Parametrar som styr beslut för byggproduktion

The intention is to identify the parameters that control the choice of construction method of the buildings and in particular it must be determined what it is that affects the choice of construction method. Furthermore, to analyze why a given construction is chosen

Väderskydd vid byggproduktion

Syftet med studien är att få en inblick i varför väderskydd inte används i den utsträckning som rekommenderas med tanke på fuktsäkerheten. Att intervjua personer i projekt med väderskydd och även elementskyddade väderskydd av olika karaktär görs för att undersöka varför dessa beslut tas samt hur väderskyddet hanteras i ett upphandlingsskede. Genom att undersöka fallprojekt som platschefer är iblandade i ska även för och nackdelar sammanställas och deras allmänna uppfattning undersökas

Effektivare byggproduktion med virtuellt byggande

Rising construction costs, expensive building material and low profitability are problems that the construction industry today is struggling with. NCC's goal is to reduce production costs by 5% per year between year 2008 and 2012. Virtual construction is a part of this effort. Using object-oriented 3D-models increases the opportunity of identify errors that have been made during the project planning at an early stage and thereby reduce the cost of rectifying. Few studies have been conducted on how virtual construction should function during the production stage. Purpose: To examine how the phase of production in building construction can be more efficient with virtual construction

Förutsättningar för användning av likartade planeringsverktyg inom byggproduktion och järnvägstrafik

Vi presenterar en studie som jämför två branscher där planeringsmetoder är en viktigt komponent för lyckad produktion. För en trafikutövare inom järnvägssektorn är resursplanering en mycket viktig komponent för effektiv produktion, och inom byggsektorn är produktionsplanering likaså en mycket viktig komponent för effektiva byggen. Studien är gjord med fokus på möjligheterna att överföra verktyg framtagna för järnvägsoperatörers re-sursplanering inom projektet TUFF på SICS till planeringssituationen som den ser ut på byggsidan. Resultatet av studien är att de två branscherna planerar på olika sätt, framför allt skiljer ut-gångspunkten för planering: för trafikoperatören är framför allt resurserna styrande för plane-ringen, medan för byggaren är produkten styrande för planeringen. Vidare är planerna för trafikoperatören oftast cykliska och återkommande medan för byggaren är de specifika för en viss produkt eller del av produkt. Mot bakgrund av detta kan vi konstatera att de specifika planeringsmodeller som tagits fram i TUFF inte har en omedelbar och rättfram användning inom byggprojektplaneringen. Detta arbete finansierades av NUTEK och VINNOVA genom programmet Komplexa system under 1999-2001

Lönsamheten i att investera i hyresrätter

The housing shortage and particularly the lack of rented apartments in Sweden is a well debated and recognized problem. Each year Boverket establishes a housing market survey answered by the Swedish municipalities to get information about the local housing markets in the country. According to the survey of 2011, 80 percent of the municipalities have a shortage of rental properties. Of the total construction investment in 2010 only 24 billion was invested in rented apartments, while 84 billion was invested in construction of commercial spaces. There is a considerable demand for rented apartments, but still there are being built too few to meet the demand. A common reason that is heard in the public debate is that it is too poor profitability in the construction of rented apartments due to high production costs and that the rents due to the use-value system cannot reach the level required for profitability. The purpose of this work is to investigate the size of the profitability in build rented apartments compared to commercial spaces and to examine the real estate companies' attitude to new construction of rented apartments..

ETAPP III: VIRTUELL PRODUKTIONS PLANERING - MED HJ\uc4LP AV BIM OCH VISUALISERING.

