Att reproducera en människa med hjälp av en annan människa : en affektiv analys av vård- och hemarbete i den privata sfären

Abstract

This master’s thesis examines migrant care and domestic work in private households in Finland as affective labour. This particular spectrum of reproduction is approached from the perspectives of migrant workers and employers. Firstly, the thesis analyses how workers express affective and precarious aspects of their labour. Secondly, the thesis demonstrates how the demand for privately employed care and domestic work is produced, and discusses what this bought service consists of. Finally, everyday boundary making between workers and employers in the private household is studied. The research material consists of 16 semi-structured thematic interviews, half of which are conducted with individuals from the Philippines, who have moved to Finland and are working with care and domestic work in private households, and half with individuals living in Finland who employ a migrant care and domestic worker from the Philippines. A qualitative, theory-driven reading of the material is done in the analysis. The analysis departs from a theoretical perspective on emotions as affects that are organised in order to express social power relationships. The analysis is based on research discussions on affect, affective capitalism, precarisation, reproduction and the neoliberal organisation of care. The thesis is situated in an area of sociological care research and research in affective labour. The thesis shows how affects are organised in social reproduction, of which they are an integral part. The analysis demonstrates how the informants working with care and domestic labour express affects such as love, happiness, gratitude and humility in relation to their work. These are interpreted as precarious affects that express the particular neoliberal and postcolonial context that the workers move in, and the migratory experiences and the legally insecure positions of the workers. The informants are affected in a way that constructs them as productive workers, which touches upon the affective dimension of value production. The worker affects the children, the household and the employer, not only liberating time but also producing positive affects in the home, directly increasing the well-being of the employer and thus also their productive capacity. Social reproduction is consequently linked to value production in society. The workers not only reproduce the household and the individuals, but also society as a whole. In addition, the analysis shows, on the level of individual employers, how the demand for private care and domestic work is produced in a contemporary Finnish context through a combination of different structural factors. The private day care allowance and the tax reduction are practices through which the state encourages private employment. Cuts to social and health care services cause unavailable public day care. The precarisation of work life and the gendered division of labour in the household makes combining family with work harder for (female) informants. What is bought is mainly inexpensive time, which is spent together with the children or in order to work for longer hours. Finally the thesis examines how affects are manifested in the relationship between workers and employers, through everyday boundary making practices in the private household. The relationship shows the imprint of social power structures and of mutual but also asymmetric dependence, which is expressed through ambivalences and tensions. The precarious juridical position of the worker implies a conditional character for the relationship. The social order is re-created through everyday practices, such as a worker disappearing when guests enter the house, or a worker who stays longer to care for the children when the employer once again is working over-time. The analysis is situated in a context defined by contemporary capitalism, in which migrating persons are produced as flexible, inexpensive workers and reproductive labour is poorly valued. This context make up the frame for the affective reactions of the workers. The analysis emphasises that the demand for private care and domestic labour depends on high income earners who receive subsidises and allowances for employing. In addition, it requires the production of a flexible feminine migrant labour force, which perform diverse work tasks in exchange for a low salary.Den här avhandlingen granskar privat anställt migrerande vård- och hemarbete som utförs i privata hem i Finland som affektivt arbete. Avhandlingen närmar sig denna specifika del av det reproduktiva spektret ur migrerande arbetares och arbetsgivares synvinkel. För det första analyserar avhandlingen hur arbetare uttrycker affektiva och prekära aspekter i sitt arbete. För det andra visar avhandlingen hur efterfrågan på privat anställt vård- och hemarbete produceras, och diskuterar vad den köpta tjänsten består av. Slutligen studeras vardagliga gränsdragningar mellan arbetare och arbetsgivare i det privata hemmet. Forskningsmaterialet består av 16 halvstrukturerade temaintervjuer, varav hälften är utförda med individer från Filippinerna som har flyttat till Finland och arbetar med privat anställt vård- och hemarbete, och hälften med individer bosatta i Finland som anställer en migrerande vård- och hemarbetare från Filippinerna. I analysen görs en kvalitativ, teoridriven läsning av materialet. Analysen utgår från ett teoretiskt perspektiv på känslor som affekter, som är organiserade för att uttrycka sociala maktstrukturer. Analysen baserar sig på forskningsdiskussioner kring affekt, affektiv kapitalism, prekarisering, reproduktion och nyliberal organiseringen av vård. Avhandlingen placeras i områden för sociologisk vårdforskning och forskning i affektivt arbete. Avhandlingen visar hur affekter organiseras i den sociala reproduktionen och är en integrerad del av denna. Analysen lyfter fram hur informanterna som arbetar med vård- och hemarbete uttrycker affekter som kärlek, glädje, tacksamhet och ödmjukhet i relation till sitt arbete. De tolkas som prekära affekter som uttrycker den specifika nyliberala och postkoloniala kontext som informanterna rör sig i, samt informanternas migratoriska erfarenheter och juridiskt osäkra position. Informanterna affekteras på ett sätt som konstruerar dem till produktiva arbetare, vilket tangerar den affektiva dimensionen av värdeförmering. Arbetaren affekterar barnen, hushållet och arbetsgivaren, och frigör således inte enbart tid utan producerar därtill positiva affekter i hemmet som direkt ökar på arbetsgivarens välmående och så också produktiva förmåga. Därmed hänger den sociala reproduktionen ihop med värdeproduktionen i samhället. Arbetarna reproducerar inte bara hushållet och individerna, utan också samhället som helhet. Därtill visar analysen, på nivån för enskilda arbetsgivare, hur efterfrågan på privat anställt vård- och hemarbete produceras i en samtida finländsk kontext genom en kombination av olika strukturella faktorer. Stöd för privat vård av barn och skattereduktion är praktiker genom vilka staten främjar privat anställning, och nedskärningar av social- och hälsovårdstjänster ger upphov till otillgänglig offentlig dagvård. Prekariseringen av arbetslivet samt den könade arbetsfördelningen i hemmet gör det svårare för (kvinnliga) informanter att kombinera familj och arbete. Det som köps är fram för allt förmånlig tid, som spenderas med barnen eller på att lönearbeta. Slutligen granskar avhandlingen hur affekterna manifesteras i förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare genom vardagliga gränsdragandets praktiker i det privata hemmet, och visar att förhållandet präglas såväl av sociala maktstrukturer, som av ett ömsesidigt men också asymmetriskt beroende som tar sig i uttryck i ambivalens och spänningar. Arbetarens prekära juridiska position medför en villkorlig karaktär till förhållandet. Den sociala ordningen återskapas genom vardagliga praktiker i form av en arbetare som försvinner då arbetsgivaren får gäster, eller en arbetare som stannar kvar längre för att ta hand om barnen då arbetsgivaren än en gång arbetar övertid. Analysen placeras i en kontext av samtida kapitalism, i vilken migrerande personer produceras till flexibla och förmånliga arbetare och det reproduktiva arbetet tillges lågt värde. Denna kontext utgör ramen för arbetarnas affektiva reaktioner. Analysen lyfter fram att efterfrågan på privat anställt vård- och hemarbete är avhängig höginkomsttagare som beviljas stöd för att anställa. Därtill krävs också produktionen av en flexibel feminin migrantarbetskraft, som utför varierande arbetsuppgifter för en låg lön