Vilka olika former av stöd kan gynna nyanländas lärande i matematik?

Syftet med denna rapport är att undersöka olika former av stöd och hjälpmedel som är tillgängliga för nyanlända studenter och kan användas som ett stöd i elevernas inlärningsprocesser för att förbättra deras resultat i matematik. För att undersöka vad tidigare forskning visar börjar jag från följande fråga i detta arbete: Vilka olika former av stöd kan gynna nyanlända studenters lärande i matematik? Frågan har fungerat som ett stöd och visat riktningen under arbetet. För att besvara min fråga har jag genomfört en informationssökning med hjälp av nyckelord som kombineras på olika sätt i olika databaser. Databaserna som jag har använt är Libsearch, Swepub och Google Scholar. Jag har också använt kedjesökning i referenslistor i andra studenters arbete inom samma ämnesområde. Baserat på sökningen valdes 9 källor. Resultatet visar att elevernas möjligheter att utveckla kunskaper i matematik ökar när de ges möjlighet att använda både sitt första och andraspråk och om undervisningen bygger på autentiska situationer som eleverna kan relatera till. Tidigare forskning visar också att elever genom att använda sitt första språk också utvecklar sitt andra språk. Andra typer av stöd som stöder nyanlända elevernas inlärning är att fokusera på symboler och utökade texter som används i matematikundervisning och för att klargöra dessa för eleverna genom visualisering och handling. Forskningen indikerar också att nyanlända studenter får stöd av varandra genom att arbeta tillsammans i mindre grupper.The purpose of this report is to investigate various forms of support and scaffolding that are available to newly arrived students and can be used as a support in the students’ learning processes in order to improve their achievement in mathematics. In order to investigate what previous research shows, I start from the following question in this work: What different forms of scaffolding can benefit newly arrived students’ learning in mathematics? The question has acted as a support and showed the direction during the work. To answer my question, I have conducted an information search using keywords that are combined in different ways in different databases. The databases that I have used are Libsearch, Swepub and Google Scholar. I have also used chain search in reference lists in other students’ work in the same subject area. Based on the search, 9 sources were selected. The result shows that students’ possibilities to develop knowledge in mathematics increase when they are given the opportunity to use both their first and second language and if the teaching is based on authentic situations that the students can relate to. Previous research also shows that students by using their first language also develop their second language. Other types of support that support newly arrived students’ learning are to focus on symbols and extended texts used in mathematics teaching and to clarify these to students through visualization and action. The research also indicates that newly arrived students receive support from each other by working together in smaller groups

Bidragande insatser som främjar läsförmågan

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vilka insatser som kan bidra och hjälpa elever framåt i sin läsförståelse. Det har även varit att få en djupare förståelse för hur vi som blivande lärare kan lära elever att läsa. Kunskapsöversiktens frågeställning lyder: Vilka insatser menar forskning främjar läsförmågan hos elever i årskurs F-3? Sökningsprocessen har utgått från kunskapsöversiktens fyra nyckelbegrepp och sökningar har gjorts både på svenska och engelska. För att nå vårt syfte har vi studerat 10 artiklar från Sverige och USA. Dessa belyser vilka insatser som bidrar till att främja elevers läsförmåga. Resultaten visar att explicit undervisning, samtal och diskussioner, metakognitivt tänkandet och motivation är betydelsefulla faktorer

Kooperativt lärande i matematikundervisningen

I detta arbete har vi undersökt lärares åsikter och tankar kring kooperativt arbete inom matematikundervisningen genom semistrukturerade intervjuer. Detta med målet att ta reda vilka begränsningar lärare känner inför undervisning genom ett kooperativt arbetssätt. Vi har även intresserat oss för vilka fördelar och nackdelar lärare ser med att arbeta kooperativt i matematik-klassrummet. Kooperativt arbete förknippas ofta med det vida använda begreppet ”grupparbete”. Vi lyfter skillnader på dessa två och använder oss utav redan angivna definitioner för att hålla dem isär. Data samlas in om hur lärare arbetar med båda dessa olika begrepp, även annan relevant information så som lärares tid i yrket, åsikter om yrket och nuvarande undervisningsmetod är framtagen. Den information som framkommit genom intervjuer har senare vägts mot tidigare gjorda undersökningar där studien visar på en osäkerhet för att arbeta kooperativt hos lärarna, där bristande utbildning och arbetsbörda ligger som grund. De intervjuade lärarna beskriver dock en vilja om att arbeta mer i grupp och kooperativt som en utfyllnad till deras nuvarande matematikundervisning

Pusselbitar och målarfärg - En studie kring inomhusmiljön på montessoriförskolor samt kommunala förskolor

