The evolution of Oscar Montelius : a critical historiographical analysis on his academic legacy, and the influences that shaped his later research

Through a critical historiographical analysis of Swedish archaeologist Oscar Montelius’s evolving perspectives, this paper seeks to examine complex aspects of Montelius’s research between 1910–1921 that has received little attention by scholars. Using a comparative approach that examines the similarities between Montelius later research and the German archaeologist Gustaf Kossinna, this paper reveals that towards the end of his life, Montelius started to increasingly adopt Kossinna’s standpoints, resulting in Montelius moving away from his prior research. This alignment is shown through the examination of several papers written by Montelius during the stated period. Therefore, the aspiration of this analysis is to offer insights into the research that led to the discrediting of Kossinna’s academic contributions, but which in comparison left Montelius’s legacy mostly unblemished. Concurrently, this article delves into the substantial impact that Kossinna had on Montelius’s scholarly endeavours, especially during the period between1910 and 1921. Thus, the objective of this work is to improve our understanding of the complex legacy of Montelius and the influences that affected him whilst simultaneously highlighting parts of his research relating to nationalism, and racial biology that has not been given as much scrutiny

Samlingsforum 2024 : framtidens magasin för alla tiders samlingar

Samlingsforum 2024 arrangerades i samarbete med Dalarnasmuseum, Falu kommun och branschorganisationen Sveriges Museer

Rådet för skydd av kulturarv : delredovisning 1 mars 2025 : behov av beredskap för skyddet av kulturarv som myndigheterna har identifierat genom sitt arbete i rådet. Ku2023/00864, Ku2024/00322

Det försämrade säkerhetsläget påverkar hela samhället. Vi ser hur attacker mot kulturarv används i modern krigföring för att undergräva trygghet och grundläggande värden. Att skydda kulturarv och säkerställa att museer, bibliotek och arkiv kan fungera även under kris eller krig är därför en viktig del av samhällets beredskap. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i februari 2024 att inrätta ett Råd för skydd av kulturarv. Uppdraget ska redovisas av Riksantikvarieämbetet i tre omgångar, och detta är den första av två delredovisningar där rådet identifierar och presenterar behov för att stärka skyddet av kulturarvet. Fokus ligger på frågor som ingen enskild aktör kan lösa ensam och där samverkan är avgörande. Denna redovisning ska inte ses som en heltäckande kartläggning av beredskapsbehoven och vid detta tillfälle redovisar rådet heller ingen färdig sammanvägning eller prioritering av de identifierade behoven.Text: Ingen upphovsrättBilder och illustrationer: Creative Commons licens CC BY där inget annat anges.Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv</p

Medeltida kalkmålningar på Wanås slott

The article describes the unique discovery of a medieval wallpainting with biblical motifs in the medieval castle of Wanås in northern Scania. The area of the fragment is quite limited but rich and even sensational in its iconography. The style and the iconography of the paintings could indicate an earlier dating of the castle than the established c. 1480

Mögel : att upptäcka, förebygga och åtgärda mögelangrepp i samlingar

Ett mögelangrepp innebär ofta permanenta skador på föremål. Åtgärderna blir ofta omfattande och kostsamma. Därför är tidig upptäckt och förebyggande arbete viktigt. I detta Vårda väl-blad presenteras information som kan vara till stöd inför arbetet med att upptäcka, förebygga och åtgärda mögelangrepp i samlingar

Hertigar i läder och siden : resultaten från en undersökning av tillvarataget material ur Erik och Valdemar Magnussons grav i Uppsala domkyrka

In this article, a collection of textile fragments kept in the Swedish History Museum in Stockholm is presented for the first time. The objects were found in 1906 in a partially emptied medieval grave close to the main altar in Uppsala Cathedral. Judging from the written sources, this grave originally contained the remains of the dukes Erik and Valdemar Magnusson who died imprisoned at Nyköpingshus Castle in 1318. A donation to their tomb is mentioned in a document from the 1320s. In 1729, the grave was rediscovered and obviously emptied of some of its contents. The material kept in the Swedish History Museum consists of pieces of leather, satin, silk and wool along with several fragments of wood and metal. These objects had apparently been put back into the grave after it was examined in 1729. In 2022 some of the textile and leather fragments were carbon-14 dated to the early 14th century. This time fixing supports the idea that they originate from the ducal grave. The leather was most likely used as a cover for the coffins, while some of the satin pieces may have formed a part of one or two burial cushions that were also decorated with silk tassels. Unfortunately, not enough material is preserved to determine whether the dukes’ corpses were covered with winding sheets or if they wore clothes and shoes. Despite this, the collection of fragments at the Swedish History Museum provides valuable information about the royal burial customs in early 14th century Sweden. Especially the satin cushions with silk tassels may be seen as a significant addition to our knowledge of high medievalmaterial culture

Museers digitala förmedling : nulägesanalys 2023–2024

Under 2023–2024 genomfördes en undersökning av hur svenska museer förmedlar sina samlingar, utställningar och annat innehåll via digitala metoder och kanaler. Den är en uppföljning och utveckling av en motsvarande undersökning som genomfördes 2017–2018 i samband med att Riksantikvarieämbetet fick ett utökat museiuppdrag. En enkät skickades till Sveriges museer och 229 svar inkom från personal vid museer i samtliga län. De som svarade arbetar vid allt från ideella museer med enstaka anställda till statliga museer med hundratals. Fördjupande intervjuer genomfördes med personal vid sju museer samt ett forskningsinstitut. Medan de mindre museerna i första hand prioriterar sina fysiska besökare tenderar de större museerna att i högre grad jämställa sina fysiska och digitala besökare. Webbsidor och sociala medier används av de allra flesta och särskilt för små museer är sociala medier de främsta kanalerna för att nå ut till allmänheten utanför museets väggar. Digitala verktyg används alltmer ofta i den fysiska utställningsmiljön, från bildskärmar med text till Virtual Reality. Allt fler museer gör sina digitaliserade samlingar tillgängliga via webben, men relativt få anger att deras museer arbetar aktivt med att uppmuntra återanvändning av de digitaliserade samlingarna, särskilt bland de mindre museerna. Att nå ut till allmänheten oavsett var de befinner sig anges av de flesta som ett syfte med att tillgängliggöra museets innehåll digitalt, men att locka besökare till det fysiska museet anses nästan lika viktigt. Få anger att allmänhetens och andra aktörers återanvändande av det digitala kulturarvet är viktigt syfte för tillgängliggörandet. Utvecklingen av det digitala går snabbt och i både enkäter och intervjuer framgår att många museer efterfrågar bra forum för samarbete och utbyte av erfarenheter. Särskilt som kompetens inom digitalt kulturarv och digital förmedling är utspridd på många olika institutioner – eller helt saknas på de mindre. Tydligare styrning, eller åtminstone gemensamma riktlinjer om vad som är god praktik inom digitaliserat kulturarv, är i hög grad efterfrågat