Främjandet av mannens hälsa och välbefinnande med hjälp av mångprofessionalitet : Sociala medier som verktyg

Arbetet är en del av den sista fasen av projektet Mannens hälsa och välbefinnande. Ett gemensamt resultat för de tidigare faserna är att mannen borde tas mera i beaktande som en individ och det borde användas mera samarbete för att kunna hjälpa mannen med psykiska problem. Syftet med arbetet är att, med fokus på mannen, utreda mångprofessionella arbetsmetoder för personal inom mental- och missbrukarvård. En frågeställning som utreds är hur mångprofessionellt arbete för män inom mental- och missbrukarvården kan främjas genom social media. Arbetet resulterar i att ett mångprofessionellt arbetssätt kan vara till stor hjälp eftersom expertisen i en mångprofessionell arbetsgrupp behövs för att stödja mannen och hans näromgivning under en svår process. Resultatet har uppnåtts med hjälp av latent innehållsanalys. För kommande och nuvarande personal inom vården och det sociala området har en hemsida producerats. Hemsidans uppgift är att väcka tankar och stöda personalen i mångprofessionellt arbete med män.This Bachelor’s thesis is part of the last phase in the project Men’s Health and Well-being. A common result of the previous phases concludes that the man should be taken more into account as an individual, and there should be more co-operation to help the man with mental health problems. The aim of this thesis is, focusing on the man, to study interprofessional working methods for staff within mental health and substance abuse. An issue under investigation is how interprofessional work for men in mental health and substance abuse services can be promoted through social media. The thesis results in that an interprofessional approach can be very helpful, because the expertise within an interprofessional working team is needed to support the man and his immediate environment during a difficult process. The result has been achieved by using latent content analysis. A website has been produced for current and future professionals within health and social work. The website is to provoke thoughts and support staff in interprofessional work with men

Vi vill inte leka med dig! : en studie om könsskillnader och gruppdynamik vid kränkning och mobbning på ett daghem

Syftet med lärdomsprovet är att med observationer studera och beskriva förekomsten av mobbning och kränkningar bland barn på ett daghem. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka interaktionen bland flickor respektive pojkar, samt mellan de två könen. Genom detta är avsikten att studera om det finns skillnader i flickors och pojkars sätt att trakassera och kränka varandra. Ytterligare har väldigt få studier gjorts om mobbning på daghem och syftet med studien är därför också att belysa detta område mera för att skapa medvetenhet bland daghemspersonal och andra relevanta aktörer. Inhämtande av information har gjorts med hjälp av observationer på ett daghem i Österbotten. I gruppen fanns ungefär 20 barn i åldern 5-6 år och observationen har pågått under sex timmar fördelat på tre dagar. Ytterligare data som använts är tidigare forskning, litteratur, avhandlingar, lagtexter och internetkällor. Resultatet visar på att det förekommer en hel del olika typer av kränkningar som skulle kunna vara mobbning. Bland pojkar var fysisk mobbning vanligast medan flickorna använde sig av främst tyst och verbal mobbning. Dynamiken i gruppen hade en mycket stor betydelse och en stark ledare utmärktes som påverkade stora delar av gruppens agerande.The aim of the bachelor’s thesis is to study and describe the existence of insults and bullying among children at a day care center. The thesis is further aiming to investigate the interaction among girls in comparison to boys and interaction between both genders to see if there are differences in the way girls and boys bully each other. Only a few studies have been done on bullying at day care centers and the goal with this thesis is also to further illuminate this subject and create awareness among personnel working with small children and other relevant actors. The collection of data was done through observations at a day care center in Ostrobothnia in Finland. The group of children consisted of approximately 20 children, aged 5 -6. The observations have been carried out at three sessions of six hour each. Additionally, earlier research and literature, laws and internet sources in the field have been used. The study shows that there are a variety of insults that could be counted as bullying. Physical bullying was most common among the boys while the girls used mainly verbal and silent kinds of bullying. Group dynamics had a great impact and a strong leader who affected the behaviour of a large portion of the group could be distinguished

Skillnader i självbild hos flickor och pojkar från individualistiska och kollektivistiska kulturer

