Lärare lär genom skuggning. En studie av hur lärare i grundsärskolan utvecklar interaktionen i matematikundervisningen

Abstract

Syfte Studiens syfte har varit att undersöka hur lärares interaktion med sina elever under matematiklektionerna kan utvecklas i ett par grundsärskoleklasser, där även elever i inriktningen träningsskola ingår. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka hur interaktionen mellan elever visar sig under lärarnas utvecklingsfas. Studiens fokus har alltså varit att utgå från ett nuläge och följa en utvecklingsprocess. Det som vi velat synliggöra är hur interaktionen såg ut vid undersökningens inledning och hur kvalitén på interaktionen har kunnat utvecklas. Teori I studien har genomgående ett sociokulturellt perspektiv antagits, där Vygotskijs teorier om proximala utvecklingszoner har en framträdande roll. Dessa utvecklingszoner har varit intressanta i det lärandet som eftersträvas för de i studien ingående eleverna, men även hos de båda deltagande lärarna. Metod I denna kvalitativa studie, som är starkt inspirerad av aktionsforskning, har skuggning använts som metod för att synliggöra och utveckla den egna praktiken hos de båda deltagande lärarna. De verktyg som använts i skuggningsstudien är dagbok, observation och reflekterande samtal. I studien har två lärare skuggat varandra genom att göra klassrumsobservationer under lektioner då det pågått undervisning i matematik. Det totala antalet observationer har uppgått till tolv, d.v.s. sex lektioner hos varje lärare. Dessa undervisningstillfällen har sedan bearbetats i reflekterande samtal mellan den undervisande läraren och den som observerat. Där har läraren fått möjlighet att samtala om sina egna reflektioner samtidigt som observatören kunnat lägga fram kritiska reflektioner och förslag på utvecklingsområden. I observationerna har Kleins fem kriterier om samspel använts. Resultat I resultatet framkommer hur de båda lärarna genom att tillämpa skuggning i den egna praktiken upptäcker utvecklingsbara områden i sin undervisning och sitt förhållningssätt, samt att de får syn på hur interaktionen i den egna undervisningen inverkar på hur eleverna interagerar sinsemellan. Synligt blir också hur interaktionen förändras över tid, kanske framförallt hur lärarna utvecklar sitt sätt att medvetet planera för att interaktion mellan elever ska få bättre förutsättningar. Men att lärarna genom sitt förhållningssätt har en viktig roll som modell för sina elever när det gäller interaktion, blir också synligt