Att vara i könsminoritet på sin utbildning - En kvantitativ studie av hur underrepresenterade kvinnor och män upplever sin situation.

Denna studie undersöker upplevelsen av att vara i könsminoritet på utbildning. Syftet var att studera skillnader i att vara kvinna på en mansdominerad utbildning eller man på en kvinnodominerad. Skillnader i nöjdhet med utbildningen, välmående, samt avhoppstankar var en central utgångspunkt. Variablerna likhet och tillhörighet, sociala identitetshot, stöd och barriärer, upplevd kompetens, samt könsnormer undersöktes i syfte att finna prediktorer för avhoppstankar. Minoritetsgrupperna har även ställts i kontrast till de studenter som befinner sig i könsmajoritet. Deltagarna (N=281) i studien var nästan uteslutande förstaterminsstudenter vid två könstypiska utbildningar vid Lunds Universitet, socionomutbildningen och maskinteknologiska utbildningen. Både studenter i könsminoritet och könsmajoritet fick besvara självskattningsfrågor i en enkät som behandlade ovanstående variabler. Det huvudsakliga resultatet visade, till skillnad från tidigare amerikansk forskning, att män på den kvinnodominerade utbildningen funderade mer på att hoppa av än sina kvinnliga klasskamrater medan kvinnorna på den mansdominerade utbildningen inte hade mer avhoppstankar än sina manliga klasskamrater

Bland glastak och läckande rör Jämställdhet inom högskolan, en komparativ studie mellan två institutioner vid Lunds universitet

Abstract Varför ser det ut som det gör inom den svenska akademin? Vilka är orsakerna till att män och kvinnor väljer olika utbildningar och karriärvägar inom högskolan? Inom området jämställdhet och högskolan finns många olika teorier kring de faktorer som påverkar könsfördelningen. De vanligaste metaforerna som används är den läckande pipelinen och glastaket som båda beskriver olika typer av jämställdhetsproblem. Vårt mål med den här studien har varit att dels se hur teoribildningen har utvecklats inom området och dels att göra en analys av vilka olika faktorer som påverkar könsfördelningen på två institutioner vid Lunds universitet. Vi har valt att göra en komparativ studie mellan två institutioner som skiljer sig åt, inte bara ämnesmässigt utan framförallt i fördelningen av kvinnor och män på allt från grundutbildningsnivå till de högsta akademiska nivåerna inom institutionen. För att kunna göra vår jämförelse mellan institutionerna har vi dels samlat en del kvantitativ data i form av statistik och dels genomfört intervjuer med de båda institutionsledningarna. Vårt resultat visar på en rad faktorer som påverkar könsfördelningen. Utifrån de olika teorier som finns presenterade i början av vår studie har vi försökt att klassificera några olika orsaker. Det handlar bland annat om homosocialitet inom organisationerna och om strukturella mönster i det omgivande samhället. Nyckelord: universitet och högskolesystem, jämställdhet, organisationsstruktur, organisationskultur, homosocialite

Hur påverkar värdeorientering preferens av organisationsattribut? - En kvantitativ undersökning av relationen mellan materialistisk/postmaterialistisk värdeorientering och preferens av organisationsattribut hos Generation Y