This present study examined differences in construal of self-esteem by children with individualistic and collectivistic cultural backgrounds measured by the Swedish scale Jag tycker jag är (I think I am). The study also examined gender differences on different facets of self-esteem, both between and within the culture groups. There were 731 participants in the sample. The collectivistic children scored lower on the subscales measuring relations and social emotions. The patterns of gender differences were different within the groups. Swedish girls scored lower than Swedish boys on the subscales measuring general self-esteem, physical qualities, skills and affect. There were no statistically significant gender differences in the collectivistic group. The effect sizes were mostly low which is normal for cross-cultural and gender studies of self-esteem.Denna studie undersökte skillnader i konstruktion av självkänsla hos barn med individualistisk och kollektivistisk bakgrund med hjälp av instrumentet Jag tycker jag är. Studien undersökte även könsskillnader i olika aspekter av självkänsla både mellan de kulturella grupperna och inom dessa. Urvalet bestod av 731 personer. Barn med kollektivistisk kulturell bakgrund skattade sig lägre än svenska barn på subskalor som mäter relationer och sociala emotioner. Könsskillnader såg olika ut för de två kulturella grupperna. Svenska flickor skattade sig lägre än svenska pojkar på subskalor som mäter grundsjälvkänsla, fysiska egenskaper, färdigheter och psykiskt välmående. Det fanns inga signifikanta könsskillnader i den kollektivistiska gruppen. Effekstorlekar i denna studie var låga, vilket är normal nivå för studier om tvärkulturella skillnader i självkänsla och om könsskillnader

Viljemässig kontroll i förändring: En jämförande studie om könsskillnader i viljemässig kontroll bland barn i Sverige

57 nine to ten year old children, from two small towns in the south of Sweden, were tested for gender differences in effortful control. Data was collected via caregivers completing the Temperament in Middle Childhood Questionnaire (TMCQ). A two- tailed t test was performed to examine whether a real difference between boys and girls exists. Results showed a significant gender difference in two measured variables; effortful control and its perceptual sensitivity component. The results were compared with earlier studies in the field, using effect sizes from abroad (d = 1.21) and Sweden (d = .32). Consistent with another Swedish study the effect size results suggests smaller gender differences in effortful control in Sweden (d = .55) compared to the foreign studies. However, due to the small sample size and the fact that the compared studies were conducted in different countries and under different circumstances, no conclusions can be drawn from these results, nor can the results be generalized to other groups.Könsskillnader i viljemässig kontroll undersöktes bland 57 nio- till tioåriga barn bosatta i två mindre samhällen i södra Sverige. Datainsamlingen skedde genom att barnens vårdnadshavare skattade sitt barns beteende i frågeformuläret Temperament in Middle Childhood Questionnaire (TMCQ). Ett tvåsvansat t test utfördes för att undersöka om det förelåg en skillnad i viljemässig kontroll mellan pojkar och flickor. Resultatet tyder på en signifikant könsskillnad mellan två mätta variabler; viljemässig kontroll samt dess delkomponent perceptuell sensitivitet. På grund av det lilla samplet och stort bortfall (53%) kan dock inga säkra slutsatser dras. Resultatet jämfördes trots det med tidigare studiers effektstorlekar både från Sverige (d=.32) och utomlands (d=1.21). Liksom tidigare rådata från en svensk studie tyder föreliggande studies effektstorlekar (d=.55) på mindre könsskillnader i viljemässig kontroll än vad tidigare utländska studier kommit fram till. På grund av att de studier resultatet jämförts med är utförda dels i andra länder, vid andra tidpunkter och med andra metoder, skapar det även osäkerhet i jämförelsen

Utvecklingen av matematikångest hos elever i olika matematikprestationsgrupper och hos flickor och pojkar i årskurs 7–9