Denna rapport presenterar resultatet fr\ue5n en genomf\uf6rd FoU-projekt och forskningsstudier (teknisk doktor) med fokus p\ue5 att studera visuell produktionsplanering och utveckla ett digitaliserat Virtuellt produktionsplaneringssystem. Byggprojekt s\ue4gs ofta vara f\uf6rsenade och \uf6ver budget, detta kan delvis sp\ue5ras till tidsplaner som \ue4r \ua0orealistiska eller inte f\uf6ljs. Planeringskunskapen blir personberoende och erfarenhet \ue4r sv\ue5rt att \ua0f\uf6ra \uf6ver mellan projekt. Att ta med deltagarna i byggproduktionen i planeringen av projektet \ua0skapas engagemang och m\uf6jligheter till kunskaps\uf6verf\uf6rande. Planeringsmetodiken som varit utg\ue5ngspunkten, \ue4r en visuell produktionsplaneringsmetod som \ua0anv\ue4nds av m\ue5nga av de stora byggbolagen f\uf6r att skapa den \uf6vergripande strukturen av tidsplanen. \ua0I grunden har Whiteboards eller post-it-lappar och m\ue4rkpennor anv\ue4nts f\uf6r att ta fram strukturen \ua0f\uf6r tidsplanen. Grundprincipen har varit att del olika delaktiga akt\uf6rerna planerat och satt upp \ua0sina lappar med aktiviteter i tidsplanen. Ordningen har diskuterats fram mellan deltagarna. Den vidareutvecklade Virtuella produktionsplaneringen (VPP), tar detta ett steg l\ue4ngre och drar \ua0nytta av byggnadsinformationsmodellen, den informationsrika 3D-modellen, f\uf6r att ge underlag till \ua0aktiviteterna. Traditionell planeringsprogramvara saknar m\uf6jligheten att jobba flera mot samma \ua0tidsplan, dessutom \ue4r den visuella kopplingen knapph\ue4ndig. Detta visar att det beh\uf6vs ett system \ua0som b\ue4ttre hanterar samarbetsaspekter av tidsplanering och kommunikation. Slutsatsen fr\ue5n utv\ue4rderingarna av det utvecklade planeringsverktyget \ue4r att det genom att \ua0digitalisera planeringsprocessen s\ue5 kan deltagarna l\ue4ttare diskutera ett problem och f\ue5 en \ua0bekr\ue4ftelse p\ue5 en gemensam f\uf6rst\ue5else av problemet. Den slutprodukten, produktionstidsplanen kan \ua0granskas omedelbart med h\ue4nsyn till datum och tider i st\ue4llet f\uf6r att v\ue4nta p\ue5 att en planerare \ua0l\ue4gger in pappersutkastet p\ue5 tidsplanen i ett planeringsverktyg.Sammantaget ger denna typ av planering med support fr\ue5n digitala verktyg b\ue4ttre: • granskning och identifiering av felk\ue4llor i projekteringen,• testning och granskning av byggbarhet av projektet,• sammanf\uf6rande av kunskap och erfarenheter fr\ue5n projektering och produktion,• laganda och Team-building f\uf6r projektet,• gemensam m\ue5lbild och m\ue5lplan,• m\uf6jlighet till omedelbar granskning av tidsplan,• kortare v\ue4ntetider fr\ue5n utkast till f\ue4rdig tidsplan.Utv\ue4rderingar med VPP-prototypen visar att det sannolikt skulle kunna tillf\uf6ra en \uf6kad tillf\uf6rlitlighet och effektivitet i produktionen, speciellt kring sj\ue4lva framtagandet av produktionstidsplaner.En demonstration av verktyget finns p\ue5 https://youtu.be/IRanaGhtaA

Etapp II: Virtuell Produktions Planering - med hj\ue4lp av BIM och visualisering.

Denna rapport presenterar resultatet fr\ue5n en genomf\uf6rd FoU-projekt och forskningsstudier (teknisk licentiat) som unders\uf6ker m\uf6jligheten med att en ny planeringsmetodik dvs. Virtuell Produktions Planering (VPP). Planeringsmetodik utg\ue5r fr\ue5n en existerande strukturplaneringsworkshop process. Avsikten med planeringsmetodiken \ue4r att f\ue5 olika delaktiga akt\uf6rer i projektet att samarbeta och utnyttja varandras kunskap och erfarenheter genom att gemensamt virtuellt bygga och planera produktionen av byggobjektet innan det verkst\ue4lls i verklig produktion. VPP utnyttjar 3D-visualisering och BIM-modellen och dess information under denna process.Arbetsordningen f\uf6r denna planeringsprocess \ue4r f\uf6ljande:• BIM-modellen och dess komponenter fr\ue5n projektering grupperas efter yrkesgrupper dvs. vem som har ansvaret att installera/bygga dessa under byggproduktionen.• De olika ansvariga yrkesgrupperna f\ue5r sina tilldelade komponenter som de tid- och resurss\ue4tter.• Modellen och dess komponenter planeras och byggs sedan ihop digitalt i r\ue4tt ordning gemensamt av de olika involverade yrkesgrupperna och resultatet \ue4r en tidplan som kan visualiseras i 4D.Studien i denna rapport visar att det finns stora m\uf6jligheter till en effektivare planeringsprocess med VPP. VPP-systemet som tagits fram i studien har visat att det \ue4r tekniskt m\uf6jligt att implementera ett VPP-system. Vidare visade observationsstudien fr\ue5n fyra strukturplaneringsworkshopar p\ue5 utvecklingspotential av den befintliga processen.Observationsstudien visade \ue4ven att denna typ av workshop ger b\ue4ttre:• granskning och identifiering av felk\ue4llor i projekteringen• testning och granskning av byggbarhet av projektet• sammanf\uf6rande av kunskap och erfarenheter fr\ue5n projektering och produktion• laganda och Team-building f\uf6r projektet• gemensam m\ue5lbild och m\ue5lplanI slut\ue4ndan skulle VPP med st\uf6rsta sannolikhet tillf\uf6ra \uf6kad tillf\uf6rlitlighet och effektivitet i produktionen.Se \ue4ven filmerna nedan mer information:Film som introducerar och presenterar VPP-konceptet: https://www.youtube.com/watch?v=zfixLxeNJg4Film visar hur VPP-systemet fungerar idag: https://www.youtube.com/watch?v=xeA6qS_0BN

