Miljöledning och miljöarbete vid evenemang - analys och rekommendationer för framtida arrangörer

Evenemang såsom idrottstävlingar, konserter, festivaler och mässor medför ofta en betydande belastning på såväl den lokala som den regionala och globala miljön.Denna belastning kan sannolikt aldrig helt undvikas, men genom att bedriva väl fungerande miljöledning och effektivt miljöarbete kan dock omfattningen på denna negativa påverkan minimeras.Syftet med detta examensarbete är att belysa möjligheter och begränsningar med att bedriva väl fungerande miljöledning och effektivt miljöarbete inom organisationer bakom evenemang. Vidare är syftet att belysa hur dessa möjligheter och begränsningar yttrade sig vid genomförandet av Friidrotts-EM 2006, ett evenemang som i detta examensarbete har fungerat som en fallstudie.Teori och empiri påvisade att det finns både möjligheter och begränsningar med att bedriva väl fungerande miljöledning och effektivt miljöarbete inom organisationer bakom evenemang. Påvisade möjligheter och begränsningar kan i de flesta fall härledas till fyra faktorer som gör evenemang speciella beträffande miljöledning och miljöarbete; organisationen bakom evenemang är tillfälligt sammansatt, organisationen är sammansatt av personal från olika organisationer, genomförandet av evenemang är starkt begränsat i tiden samt att varje evenemang är unikt sett till förutsättningar, karaktär och omfattning.Fallstudien visade att miljöledning och miljöarbete vid Friidrotts-EM 2006 fungerade förhållandevis bra, men att det finns utrymme för utveckling och förbättring

Green-Lean Synergy - Root-Cause Analysis in Food Waste Prevention

Purpose_The goal of this paper is to explore the possible synergetic effects between lean philosophy and green endeavors in improving resource efficiency in the food sector. To that end, it is investigated how a proper and tailor-made adaptation of the lean six sigma root cause analysis method could help in overcoming the complexities of increased resource efficiency in food production.Design/methodology/approach_The case study concerned reduction of waste at an industrial production line of a dough-based product, through the implementation of the lean six sigma tool.Findings_An achievement of a 50% reduction of waste on the studied process line was reached, thus exceeding the initial improvement goal.Research limitations/implications (if applicable)_While the explicit findings on the specific root causes of waste on this actual production line are not immediately transferrable to other cases, they show that applying this method to identifying and eliminating root causes of waste for other products and processes in the food sector could not only reduce costs but also contribute to more resource-efficient and sustainable industrial food production.Practical implications (if applicable)_ Political and public high interest in environmental and social sustainability associated with food waste render this an important development.Originality/value_ While the potential of linking green and lean efforts has been acknowledged, the application of the lean six sigma methodology for more sustainable food production has not yet been explored. This paper contributes to this researc

Successful environmental management : the role of internal communication in managing ISO 14001

