Kommunal revision - fördelningen av inflytandet i revisionen

Syftet med vår uppsats är att se på om de sakkunniga biträdenas inflytande i revisionen påverkas av de förtroendevalda revisorernas sammansättning, bakgrund och kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda revisorernas könsfördelning, åldersfördelning, antal aktiva politiska år, antal år som förtroendevald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse för hur revisionens inflytande kommer att vara fördelat på de förtroendevalda revisorerna och de sakkunniga biträdena. Genom vår egna teoretiska modell och med hjälp av den institutionella teorin har vi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna få fram relevanta svar. Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, då vi med hjälp av standardiserade enkäter telefonintervjuade alla de förtroendevalda revisorerna i varje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga biträde. Då vi inte statistiskt kunnat säkerhetsställa våra hypoteser genom test i SPSS, har vi istället studerat vårt insamlade material okulärt. Vi har med andra ord inte kunnat testa våra hypoteser utan vi har istället endast kunnat pröva dessa. Vi har i vår undersökning kommit fram till att ingen av våra valda variabler har någon påverkan på inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi sett antydningar till att vissa hypoteser i några fall ej bör förkastas. Men som nämnts ovan har vi inte kunnat säkerhetsställa dessa och därför vågar vi inte säga att det verkligen stämmer. Därför har vi förkastat alla våra hypoteser, dock har vissa endast förkastats tillsvidare. Vi har dock blivit medvetna om att i de kommuner vi valt att intervjua är att det manliga könet dominerar bland de förtroendevalda revisorerna och även att medelåldern bland dessa är hög. Detta har gjort att vissa av våra variabler har varit svåra att undersöka då vi inte har haft något att jämföra med

Mutor och bestickning - vad säger lagen, vad säger moralen?

What is a bribe? Sweden has a strict legal provision in how to handle crimes of corruption in comparison to the rest of the world. In spite of the strict law companies seem to have problems understanding the differences between what is legal and what is illegal. Bribery and corruption are not only counter-acted within the law but are also a frowned upon socially and morally. The common thought is that to accept a bribe is more corrupt than to offer one. Even within the law there are differences between accepting a bribe and offering one. It has been a crime for a long time to accept a bribe but the law against offering one is relatively new. The private and the public sector of the society both have to answer to the same law, but there are different rules for prosecution. On the company Kontorsbolaget AB the purchasing department works against the private market and the selling department against the public sector. With this study I found that there are differences in how the separate departments handle and understand situations that have connections with corruption. The most interesting difference was that the purchasing department were stricter than the selling department in their conception of corruption. This difference may depend upon the fact that the selling department is the one who offers the bribe, which both in common thought and in the earlier law not is such a hard crime like accepting one, which the purchasing department is exposed to. The dissertation is written in Swedish

Diversity Management - A New Paradigm

This paper explores and analyses the development of Diversity Management and workforce diversity (in terms of ethnic background) in Swedish large-sized enterprises. Primarily, this paper aims to make the concept of Diversity Management well-known and useful in the managerial practices. The theoretical framework discussion is based on a literature review about culture, diverse workforce and Diversity Management. It includes positive and negative influences of Diversity Management and the theoretical implementation process in general. The authors of this dissertation chose a survey via e-mail questionnaires addressed to 235 companies in Sweden. The results were analysed in details combined with the research questions and the literature as well as with propositions and conjectures of the authors of this paper. The paper concludes with the criticism and authors’ reflection

Upplevelser av hälsa och lärande relaterat till organisatoriskt förändringsarbete : En intervjustudie med sjuk- och undersköterskor.