Matematikångest är ett tillstånd av obehagskänslor som tar sig uttryck både då matematiska uppgifter ska utföras och i vardagliga situationer som kräver matematiskt tänkande. Elever med hög grad av matematikångest tenderar att undvika situationer som kräver matematiska färdigheter, vilket i sin tur kan begränsa dem i deras framtida karriärval. Syftet med avhandlingen är att undersöka utvecklingen av matematikångest bland finlandssvenska elever i årskurs 7–9. Utvecklingen undersöks mer specifikt genom att ta reda på vilka könsskillnader i utvecklingen av matematikångest som finns och dessutom genom att undersöka vilka skillnader som finns i utvecklingen av matematikångest hos elever i olika matematikprestationsgrupper (lågpresterande, medelpresterande och högpresterande). Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor: 1. Vilka skillnader finns det i utvecklingen av matematikångest hos flickor och pojkar i årskurs 7–9? 2. Vilka skillnader finns det i utvecklingen av matematikångest hos elever i olika matematikprestationsgrupper i årskurs 7–9? Denna avhandling är en delstudie i FRAM-projektet. I delstudien undersöktes 533 finlandssvenska elever i årskurs 7–9 från fem olika grundskolor. Mätinstrumenten som användes var Math anxiety scale for adolescents (MASA) och räknefärdighetstestet KTLT. Datainsamlingen skedde på hösten 2016 och våren 2019. För att besvara forskningsfrågorna användes analyserna Independent Samples T-Test, One-Way ANOVA och Repeated Measures ANOVA. Resultaten i denna studie visar att det inte finns signifikanta skillnader i utvecklingen av matematikångest över tid då man jämför flickor och pojkar, även om flickorna i båda årskurserna uppvisar högre grad av matematikångest. För hela samplet kan man dock se en signifikant moderat ökning av matematikångesten över tid. Då prestationsgrupperna jämförs visar resultaten att det inte heller finns signifikanta skillnader i utvecklingen av matematikångest mellan prestationsgrupperna, även om det i båda årskurserna framgår att den lågpresterande gruppen har den högsta graden av matematikångest och den högpresterande gruppen den lägsta graden av matematikångest. Det är viktigt att man i skolan är medveten om att svaga matematikfärdigheter kan bero på matematikångest. För att kunna stöda elever med svaga matematikfärdigheter är det viktigt att identifiera om elevens utmaningar beror på kognitiva eller känslomässiga faktorer

Självuppfattning i matematik : En viktig prediktor för matematikångest, matematikfärdigheter och motivation för matematik

Matematik är ett av de viktigaste läroämnena i skolan eftersom kunskaper i matematik är centrala både i arbetslivet och vardagen. Finländska studier har dock visat att elevers matematikkunskaper har minskat betydligt. Till en följd av svaga matematikfärdigheter kan elever utveckla matematikångest och lågt intresse för matematik. Syftet med denna avhandling är att undersöka matematikångest, matematikfärdigheter och motivation för matematik hos elever i årskurs 4–6. Avhandlingens forskningsfrågor är följande: 1. a) Hurdana samband finns det mellan matematikångest, matematikfärdigheter och motivation (självuppfattning, upplevd betydelse och upplevd nytta)? b) Hur påverkas elevernas matematikångest och matematikfärdigheter av motivationen? 2. Vilka skillnader finns det mellan pojkar och flickor gällande matematikångest, matematikfärdigheter och motivation? 3. Vilka skillnader finns det mellan årskurserna gällande matematikångest, matematikfärdigheter och motivation? Avhandlingens metod är kvantitativ och datamaterialet har samlats in med hjälp av enkäter och screeningtest vid ett tillfälle. I denna studie användes fyra validerade mätinstrument: MARS-E, FUNA-DB, SDQ I och Value Beliefs about Math Scale. Samplet bestod av 345 elever i årskurs 4–6. Forskningsfråga ett analyserades med hjälp av Pearsons korrelationsanalys och linjär regressionsanalys. Analysmetoden för de två andra forskningsfrågorna var tvåvägs ANOVA. Undersökningens resultat visar att det finns samband mellan matematikångest, matematikfärdigheter och motivation för matematik. Variabeln självuppfattning har signifikant effekt både på matematikångest och matematikfärdigheter. Vidare visar resultatet att flickor i jämförelse med pojkar har lägre motivation för matematik, svagare matematikfärdigheter och upplever mera matematikångest. Analyserna av årskursskillnader visar att elevers självuppfattning och upplevd nytta i fråga om matematik minskar under skoltiden. Resultaten är i allmänhet i linje med tidigare forskning