Bakgrunden till denna uppsats grundar sig i att det finns en utbredd litteratur kring implementeringen av miljöledningssystem i organisationer. Däremot finns det färre studier om hur miljöledningssystem bör förvaltas kontinuerligt efter att systemet har implementerats. Författarna har identifierat den interna kommunikationens roll som viktig i förvaltningen av ett miljöledningssystem, i detta fall ISO 14001. Mot bakgrund av att intern kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med ISO 14001 ansågs det av författarna relevant att titta djupare på hur den interna kommunikationen kring miljöarbetet fungerar inom en decentraliserad organisation. Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera viktiga faktorer som påverkar intern kommunikation inom en organisations miljöarbete. Genom att identifiera dessa faktorer är målet att öka förståelsen för hur organisationer kan förbättra sin interna miljökommunikation och således sitt miljöarbete. Forskningsmetoden för studien är kvalitativ med en induktiv ansats, det vill säga att genom att titta på ett specifikt fall kunna se generella mönster som sedan kan återfinnas i litteraturen. Forskningsdesignen utgörs av en fallstudie som riktas mot huvudkontor samt tre separata enheter inom samma fallföretag, glassgrossisten Varsego Sverige AB. Företaget är certifierat enligt ISO 14001 och har lokala kontor över hela landet. Därför var det intressant att titta på hur kommunikationen fungerar i en decentraliserad organisation där samtliga enheter ska uppnå de krav som ISO 14001-certifieringen ställer. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med miljöchefen för Varsego, miljöansvariga på tre olika enheter samt två medarbetare på en enhet. En litteraturstudie om förvaltning av miljöledningssystem samt intern kommunikation gjordes och presenteras i kapitel 3 Med underlag av litteraturgenomgången togs sedan en syntes av teorin om miljöledning och intern kommunikation fram där fyra nyckelfaktorer för en framgångsrik intern miljökommunikation presenteras. Faktorerna är: Administration och organisation, ledning, motivation och organisationskultur. I uppsatsens empirikapitel presenteras intervjusvaren och efterföljs av analys och diskussion där intervjusvaren jämförs med de litterära fynd som presenterats i litteraturgenomgången. Utifrån analys och diskussion illustreras i en modell de olika framgångsfaktorernas förhållande till en framgångsrik intern miljökommunikation, faktorer som sedan kopplas till en organisations miljöprestationer. Slutsaterna visar på att de fyra avgörande faktorerna som identifierades i teorin också till stor del återfanns i empirin. Administration och organisation samt ledning är kopplade till struktur, medan motivation och organisationskultur istället är kopplade till beteende. Dessa strukturella och beteendemässiga faktorer samspelar och påverkar både hur väl organisationens interna miljökommunikation och generella miljöprestationer fungerar.This essay strives to examine and identify important factors that affect the internal communication within an organization's environmental managemant. By identifying these factors, the authors hope to contribute to the understanding of how organizations can improve their internal environmental communication and thus their environmental efforts. In order to create an in-depth understanding of the internal communication process in a decentralized organization, the research followed a qualitative methodology with an inductive approach. A case study was conducted on Varsego Sverige AB, an ISO 14001 certified company that distributes ice cream, based on interviews at four different units. The theoretical framework shows that there are four key factors that affect the internal environmental communication within a decentralised organization that is certified by ISO 14001. The four identified factors are: administration and organization, management, motivation and organization culture. The empricial findings show that these four key factors hold practical implications for a decentralized organization such as Varsego Sverige AB in succeeding with their internal environmental communication. These results can contribute to further research of the maintenance of ISO 14001, as well as offering a deeper understanding of the present management of internal environmental communication in Varsego Sverige AB. Though some caution is warranted in drawing general conclusions from a limited case study that only considers a few units of a single firm, the study identifies key organizational factors involved in the success of the internal environmental communication process

Miljöledningssystem i en tjänsteorienterad organisations kärnverksamhet

Miljöproblematiken i samhället är något som blivit allt mer uppmärksammat och har gjort att organisationer väljer att ta ett större samhällsansvar. Detta på grund av att intressenter börjat efterfråga denna typ av arbete och förväntar sig att organisationer integrerar det i sin kärnverksamhet. Ett sätt att arbeta med miljömässiga frågor och ta ett samhällsansvar är att använda sig av ett miljöledningssystem och därmed bemöta samhällets förväntningar. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur en tjänsteorienterad organisation integrerar ett miljöledningssystem i sin kärnverksamhet. För att få en insikt i denna integreation har en fallstudie genomförts på Sveriges lantbruksuniversitets kärnverksamhet utbildning och forskning. Fallstudien har utförts genom insamling av empiri med hjälp av intervjuer samt en dokumentanalys. Intervjuerna har genomförts med anställda på Sveriges lantbruksuniversitet som på olika sätt påverkas av miljöledningssystemet. För att studera vilken tidigare forskning som finns inom området har en litteraturstudie genomförts med hjälp av ett antal nyckelord. För att besvara syftet har ett teoretiskt ramverk tillämpats, bestående av strategic environmental management, legitimitetsteorin samt intressentteorin. Ovan nämnda teorier bidrar till en diskussion om en tjänsteorienterad organisations strategiska tillvägagångssätt med att arbeta med miljöledningssystem och genom detta bidra till en ökad legitimitet från sina intressenter. Slutsatserna som uppsatsen har kommit fram till grundar sig i att Sveriges lantbruksuniversitet har olika strategiska tillvägagångssätt och hur dessa förväntas ge effekt för universitets legitimitet. Inom utbildningen har strategiska tillvägagångssätt identifierats för att producera unika studenter och genom dem skapa legitimitet gentemot universitetets intressenter. Dock har fåtal strategiska tillvägagångssätt identifierats inom forskningen eftersom den ska vara självständig och får inte påverkas av ledningen. Detta förväntas inte påverka Sveriges lantbruksuniversitets legitimitet eftersom intressenterna är medvetna om forskningens frihet och har därför inte samma förväntningar som på utbildningen. Det bör tas i beaktande att denna studie endast ger en ögonblicksbild och på grund av detta finns svårigheter i att ge en fullständig bild av processen kring arbetet med miljöledningssystemet i kärnverksamheten. Sammanfattningsvis dras slutsatser om att integrera ett miljöledningssystem i kärnverksamheten ger Sveriges lantbruksuniversitet legitimitet då de genom arbetet upprätthåller de sociala förväntningar som finns på organisationen.Environmental issues have gotten more attention in society the past decade and stakeholders in society are now demanding that organisations take responsibility. Due to this, environmental aspects has become a larger part of organisation’s social responsibility. One way to integrate the environmental aspects in organisations is to use environmental management systems. The purpose of this study is to describe how service oriented organisations integrate environmental management system in their core business. To do so a case study was conducted on the Swedish University of Agricultural Science through interviews and document analysis. A literature study along with a theoretical framework has been carried out which has, along with the result, fallen into several findings. It should be brought to attention that the study gives a snapshot of the university’s environmental management system and does not provide a complete illustration of the process associated with the system. However, the study will give a deeper understanding of this specific case. The findings of this study is that there are strategic approaches at the Swedish University of Agriculture Science for integrating the environmental management system in their core business education and research. The study identifies expected effects of the environmental management system in the education which are to produce unique students through integrating environmental aspects in the education and through this create legitimacy. Regarding the research part of the core business few effects of the environmental management system have been identified which is explained through the fact that research should be independent and uncontrolled