Work and health are strongly connected because people spend the most part of their adult life in a workplace. The work environment influences the fellow co-workers experience of health and learning in different ways. Accordingly the organizations influence has by doing so, created a great significance to fellow co-workers experiences. Organizational changes often create turbulence within an organization and are often experienced negatively by the fellow-co-workers even if it will give positive effects later. The aim of this study was to illuminate nurses- and assistant nurses experiences of health and learning related to organizational changes. The method was qualitative and the collection of data was done through twelve semi structural interviews with staff nurses and assistant nurses in a hospital. The result showed several factors in the workplace that effect the experience of health and learning, for example stress, social support, hierarchy, reflection and ways of working. The conclusion showed that there's both obstacles and possibilities for an individual to appropriate a change. Foremost it's about different personalities that have either harder or easier to appropriate and to accept changes. That’s why it's important that the organization is aware of the fellow co-workers different prerequisites for learning so that the changes will succeed and bring forward the positive effect the new organization hopes to achieve. To pursue organizational changes with this understanding in mind bring positive effects on fellow co-workers health. In relation to a health promotion perspective it's important that the organization promotes a salutogenic way of thinking, where there is an emphasis upon a holistic approach so that the fellow co-workers will be able to achieve health and well being

Resetjänst eller inte - var går gränsen i beskattningsavseende?

Mervärdesskatt är ofta förknippat med att det är krångligt och svårt att hantera. Därtill finns det olika mervärdesskattesatser att använda, beroende på vilken affärsverksamhet ett företag bedriver och vilka varor och tjänster som företaget tillhandahåller sina kunder. Vidare om ett företag i sin tur när det handlar i eget namn, också köper in varor och tjänster från andra näringsidkare där ett resemoment ingår, så kan även beskattningssättet skilja sig åt. Antingen ska ett företag använda sig av allmänna bestämmelser avseende mervärdeskatteberäkning eller ska företaget, om det klassificeras som ett reseföretag, beskattas enligt särskilda marginalbestämmelser avseende mervärdesskatt. Syftet med uppsatsen är att försöka undersöka vad som krävs för att ett företag och dess tjänster ska kategoriseras och beskattas enligt de särskilda reglerna, dvs. resetjänstbeskattning. Att försöka få en uppfattning om var gränsen går mellan de allmänna reglerna i ML gentemot de särskilda reglerna för resetjänster. Vilka faktorer det är som är avgörande för vilket sätt som blir aktuellt. Vidare även att få en inblick hur detta beskattningssätt upplevs hos ett företag samt också få information från Skatteverket och deras syn på detta beskattningsätt. För att kunna uppnå mitt syfte med uppsatsen på bästa sätt, har jag som utgångspunkt använt mig av en rättdogmatisk metod. Med andra ord har jag använt mig av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin för att kunna fastställa gällande rätt. Jag har även valt att intervjua ett företag som hamnat i ett gränsdragningsfall angående vilket beskattningssätt som gällde för deras specifika företag. För att få ytterligare information, från ett annat perspektiv än från företagets, har jag även intervjuat en person från Skatteverket som handhar olika resetjänstfrågor. Uppsatsen har kommit fram till att ett företag måste uppfylla vissa grundkrav för att det överhuvudtaget ska anses som ett reseföretag och därmed bli föremål för marginalbeskattningen. Dessa grundkrav är, som nämnts innan, att företaget ska handla i eget namn samtidigt som det förvärvar varor och tjänster från andra näringsidkare där ett resemoment ingår. Ur rättsfall att döma förekommer det ändå svårigheter med att bedöma om en resetjänst föreligger eller inte. Således är det inte alltid självklart att veta om de allmänna mervärdeskattereglerna ska gälla eller de särskilda med marginalbeskattningen. Vidare, och som rättsfallen också gett bevis på, är fastän ett företag får klassificeringen resetjänst så kan det ändå uppstå problem med vad som ska ingå i det s.k. beskattningsunderlaget för de särskilda reglerna. Även här är det olika faktorer som spelar roll och måste tas hänsyn till. Jag hävdar att det inte finns en självklar gränsdragning för att avgöra om ett företag utför resetjänster eller inte. Följaktligen inte heller om de särskilda reglerna för dessa resetjänster är gällande eller de allmänna reglerna för mervärdesskatt. Jag vill påstå, och det visar återigen rättsfallen bevis på, att det är olika omständigheter eller faktorer som avgör vilket beskattningssätt som ska gälla. Därutav är det svårt att svara på var gränsen går utan det måste avgöras och bedömas från fall till fall