medvetna om omvårdnadsfaktorer som kan hjälpa till att utforma strategier för god egenvård. Syfte: Att belysa omvårdnadsfaktorer som kan stärka framgångsrik egenvård hos personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar har jämförts och analyserats. Resultat: Det framträdande huvudtemat är (1) Kunskap, vilket visar sig vara ett övergripande behov hos personer med kronisk hjärtsvikt. Tre subteman växte sedan fram, Utbildning och information (1), Oro som barriär (2) samt Delaktighet (3). Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Dorotea Orem`s Self Deficit Nursing Theory, teorin om Egenvårdsbalans Slutsats: Grundläggande kunskap och förståelse kring sitt eget hälsotillstånd är nödvändigt för personer med hjärtsvikt. Genom att tillgodose detta behov kan individens förutsättningar för god egenvård och en tillfredsställande livskvalitet främjas