Miljöledningssystem i små företag

Humanity’s increasing consumption has resulted in an increasing use of resources and thus an increasing environmental impact. Hence, the environment has become an important political issue. The increasing demands from stakeholders on companies to "green" their products and work internally with environmental issues makes it more and more important for enterprises to address these issues. Small enterprises constitute the majority of all enterprises and therefore they have a significant impact on environmental problems. An environmental management system (henceforth referred to as EMS) is a management tool that enterprises can use to reduce their negative environmental impact. The use of EMSs can lead to many benefits for a company such as competitive advantage, cost savings and improved image. ISO 14001 and EMAS are the most established EMSs. It can be difficult for small enterprises to work with these systems because they are often costly and difficult to understand. A “simple EMS” is meant to make it easier for small enterprises to introduce an EMS. The aim with this thesis is to analyze how simple EMSs can meet the obstacles that small enterprises experience when implementing an EMS. The research propositions are formulated as follows: What restricting factors do small enterprises experience when implementing an EMS and how can simple EMSs be used to meet these factors? The thesis is addressed primarily to actors interested in developing the environmental performance of Swedish companies. The framework of the thesis is based on an organizational perspective intended to allow a broader understanding of how small enterprises are obstructed from implementing an EMS. A literature study has been performed to meet the aim of this thesis. The study is supplemented with a case study of the simple EMS Svensk Miljöbas. Enterprises with an EMS approved according to the standard of Svensk Miljöbas receives an environmental diploma. The case study consists of interviews with representatives from the board of the society Föreningen Svensk Miljöbas and interviews with enterprises that have or have had an environmental diploma. The results of the thesis show that the obstacles that exist for small enterprises when implementing an EMS can be related to lack of financial and human resources, lack of knowledge about environmental management, negative culture towards working with environmental issues, and inadequate incentives. A simple EMS is a way for small companies that want to introduce an EMS to address the restricting factors. Simple EMSs address the obstacles that are rooted in structural factors such as resource shortages and lack of expertise in environmental issues. However, there are several obstacles that are based on organizational culture and legitimacy that probably can not be tackled solely by the EMS. It is important for enterprises that their EMS has a high degree of legitimacy among the customers. Organizations responsible for simple EMSs should work to ensure that their EMSs have high legitimacy among corporate customers. In the current situation, it seems that there is a weak or uncertain demand from the market when it comes to environmental performance and this implies that companies have only weak incentives to work with environmental issues

