Synkrotron- och neutronstudier inom heritage science : möjligheter och utmaningar

Kulturarvsföremål är ofta komplexa föremål sammansatta med olika material som åldrats genom åren. Forskningsfrågorna inom området heritage science kan ställas ur flera synvinklar: det historiska sammanhanget och bevarande aspekter, men även kring tillverkning och användning av föremålet. Naturvetenskapliga analysmetoder används mer och mer, men ibland ligger frågeställningarna bortom vad som går att svara på med de mer konventionella analysmetoderna. Då kan synkrotron- och neutronanalyser vara en möjlighet. Synkrotron- och neutronanalyser görs vid storskaliga forskningsinfrastrukturer på ett fåtal platser i världen. I Sverige finns en synkrotronanläggning i Lund – Max IV – och i dess anslutning är en neutronanläggning under uppbyggnad – European Spallation Source (ESS). Synkrotronstrålning är en mycket kraftig röntgenstrålning, vilket gör att analyser kan utföras med bättre noggrannhet än med andra röntgenmetoder. Då strålningen är mycket fokuserad kan ytterst små provmängder analyseras. Neutronstrålning, å andra sidan, kan tränga in djupare i ett material, vilket kan användas för att studera insidan av komplexa föremål. Vidare kan neutronstrålning användas för att studera organiska material och andra svåranalyserade föreningar så som vatten. Rapporten avser att visa på möjligheter och utmaningar med att använda synkrotron- och neutronmetoder inom kulturarvsområdet, men även visa på de risker som finns. Exempel på forskningsfrågeställningar för ett flertal olika material- och föremålskategorier ges där många av frågeställningarna kretsar kring följande: - Spårämnesanalys för proveniensbestämning: glas, keramik och pigment - Visualisering av innandömet av ett föremål genom radiografi och tomografi: metalliska föremål eller stenskulpturer - Fuktgradienter och vatteninnehåll: arkeologiskt material, träföremål och byggnadsdetaljer - Mikrostrukturen hos olika material: fibrer, metalliska material, arkeologiska gravfyndigheter - Inre påfrestningar i material: tillverkningsmetoder, ombearbetningar eller tidigare konserveringsåtgärder. Rapporten ger även en generell beskrivning över ansökningsprocessen för att ansöka om analystid, inklusive en övergripande checklista med frågeställningar att beakta innan en ansökan utarbetas. En ansökan om analystid vid någon storskalig forskningsanläggning kräver vanligtvis samarbeten mellan ägaren av föremålet/frågeställningen, forskare vid forskningsinfrastrukturen och en samarbetspart som har erfarenhet av både kulturarvsforskning och storskaliga forskningsinfrastrukturer för dataanalys och tolkning av resultat, exempelvis Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet deltar även i nationella nätverk kring synkrotron- och neutronforskning och kan vara en länk för vidare samarbeten.

Dateringen av Västerhus kyrkogård på Fröson i Jämtland : en djupanalys av isotopvärden och dateringar av fisk, däggdjur och människor

The medieval church and cemetery of Westerhus (Västerhus) is situated on the island of Frösön in the province of Jämtland, Mid-Sweden. The site was completely excavated and underwent anthropological analysis, published by Nils-Gustaf Gejvall in 1960. A number of early radiocarbon datings were later obtained (Gejvall 1968). In 2009 a new study of the church, site, burials and humans was presented by Elisabeth Iregren and collaborators, and new attempts were made to date the burial ground. Two series of radiocarbon dating have been performed. One aimed at finding the foundation of the site and one sought to identify the last burials. The datings have, however, been questioned in general and supposed to be severely influenced by a reservoir effect. This problem has now been faced through a detailed analysis of available stable carbon and nitrogen isotope measurements– performed by Iregren and collaborators – from the site, the region and elsewhere. Data from humans, domesticates and wild mammals have been used. In addition, the reservoir effect on fish from the surrounding Lake Storsjön has been measured. Combining all this information and applying the diet analysis program FRUITS we found out that the influence of a reservoir effect on the radiocarbon dates is limited to about 100 years. Based on this, a recalibration of the available radiocarbon dates determines that the beginning of the use of the churchyard with 95% probability falls in the interval 1140–1300 AD and the ending within the interval 1330–1470 AD. We thus conclude that the cemeterywas in use from 1140 AD until 1470 AD

The Spur Goad from Herslev : tracing the Legacy of a Western Slavic Rider in Viking Age Denmark

