Norm critique and norm creativity at Glimmingehus

Glimmingehus, i sydöstra Skåne, är en del av det skånska kulturarvet och ett betydande besöksmål. Som en del av det statligt förvaltade kulturarvet finns ett ansvar att historiebruket är inkluderande och främjar delaktighet. Uppsatsen undersöker vilken del av historien som lyfts fram på Glimmingehus, utifrån följande frågeställningar: Vilka och vems narrativ tillvaratas och förmedlas till den allmänhet som besöker Glimmingehus? och Vilka andra narrativ med anknytning till Glimmingehus skulle kunna föras fram? Agnidakis et al. (2018) utgår från statens förvaltning av vårt gemensamma kulturarv i sin metodutveckling. Metoden undersöker de narrativ som förmedlas på en plats och i vilken utsträckning de är bundna till normer som rör kultur, särskilda tider, klass eller kön. Resultatet visar på adeln som den mest återgivna sociala kategorin på Glimmingehus. Jens Holgersen Ulfstand och Margareta Arvidsdotter Trolle är genomgående de mest framträdande personerna och främst medeltid, men även andra perioder såsom 1600-tal, åskådliggörs. Rumsligt fokus ligger till största delen på borgens funktion som försvarsverk och bostad. Därtill tillkommer flera andra mindre framträdande narrativ, med den största variationen i utställningen Borgfolk. Flera av de historiska personer som presenteras är kvinnor. Utmaningen tycks inte ligga i att hitta inflytelserika kvinnor ur historien att berätta om, utan i att hitta och belysa de personer som möjliggjorde den svenska och danska högadelns livsvillkor, på Glimmingehus såväl som på andra kulturhistoriskt viktiga platser i Skåne. Med landskapet som arbetsplats har landskapsvetaren möjlighet att vara delaktig i en normkritisk och normkreativ kulturmiljövård och bidra till ett inkluderande och varierat kulturlandskap

Distriktssköterskans upplevelser av telefonrådgivningssamtal på vårdcentral med patienter med psykisk ohälsa : En kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de största hälsoutmaningarna i Europa idag avseende prevalens, sjukdomsbörda och funktionsnedsättning. I Sverige ökar sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa och vid alla sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar är psykisk ohälsa orsak till hälften. Första vårdnivån för psykisk ohälsa är primärvården och kontakten sker oftast via telefon. Psykisk ohälsa ökar i samhället och därmed ökar även telefonsamtalen till vårdcentralen. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av telefonrådgivningssamtal på vårdcentral med patienter med psykisk ohälsa. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Tio distriktssköterskor från åtta olika vårdcentraler i Skåne har intervjuats individuellt och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att distriktssköterskorna i de verksamheter som har välfungerande resurser i verksamheten upplever att telefonrådgivningen med patienter med psykisk ohälsa fungerar väl. Att distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt i sin kommunikation, lyssnar aktivt och är aktivt närvarande i samtalet upplevs ha betydelse för telefonrådgivningssamtalets utgång. I studien framkommer att samtal med patienter med psykisk ohälsa har en känslomässig påverkan på distriktssköterskorna. Distriktssköterskans erfarenheter gällande psykisk ohälsa är något som växer fram med tiden och är till hjälp i telefonrådgivningssamtalet. Slutsats: Tillräckliga resurser i verksamheten har betydelse för telefonrådgivningssamtalets utgång och har distriktssköterskan rätt förutsättningar och tillräcklig kunskap då patienter med psykisk ohälsa söker hjälp första gången kan det ha betydelse för en tidig upptäckt och snabbt insatt behandling.