I en tid präglad av globalisering, teknisk innovation och individualism har kampen om talangfulla medarbetare vuxit fram. Arbetsgivarens behov av att framstå och uppfattas som attraktiv har kommit att bli betydande, speciellt i relation till Generation Y som olikt tidigare generationer byter arbetsgivare flera gånger under sin yrkeskarriär. En generationskohort, så som Generation Y, består av individer som under sina formativa år vid en bestämd tid exponeras för samma betydande externa händelser, vilka gör att individerna tenderar att utveckla liknande preferenser, beteende och attityder. Då arbetsmarknadens generationella sammansättning förändras och Generation Y successivt utgör en större del blir det viktigare för arbetsgivarna att skräddarsy sitt Employer Brand efter generationskohortens preferenser. Enligt Ronald Inglehart har det i de avancerade industriländerna i väst sedan efterkrigstiden skett en övergång från en prioritering av materialistiska värden till postmaterialistiska värden, vilken innebär att värden kopplade till självförverkligande och livskvalitet blir centrala i individens liv. Värdeförändringen påverkar troligtvis mer specifika värden och värderingar, så som exempelvis preferens av organisationsattribut. Syftet med denna undersökning är att undersöka relationen mellan Generation Y-studenters värdeorientering och preferens av organisationsattribut, genom att testa undersökningens hypotes: Individens värdeorientering påverkar individens preferens av organisationsattribut. Generations- och kohortteori används tillsammans med Ingleharts teori om den tysta revolutionen för att tillsammans med mätinstrument för värdeorientering och preferens av organisationsattribut besvara undersökningens frågeställningar och testa undersökningens hypotes. En kvantitativ surveyundersökning utförs med hjälp av elektroniska enkäter för att samla in data, och bearbetning av data görs i IBM SPSS. Majoriteten av respondenterna har en värdeorientering som består av både materialistiska och postmaterialistiska värden, men postmaterialistiska värden tenderar att prioriteras högre än materialistiska. Organisationsattribut från kategorin ”Människor & kultur” anses som mest attraktiva, medan attributen från kategorin ”Ersättning & möjlighet att avancera” anses som minst attraktiva. Trots att preferens av organisationsattribut varierar beroende på värdeorientering, föreligger inget statistiskt samband mellan värdeorientering och preferens av organisationsattribut.In an era characterized by globalization, technological innovation and individualism the battle for top talent has emerged. Employers’ need to be seen and perceived as attractive have become significant, especially in relation to Generation Y that unlike previous generations change employer several times during their professional careers. A generational cohort, as Generation Y, consists of individuals who during their formative years are exposed to the same significant external events, which means that the individuals tend to develop similar preferences, behavior and attitudes. The change of generational composition in the work force and the fact that Generation Y gradually constitutes a major part of it, makes it more important for the employers to tailor their Employer Brand to the preferences of the generational cohort. According to Ronald Inglehart, since the postwar period a change of priority from materialist values to post-materialist values has occurred in the advanced industrial countries in the West, which means that values linked to self-fulfillment and quality of life is central in the life of the individual. More specific values are probably affected by the value change, such as preference of organizational attributes. The purpose of this study is to investigate the relationship between Generation Y students' value orientation and preference of organizational attributes by testing the hypothesis: The individual value orientation affects the individual preference of organizational attributes. Generation- and cohort theory is used together with Inglehart's theory of the silent revolution, in order to together with measuring instruments for value orientation and preferences of organizational attributes answer the survey questions and test the survey's hypothesis. A quantitative survey is conducted using electronic questionnaires in order to collect data, and the data is processed in IBM SPSS. The majority of respondents have a value orientation that consists of both materialist and post-materialist values, but post-materialist values tend to be given higher priority than materialistic. Organizational attributes from the category ‘People & Culture’ is considered as most attractive, while the attributes of the category ‘Compensation & opportunities for advancement’ is considered the least attractive. Despite the preference of organizational attributes varying depending on the value orientation, there is no statistical relationship between value orientation and preference of organizational attributes

Sex i paradiset : Konformitet i samband med sexuell aktivitet

Many university students feel that their sexual activity is either not sufficient or that it is too high. This leads to dishonesty and discomfort concerning the subject when it is discussed. This can be seen as a sign of conformity. The goal of this quantitative study was to explore a possible correlation between conformity and sexual activity in two university programs at Lund University, Sweden. Guided by theories on conformity the study analyzed similarities and differences within the correlation of conformity and sexual activity. Particular attention was paid to differences in gender, relationship status, and faculty. 227 questionnaires were collected and analyzed. The findings show that students overestimate the sexual activity of their peers and therefore create an illusion of a norm, and that 44.5 % of all the respondents do conform when it comes to sexual activity. Ïndividuals that are not in a relationship and individuals that have not had sex conform the most, but in contrast to previous research this study shows that conformity amongst men is higher than amongst women. The results highlight the need for further research within the subject of sexual activity

Kvalitetssignalering genom universitetsranking - Påverkar universitetsranking de sökande till universitet och högskola?

The effect of university ranking on university applications has been subject to evaluations in several countries but in Sweden it is not as recognized. This study aims to examine whether applicants to Swedish university studies are affected by national and international university rankings. The effect of university ranking is examined on a set of applicant related variables such as the total number of applications and the grade levels of the applicants during the period 2008 to 2015. The model is estimated with fixed effects. Only two out of 35 estimates were found to be significant. However, the sizes of these estimates were found to be very small. The results suggest that the application pattern to Swedish universities is explained by something other than university rankings

Tekniska högskolan läroprogram 1975-1976

Sisältää tiedot henkilökunnasta, laboratorioista ja laitoksista, opinnoista ja tutkinnoista sekä opintosuunnitelmat

Tekniska högskolan läroprogram 1977-1978

Sisältää tiedot henkilökunnasta, laboratorioista ja laitoksista, opinnoista ja tutkinnoista sekä opintosuunnitelmat