Miljöarbete i försäkringsbranschen

Det har blivit alltmer vanligt att företag inom tjänstesektorn börjat förstå sin egen verkan på miljön och bidra till en varaktig hållbar utveckling genom att agera på ett medvetet sätt. Ett seriöst miljöarbete kan hjälpa företaget att förbättra sin image och på så sätt vinna konkurrensfördelar som i sin tur leder till förbättrad lönsamhet. I ett kort perspektiv är miljöanpassning en möjlighet att vinna konkurrensfördelar och en möjlighet att profilera sig. På längre sikt handlar det om överlevnad. Idag har miljöarbetet blivit en fortsättning på arbetet med kvalitetsutveckling. Ett företag kan inte säga sig hålla hög kvalitetsutveckling om de inte arbetar aktivt med miljön. Det kan vara svårt för tjänsteföretag att hitta relevanta miljöaspekter att arbeta med. Det finns de självklara som pappershantering, avfallshantering och energi. De är dessutom miljöaspekter som är relativt lätta att åtgärda. Företaget kan se över sin pappersåtgång och därifrån minska den, de kan t.ex. börja skriva ut dubbelsidigt. De kan sortera sitt avfall i olika behållare och se över sin energiförbrukning i syftet att minska den och börja använda en ”grön” elleverantör. När dessa åtgärder är gjorda står många tjänsteföretag frågande inför hur ett fortsatt miljöarbete kan fortlöpa. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett tjänsteföretag mer aktivt kan arbeta med miljöfrågor, både ur ett internt och externt perspektiv. Många tjänsteföretag har uppmärksammat dagens diskussioner om miljörelaterade frågor och vill vara med att skapa ett behov hos kunderna om att värna om miljö. Syftet kommer att utgå från två underliggande frågor: Hur kan ett tjänsteföretag arbeta aktivt med miljöfrågor? och Hur kan ett tjänsteföretag få kunderna att uppfatta att företaget arbetar aktivt med miljö? Studien är fokuserad på Agria Djurförsäkringar AB. Agrias fokus ligger idag till större del på de interna miljöaspekterna så som pappers- och posthantering, miljövänliga material etc., saker som relativt lätt kan åtgärdas inom verksamheten, d.v.s. på kontoret. Baserat på intervjuer och tillgänglig information om Agria, ges en tolkning och analys av hur miljöarbetet ser ut idag. Denna empiriska bild jämförs med teori och tidigare studier för att besvara syftet med uppsatsen. Vi har under studiens gång kommit fram till att Agria har visioner för ett mycket starkt miljöarbete. Det som saknas är en miljöstrategi för att ta företaget dit. Agria har redan ett strategiskt miljömål som lyder ”kunden skall uppfatta Agria som ett företag som arbetar aktivt med miljön”. Genom att följa en väl utarbetad strategi kommer Agria att i framtiden uppnå detta mål. När ett tjänsteföretag har kommit långt i det interna arbetet med miljö är det bra att fortsätta externt genom att påverka sina leverantörer och kunder. Det är dessutom det externa arbetet som uppmärksammas på marknaden som något positivt och som i sin tur kommer att innebära ytterligare konkurrensfördelar. Agria bör ”lyfta ut” deras miljöarbete till kunden, detta innebär i praktiken att informera kunden om vad Agria gör för miljön och vad kunden i sin tur kan göra. Det är Agrias medarbetare som ska förmedla miljöarbetet till kunden och för att de ska göra det på bästa sätt behöver Agria öka medarbetarnas engagemang för miljöarbetet.It has become more and more common that companies in the service sector are beginning to understand their own effect on the environment and thus the need to contribute to a sustainable development through acting in a deliberate way. Serious environmental work can help a company to improve their image and in that way win competitive advantage that leads to improved profitability. In a short time perspective, adjustment to the environment is an opportunity to gain competitive advantage and an opportunity to develop a profile. In a long time perspective it is about survival. The environmental work has become a sequel to the work with quality. A company can not present themselves as a company that works with quality if they do not have an active environmental program. It can be difficult for a company in the service sector to find relevant environmental aspects to work with. The obvious, such as managing paper, waste and energy, are relatively easy to measure. The company can evaluate their consumption of paper and from there reduce, for example printing on both sides. They can sort their waste in different containers and evaluate their consumption of energy in the purpose to minimize it and choose a “green” supplier of energy. When these measures are effectuated many companies in the service sector do not know what more they can do for the environment. The aim with this study is to examine how companies in the service sector can work more actively with environmental questions, both internally and externally. Many companies in the service sector have noticed today’s discussions about environmental issues and they want to be a part in creating a need in the minds of the customer for the consideration of the environment. The aim will be drawn from the underlying questions: How can companies in the service sector work more actively with environmental issues? and How can companies in the service sector make their customers realize that the company is working actively with environmental questions? The study is focused on Agria Djurförsäkringar AB. Agria’s focus today is on internal environmental aspects. Based on interviews and available information about Agria, an interpretation and analysis is presented on the environmental work that Agria has today. This empirical picture will be compared with theories and previous studies to address the aim with the study. During the course of the study, we have realized that Agria has visions for a very strong environmental work. What they lack is an environmental strategy that can help them fulfill their visions. Agria has a strategic goal, “the customer should consider Agria as a company that works actively with environmental questions”. Through complying with a well planned strategy, Agria will reach their strategic goal. When a company in the service sector has come a long way in the internal environmental work they should proceed with the external work by influencing their suppliers and customers. It is the external work that attracts attention on the market as something positive that will lead to competitive advantage. Agria should share their environmental work with their customers. This refers to informing the customers about the environmental work they are carrying out and what they can do for the environment. It is the employees at Agria that will communicate the environmental work and for them to do their best; Agria needs to increase the employees’ engagement for the environment