Sjuksköterskors erfarenheter och hantering av oförutsedda händelser : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Patienters sjukdomsförlopp inneliggandes på sjukhus är ofta inte statiska utan dynamiska med oförutsedda händelser såsom plötslig medvetslöshet, hjärtstopp eller akuta andningsproblem. Oförutsedda händelser ställer höga krav på sjuksköterskors handlingsberedskap som kan påverkas negativt av en hög nivå arbetsrelaterad stress. Just att händelser sker oförutsett kräver att beredskapen för händelser alltid måste finnas där vilket kan vara en svår utmaning för sjuksköterskor att möta. Syfte:Syftet med studien var att studera sjuksköterskors känslomässiga erfarenheter samt hantering av oförutsedda händelser. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Åtta sjuksköterskor intervjuades i deras hemmiljö digitalt via Skype enligt Critical Incident Technique. Intervjuernas längd var 15–26 minuter långa och ägde rum i december 2020. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Överväldigande känslomässiga intryck kunde göra att sjuksköterskor blev passiva eller i behov av stöd vilket ledde till att hanteringen uteblev. Sjuksköterskor hanterade ofta oförutsedda händelser med en hög nivå arbetsrelaterad stress. En god relation till läkare och ett välfungerande teamarbete gav sjuksköterskor självförtroende i hanteringen av oförutsedda händelser. Slutsats:Oerfarna sjuksköterskor ska inte vara omvårdnadsansvariga utan aktivt stöd från erfaren/specialistutbildad sjuksköterska alternativt läkare vid tidpunkt för en oförutsedd händelse. Eftersom en oerfaren sjuksköterska inte har den handlingsberedskap som krävs vilket kan drabba patientsäkerheten. Det är även av stor vikt att kontinuerligt arbeta på relationen mellan sjuksköterskor och läkare och att ha bra rutiner för kommunikation vid tidpunkt för oförutsedda händelser. Arbetsgivare behöver ta större ansvar att utöva evidensbaserade åtgärder för att höja sjuksköterskors handlingsberedskap vid oförutsedda händelser och således förbättra sjuksköterskors psykosociala hälsa

Lönsamt hållbarhetsarbete? : en studie om hur CSR-arbete påverkar svenska företags finansiella lönsamhet på kort sikt.

De senaste åren har hållbart företagande blivit ett större fokus både bland företag och konsumenter. Med hållbart företagande innebär det att företag tar företagsansvar (CSR) genom att spara på egna resurser och minska sin negativa miljöpåverkan. Syftet med studien är att analysera om svenska börsnoterade företags CSR-arbete är ekonomiskt lönsamt på kort sikt. Att analysera CSR-arbetets påverkan på finansiell lönsamhet på kort sikt är av relevans eftersom tidigare studier studerat större marknader över längre tidsperioder. Studien analyserar ESG-betyg från år 2019 och finansiella siffror från år 2020 för 138 företag som finns listade på mid cap och large cap, OMX Stockholm. Detta för att se hur ESG-betyget från år 2019 påverkar den finansiella lönsamheten för år 2020. Resultatet visar att det finns en liten påverkan av CSR-arbete på svenska företags finansiella lönsamhet på kort sikt. Denna studie är genomförd under covid-19, vilket kan tänkas ha påverkat resultatet

Give older persons a voice in the society : By using information compiled during preventive home visits on a societal level

Preventive home visits (PHVs) are offered to older persons with the purpose of promoting health and preventing risks on an individual level. However, aspects of health need to be considered on a societal level as well. This study aims to get a deeper understanding of perceptions of the usability of the information compiled during the PHVs to promote health, among older persons, on a societal level. Three online focus groups were conducted with heads of unit of PHVs, heads of department, and politicians responsible for health and welfare in seven municipalities in Sweden (n = 12). The findings were visualised in the core category Enable an inclusive society and the interrelated categories Monitoring determinants of health and Enabling exchange of information. The information from the PHVs could be used to monitor determinants of health by identifying assets, challenges, shifts, trends, and future needs in the society. Moreover, exchange of information from the PHVs could occur within and outside the health and welfare organisation. However, the potential use was affected by hindrances illustrated in the category Obstacles to interpreting and communicating the information. To conclude, using the information from the PHVs could possibly contribute to an inclusive society, where persons not usually represented in decision making are given a voice. No external grants received. Kristianstad University financially support a doctoral education for A.N. The funding body had no role in the design and conduct of the study. The study received open-access funding from the ‘Swedish National Graduate School for Competitive Science on Ageing and Health’ (SWEAH)</p

Difficulties that can arise in a multilingual mathematic classroom : a study of what difficulties teachers can meet in multilingual mathematic classroom