In April 2023, during a metal detector survey at Herslev on Sjælland, a Danish archaeology enthusiast uncovered a remarkable Western Slavic spur goad. This small copper alloy artefact features a three-dimensional horse figure and was originally part of an elaborate spur, representing a group of high-status items known as ‘spurs of the Lutomiersk type’ or ‘zoomorphic spurs’. Similar specimens found across Europe suggest that these spurs were produced in Poland, showcasing a sophisticated ‘animal style’ that developed in the Piast state during the tenth and eleventh centuries. This paper offers a comprehensive analysis of the Herslev goad, placing it in the broader context of analogous items from Poland and other regions of Viking Age Europe. It examines the artefact’s socio-geographical context at Herslev and explores the circumstances of its deposition. The analysis carefully suggests that the goad may have belonged to a prominent equestrian warrior of Western Slavic origin, possibly tasked with an important mission in Denmark

Uppdragsarkeologi 2023 : statistik baserad på beslut fattade av länsstyrelser enligt 2 kap. 11–14 §§ KML

Varje år fattar länsstyrelserna mellan 1100 och 1400 beslut med krav på uppdragsarkeologiska insatser enligt 2 kap. 11–14 §§ kulturmiljölagen (KML). I föreliggande rapport redovisas statistik över de beslut som länsstyrelserna fattade 2023. Tidigare har liknande statistik publicerats för åren 2002–2007 i årsvisa sammanställningar. Statistik för åren 2008–2011 finns redovisad i återrapporteringen av regeringsuppdraget rörande utfallet av de verkställighetsföreskrifter för uppdragsarkeologi som infördes 2007. Motsvarande statistik för åren 2012–2018 saknas.   Sedan 2019 har Riksantikvarieämbetet kunnat återuppta den årsvisa statistiken i och med att länsstyrelserna då införde ett digitalt handläggarstöd, ASK, för hanteringen av beslut om uppdragsarkeologi.3 Riksantikvarieämbetet har möjlighet att ta del av viss information som läggs in i ASK, bland annat att ta ut statistik i form av exceltabeller.4 Det är registreringarna i ASK av beslut fattade under 2023 som tillsammans med de kopior på beslut som länsstyrelserna skickat in digitalt till Riksantikvarieämbetet som ligger till grund för den statistik som redovisas i rapporten.   Statistiken för den uppdragsarkeologi som genomfördes 2023 redovisas i rapporten i form av diagram som försetts med kortfattade kommentarer.

Aspekter av kulturvärden : från datorseende och gatubilder

Den primära tilltänkta användningen är att översikten av kulturvärden i det svenska byggnadsbeståndet ska användas av Riksantikvarieämbetet som underlag till EPBD-processen (Direktiv om byggnaders energiprestanda)1, där Boverket utifrån regeringsuppdrag efterfrågar en identifiering av byggnader med kulturvärden i det svenska byggnadsbeståndet. Denna rapport kommer att vara en utgångspunkt för Riksantikvarieämbetets dialog med Boverket inom ramen EPBD-processen.Rapporten är finansierad av Riksantikvarieämbetets anslag för forskning och utveckling (FoU). För framförda åsikter och sakupplysningar svarar författarna.</p

Recensioner

Recensioner av: Claus von Carnap-Bornheim, Kriegsbedingt zerstört– wissenschaftlich rekonstruiert: Die Prussia-Sammlung aus dem Königsberger Schloss. Dresden2024. 52 s. ISBN: 978-3-95498-788-7.Solveig Marie Wang, Decolonising Medieval Fennoscandia:An Interdisciplinary Study of Norse-Saami relations in the medieval period. ReligiousMinorities in the North, vol. 5. Berlin, De Gruyter,2023. 278 s. ISBN: 9783110784169

Vägnät och kvartersindelning på Stockholms malmar före 1600-talets stadsplaneregleringar

The oldest preserved maps of Stockholm’s Early Modern suburbs date from the 1620s. They contain few real-world fixed points and cannot be rectified in any detail. But there are two work plans from around 1640, when today’s regular orthogonal town plans were laid out, that include rather exact surveys of the organic, unplanned road networks and property blocks that preceded the restructuring. In this contribution, the work plans have been rectified against today’s town plan. And then the 1620s maps have been rectified against the thus corrected work plans. This occasions a discussion of how the early unregulated town plans in Stockholm’s suburbs really functioned

Kulturmiljöregistrets information i verksamheter till sjöss : slutsatser och förslag om sätt att öka tillgänglighet och användbarhet med utgångspunkt i en uppföljning avprojekt för draggning efter förlorade fiskeredskap

Rapporten redovisar en uppföljning av genomförda projekt för draggning och upptag av förlorade fiskeredskap. Syftet är att identifiera åtgärder som bidrar till att öka kännedomen om kulturhistoriska lämningar under vatten och gör informationen i Kulturmiljöregistret tillgängligare och mer anpassad tillverksamheter till sjöss