Small Arms Control in Africa

Abstract

The thesis explores African small arms control practices and how these have emerged and changed over time. The thesis traces the origin of small arms control practices in Africa by using a historical narrative methodology. It then categorizes and interprets the findings using a critical theory, historical-relationalism , and identifies five different small arms control practices embedded in different historical periods: the pre-colonial, the imperial, the colonial, the decolonial and the neoliberal governance system. These systems are described, compared and situated in their historical contexts. The neoliberal governance system is specifically explored through an in-depth case study of the Nairobi Protocol. The Nairobi Protocol is an intergovernmental convention adopted by states in East and Central Africa to address proliferation of small arms and light weapons. Based on the institutional design and implementation record of the Nairobi Protocol, as well as evidence of simultaneous ongoing militarism in member states, the author draws conclusions about neoliberal governance as small arms control practice. She finds that neoliberal governance of small arms is associated with technical-, administrative- and legal reforms, aimed at protecting state and market interests, by, for example, enhancing controls of weapon flows not sanctioned by the state, while enabling state sanctioned proliferation.Kunskap och forskning om vapenkontroll i Afrika har tidigare varit mycket begränsad. Populärkultur har skapat en bild av Afrika som översvämmat av AK47:or och andra likande vapen. När FN försökte återupprätta internationella avtal om skjutvapen på 1990-talet, användes väpnade konflikter i Afrika ofta som exempel för varför sådana ansträngningar behövdes. Sedan dess har en rad olika åtgärder antagits, inte minst av afrikanska länder. I östra-, centrala-, södra och västra Afrika har grupper av stater gemensamt antagit rättsligt bindande konventioner för ökad kontroll av skjutvapen på nationell och regional nivå. Dessa regionala vapenkontrollsåtgärder är mer långtgående än i de flesta andra regioner i världen. Avhandlingen försöker förklara uppkomsten av de afrikanska skjutvapenkontrollsavtalen, samt hur de skiljer sig från tidigare vapenkontrollpraxis i Afrika. Avhandlingen försöker även att analysera resultaten av de regionala avtalen, med hjälp av en fallstudie om Nairobiprotokollet. Med hjälp av historisk berättningsanalys och genom att använda kritiskteori identifierar författaren fem olika system för kontroll av skjutvapen inbäddade i olika historiska perioder