De kulturella utmaningarna inom ledningssystem

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur inställningen till ledningssystem är hos de anställda på företag inom svensk byggindustri. Arbetet ämnar även identifiera de kulturella utmaningar som kan uppstå vid användningen av ledningssystem. Studien har genomförts som en fallstudie på ett av Sveriges största byggföretag. Fallstudien inkluderar både intervjuer och observationer som genomförts genom ett antal platsbesök på byggarbetsplatser. Motivationen till att använda ledningssystemen inom svenska byggföretag är generellt sett låg. Många incitament saknas och det finns stora kunskapsluckor kring hur ledningssystem ska användas. Det saknas tydliga förebilder och förespråkare för ledningssystemen. Många medarbetare är kreativa och bidrar med smarta lösningar på arbetsplatser, detta förs dock sällan vidare till resterande organisationen.The purpose of this thesis is to investigate how the attitude to management systems is among employees of companies in the Swedish construction industry. The thesis also aims at identifying the cultural challenges that may arise in the use of management systems. This thesis has been conducted as a case study at one of Sweden’s largest construction companies. The study includes both interviews and observations carried out through a number of visits at construction sites. The motivation for using management systems in Swedish construction companies is generally low. Many incentives are missing and there are major gaps of knowledge in how the management systems should be used. There are no clear role models and advocates for management systems. Many employees are creative and contribute smart solutions to their projects, but this rarely goes on to the remaining organization

Kritiska framgångsfaktorer vid byggproduktion

Problemställning: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna som skapar projektframgång för byggbranschen. Vilka framgångsfaktorer är högst prioriterade och värdesatta för byggprojekt samt hur skiljer sig dessa åt projekten emellan. Hur skiljer sig prioriteringen av de olika framgångsfaktorerna åt mellan de olika aktörerna som är verksamma under produktionsprocessen. Syfte: Studien syftar till att tydliggöra vilka faktorer som under produktionsskedet är kritiska för att skapa en framgångsrik byggprocess. Vidare syftar rapporten på att tydliggöra de åsiktsskillnader som finns mellan de involverade aktörerna. Metod: Metoden för insamling av empiri utförs genom en fallstudie på två Skanska projekt. En del av studien är deskriptiv och kartlägger den forsknings som gjort inom området kritiska framgångsfaktorer. Kvantitativa enkäter, som bygger på den tidigare kartläggningen, delas ut på de två projekten och respondenterna är de fyra aktörsgrupperna, Tjänstemän, Skanska yrkesarbetare, Skanska yrkesarbetare från ett annat dotterbolag och övriga underentreprenörer. Teori och empiri jämförs och analyseras sedan utifrån problemställningen. Slutsats: Studien visar på att de klassiska framgångsfaktorerna, tid, kvalitet och budget, anses vara mycket högt prioriterade på projekten i fallstudien, speciellt av projektledningarna. Dock har nyare synsätt på projektframgång även visat sig vara högt prioriterat. Faktorer som säkerhet och miljö tas på stort allvar och har stor del i hur väl man kan säga att projektet nått framgång. Bland de mer individuella faktorerna som är mest önskvärda är engagemang och god kommunikation de drag som mest frekvent hamnar i toppen hos alla de olika aktörerna. På båda arbetsplatserna upplevs de teoretiskt framtagna framgångsfaktorerna över lag värderas högt. Detta är en indikation på att Skanska ligger i framkant och innehar stor kunskap om projektgenomförande då de lyckats förmedla dessa faktorer till projektet i helhet. Tjänstemännen på projekten är den aktörsgrupp som har lägst meningsskiljaktigheter då det kommer till upplevda värderingar och hur de prioriterar framgångsfaktorerna på de olika nivåerna i projektet. Detta beror troligtvis på att de har närmre samarbete med organisationen och att de har en bättre kommunikation inom själva gruppen än vad övriga aktörer har

Byggproduktionens framtida platsorganisation

Problemställning: Att med bakgrund av ett stort generationsskifte och brist på platschefer i byggproduktionen, ta reda på hur framtidens platsorganisation skall se ut och fungera. Syfte: Att presentera ett alternativ för en platsorganisation för framtiden och undersöka hur branschen ställer sig till detta. Metod: En teoretisk genomgång av det som finns publicerat inom ämnet, främst inom området projektledning och organisation, görs som ligger till grund för analysen. Vi går även igenom de åsikter som publicerats i diverse artiklar. En fallstudie genomförs på ett entreprenadföretag i branschen, där vi intervjuar produktionspersonal såväl som andra samarbetspartners. Utifrån detta drar vi sedan slutsatser kring byggproduktionens framtida platsorganisation. Slutsats: Det krävs en uppstädning av platschefsrollen där denne återgår till den värdeskapande kärnverksamheten, nämligen planering av tid och ekonomi samt ett övergripande ledarskap. Genom denna fokusering av rollen utökas möjligheterna för att öka attraktiviteten för tjänsten. För att i locka fler till produktionen måste en tydligare karriärväg med fler olika steg finnas. Det bör finnas flera olika nivåer på arbetsledare där den övre nivån kan kallas arbetsledare 2.0. Denna tjänst innebär ett större ansvar, större tekniskt kunnande och givetvis också en högre lön. Denne kommer att ta hand om i princip alla produktionstekniska frågor, agera som ett stöd/samordnare för övriga arbetsledare som då ligger närmare produktionen. Detta kommer att bidra till att platschefstjänsten blir mer uppstädad