Självkänsla och anknytning hos elever i gymnasieskolans sista år

I denna studie undersöktes självkänsla och anknytning hos 132 ungdomar i tredje året på gymnasieskolan. Självkänsla mättes med Forsman och Johnsons självskattningsformulär Basal och förvärvad självkänsla. Anknytning mättes med Armsden och Greenbergs självskattningsformulär Viktiga personer i mitt liv som mäter relation till mamma, pappa och vänner. Resultaten visade att basal självkänsla hade ett statistiskt signifikant måttligt samband med anknytning (r = 0,45). Flickor hade signifikant lägre basal självkänsla och signifikant högre förvärvad självkänsla än pojkarna. Vidare undersöktes de fyra möjliga kombinationerna av basal och förvärvad självkänsla. Det fanns signifikanta skillnader mellan självkänsletyp och anknytning i helskala samt anknytning till pappa. Signifikant fler flickor än pojkar hade självkänsletypen låg basal–hög förvärvad som tidigare forskning funnit ha samband med höga ohälsotal. Slutsatser av studien är att det finns anledning att i större utsträckning använda självkänslemått som mäter både inre och yttre självkänsla då dessa förmår ge en mer sammansatt bild av individers självkänsla. Studien bekräftar en stor mängd tidigare forskning som visar att flickor har signifikant lägre självkänsla än pojkar. Vidare visade resultaten att särskilt relationen till pappa tycks ha betydelse för vilken självkänsletyp man har, där bättre relation till pappa kunde kopplas till hälsosamma självkänsleprofiler och vice versa

Självbild och dess relation till kreativitet i sen adolescens

Individens självbild formas genom erfarenheter och tolkningar av miljön. Studien bygger på Shavelson et als. Modell som delar upp självbild i en hierarki av dimensioner, där generell självbild (självkänsla) är högst upp, och följs av en fördelning av akademisk och icke-akademisk (fysisk, psykisk och emotionell) självbild osv. Syftet med studien var att med självbildsinstrumentet SDQIII och de två kreativitetsinstrumenten AQ och TCT-DP, undersöka relationen mellan självbild och kreativitet, samt eventuella könsskillnader. Deltagarna bestod av 61 kvinnor och 32 män från fem gymnasieklasser i en utvald skola i Malmö. Hypotesen var att kreativa individer har en mer positiv självbild. Resultatet visade på att kreativa individer har en mer positiv självbild inom dimensionerna relationer med motsatt kön, problemlösning, akademisk samt verbal självbild. Män hade en högre självbild inom domänen problemlösning, fysisk förmåga och verbal självbild. I diskussionen tas bl.a. upp vad verklig genuin självbild är

Socialarbetares tolkning och tillämpning av LVM: ur ett genusperspektiv

The law (1988:870) concerning care of substance abusers is constructed in a way that gives the social workers room to interpret and apply the law individually. This may contribute to differences in treatment between female and male substance abusers. The purpose of the essay was to investigate whether the client's gender had any significance to how the social worker interpret and apply the law (LVM). The specific questions we worked around were: - What significance does the client's gender have in the decision-making? - Does the social worker's opinion about the law have any significance? - What factors can effect the social worker's interpretation and application of the law? - What importance do the social workers attach to prevailing norms about men and women when they interpret and apply the law? We chose to use a qualitative method to answer the above questions. Six social workers were interviewed and 39 LVM sentences were analysed. The collected materials were interpreted from a gender perspective. The results of the study showed that there was a difference in how the law was interpreted and applied depending on whether the client was a woman or a man

Existerar stereotyphot hos män vid emotionella intelligenstest?

Denna studie undersökte om män som blev stereotyphotade, genom att de påmindes om stereotypen ”män är sämre än kvinnor på emotionell intelligens”, skulle prestera sämre på ett emotionellt intelligenstest än män som inte blev stereotyphotade. Studien ämnade även till att se om Locus of Control hade en modererande effekt på förhållandet mellan stereotyphot och emotionell intelligens. Detta testades genom att 62 män fick genomföra ett emotionellt intelligenstest, innehållande självskattningsfrågor och avläsning av ansiktsuttryck. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna erhölls, det vill säga huvudhypotesen fick inget stöd. En eventuell orsak till att stereotyphotseffekten uteblev skulle kunna vara att det datorbaserade emotionella intelligenstestet var alltför omfattande när det kom till upplägg och mätning