I Sverige idag talas det mer än 150 olika språk. Flerspråkigheten medför nya utmaningar och nyvunna insikter. Vi har därför valt att fördjupa oss i den språkliga kommunikationen i det matematiska klassrummet. Syftet med studien är att identifiera utmaningar som kan uppstå vid mötet av andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien utgår ifrån det sociokulturella- och sociopolitiska perspektivet. I undersökningen används en etnografisk studie samt en triangulering då intervjuer, observationer och ljudinspelningar utfördes. Huvudresultatet i studien är att utmaningar skapas kring det kommunikation då elever stöter på utmaningar kring det informella och formella matematikspråket samt att klassrumsnormer som inverkar på ett klassrum hämmar andraspråkselevers kommunikation i matematikundervisningen

Tardigrades of Kristianstads Vattenrike biosphere reserve with description of four new species from Sweden

Kristianstads Vattenrike Biosphere Reserve [KVBR] is a UNESCO designated area of Sweden possessing high biological value. Although several studies on tardigrades inhabiting Sweden havebeen performed, the KVBR area has been neglected. The current study investigates the tardigrade fauna of five areas of the biosphere reserve and includes 34 samples of different substrates analysed quantitatively and qualitatively. In total, 33 species of tardigrades were found in the samples, including 22 new records for the Skåne region, 15 new records for Sweden, and four species new to science. Mesobiotus emiliae sp. nov., Xerobiotus gretae sp. nov., Itaquascon magnussoni sp. nov., and Thulinius gustavi sp. nov. were described with an integrative approach (when possible) using morphological characters (light, electron scanning, and confocal laser scanning microscopies) and molecular markers (ITS2, 18S, 28S, cox1). A new protocol to increase morphological data was developed recovering mounted specimens within old slides for SEM analysis. Emended diagnoses for the genus Itaquascon and the transfer of Platicrista itaquasconoide to the genus Meplitumen are proposed. This study enriches the knowledge of the tardigrade biodiversity both within the KVBR and in Sweden and contributes to the rapidly increasing number of tardigrade species reported worldwide. The 33 species identified in the KVBR area represents 28% of all water bear species found in Sweden so far. The restricted study areas and limited number of samples collected suggests that the KVBR is very rich of tardigrades

Teachers’ and children’s use of words during early childhood STEM teaching supported by robotics

With science and digitalisation emphasised further in the new Swedish preschool curriculum, there is a need to clarify teachers’ role in educating children in and about these areas. With research pointing out the importance of a conscious language use in STEM teaching, we here focus on words used by teachers and children during inquiry-based STEM activities in five different preschools. Bers’ powerful ideas about early childhood computational thinking (Bers 2018. Coding as a Playground. New York: Routledge.) were used for analysis and results highlight how digital programming and use of robots can promote a more versatile use of robotic words, compared to analogue, ‘unplugged’, programming without robots. Furthermore, it is also found that use of precise decontextualised language by the teacher seems to stimulate children’s use of words related to STEM and the object of learning. The findings add to the discussion about how teachers can scaffold children’s learning by inquiry teaching of STEM supported by robotics

Droplet digital PCR and mile-post analysis for the detection of F8 int1h inversions

BACKGROUND: F8 int1h inversions (Inv1) are detected in 1-2% of severe hemophilia A (HA) patients. Long-range polymerase chain reaction (PCR) and inverse-shifting PCR have been used to diagnose these inversions. OBJECTIVES: To design and validate a sensitive and robust assay for detection of F8 Inv1 inversions. METHODS: Archival DNA samples were investigated using mile-post assays and droplet digital PCR. RESULTS: Mile-post assays for Inv1 showing high specificities and sensitivities were designed and optimized. Analysis of four patients, two carrier mothers and 40 healthy controls showed concordance with known mutation status with one exception. One patient had a duplication involving exons 2-22 of the F8 gene instead of an Inv1 mutation. DNA mixtures with different proportions of wild type and Inv1 DNA correlated well with the observed relative linkage for both wild type and Inv1 assays and estimated the limit of detection of these assays to 2% of the rare chromosome. CONCLUSIONS: The mile-post strategy has several inherent control systems. The absolute counting of target molecules by both assays enables determination of template quantity, detection of copy number variants and rare variants occurring in primer and probe annealing sites and estimation of DNA integrity through the observed linkage. The presented Inv1 mile-post analysis offers sensitive and robust detection and quantification of the F8 int1h inversions and other rearrangements involving intron 1 in patients and their mothers

When words are missing : A study about vocabulary teaching for children with developmental language disorder

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen.The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development