I denna studie har fokus legat på att undersöka den pedagogiska inomhusmiljön och dess intention att främja barns lärande och utveckling. Vi har studerat miljön på montessoriförskolor samt kommunala förskolor. Vi har studerat miljön som ett pedagogiskt verktyg för att ta reda på om den främjar barns lärande. För att få en tydligare bild av detta har vi granskat både kommunala förskolor samt montessoriförskolor. Besöken har gjorts på tre montessoriförskolor samt tre kommunala förskolor. Under våra besök har vi observerat miljön och förskollärarnas förhållningssätt samt intervjuat personalen på de olika förskolorna. Vi har även intervjuat föräldrar från montessoriförskolor och kommunala förskolor samt en förskollärare som både arbetat på kommunala förskolor samt montessoriförskolor. Resultatet av studien bygger främst på intervjuerna och observationerna. Dessa visar att det är av stor betydelse att inomhusmiljön är pedagogisk samt inbjudande till lärande genom lek, samt att personalen ser barnen som kompetenta och skapar miljön tillsammans med barnen. Av de förskolor vi varit på är det montessoriförskolorna som främst lyckats med detta. Vi vill dock understryka att detta nödvändigtvis inte innebär att alla montessoriförskolor är bättre än de kommunala. Studien bygger som ovan nämnt endast på sammanlagt sex olika förskolor

Specialpedagogens arbete för att främja skolnärvaro respektive förebygga problematisk skolfrånvaro

Den statliga utredningen SOU 2016:94 har som problemområde identifierat att ”det finns brister i skolans och elevhälsans närvarofrämjande arbete och i arbetet med att förebygga frånvaro”. Konsekvensen blir att skolornas arbete i första hand inriktas på åtgärder när frånvaron är ett faktum. Utredningen fann också en bristande kunskap om vad som främjar närvaro. Förväntat kunskapsbidrag för denna studie är att belysa vilka framgångsfaktorer som några specialpedagoger av erfarenhet vet har goda effekter för att främja skolnärvaro respektive förebygga problematisk skolfrånvaro. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några specialpedagoger arbetar för att främja skolnärvaro respektive förebygga problematisk skolfrånvaro. Av studiens resultat framkommer att närvarokultur, en tillgänglig lärmiljö och goda relationer till lärare är framgångsfaktorer för att främja närvaro. Till stor del arbetar specialpedagoger och verksamheter förebyggande då frånvaron redan är ett faktum. Orsaker till frånvaron är ofta flera, påverkar varandra ömsesidigt och behöver kartläggas i samverkan. Kunskaper om orsaker och den tidiga upptäckten lyfts i studien fram som viktiga eftersom det är en förutsättning för att främja närvaro. Studien betonar att elevens röst kring frånvaro behöver stärkas. Specialpedagogen ska i ett övergripande främjande och förebyggande arbete verka för alla elevers närvaro i verksamheter. Genom kompetensutveckling leder specialpedagogen insatser som ökar kunskapen och förståelsen kring skolnärvaro. Studien visar på vikten av att specialpedagogen verkar för ett relationellt perspektiv i att främja goda relationer och skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever

Socionom eller student? En studie av socionomstudenters upplevelse av sin roll under den verksamhetsförlagda utbildningen

The field education is an important part of social work education programmes. In spite of the importance of field education, research on the subject is limited, specifically in a Swedish context. The purpose of this study has thus been to examine social work students' experience of their role during field education. This is to contribute to a broader understanding and to highlight the topic for further research. In order to fulfill the purpose of this study and to answer its questions, five semi-structured interviews were conducted, the first of which was a pilot interview. The interviews were conducted with students from Malmö University who completed their field education during the spring of 2019 at one of the Swedish government's social service's executive agencies. The interviews were recorded, transcribed and analysed. The results of the study's empirical material were then presented and analyzed in the light of both national and international research as well as the basis of the study's theoretical framework; role theory and socialization. The results from this study showed that all students perceived the trainee role as similar at the beginning of the field education period. At first, the trainee role was characterized by passivity and observation. During the course of the field education period, some of the students found that the trainee role became clearer, while others felt that their role became increasingly more inexplicit. Furthermore, some of the students felt that they were participant, that they had responsibilities and that the field education was an important learning experience, while others felt the exact opposite. The results also showed that the students had different experiences regarding their role as students in relation to their role as future social workers. Some of the students perceived their student role as more prominent during the field education, while others felt that they could identify more with the role of future social workers. Furthermore, the results showed that the students experienced the support from their field supervisors to develop their professional role differently. Some of the students even saw their supervisors as role-models while others did not. This was also reflected in the students' expression of whether they felt like they were ready to start working as social workers after the field education or not. Some of the students described the field education as the beginning of their professional career, while others ended the field education with a sense of uncertainty and a need for more education

”Ett sätt att komma framåt” - En studie av SFI-lärares syn på verbtempus, grammatikundervisning och metaspråkliga termer

I detta examensarbete undersöks synen på grammatikundervisning rörande verb och tempus hos lärare inom utbildningsformen Svenska för invandrare. I styrdokumenten för utbildningsformen finns krav på att eleven ska lära sig ett funktionellt andraspråk. Detta åsyftar både kommunikativa aspekter och språklig korrekthet, dock utan några explicita krav på vilka grammatiska moment som ingår i de olika kurserna. Verbtempus är en aspekt av svenskan som andraspråksinlärare kan ha svårt att lära sig och använda. I detta arbete undersöks därför lärares attityder till användning av tempus i de olika kurserna, i syfte att se om olika tempus förekommer i olika kurser samt hur lärarna uppger vilket syfte grammatikundervisningen fyller i deras undervisning. Lärarnas och elevernas användning av metaspråkliga termer berörs också. Resultatet visar vissa mönster rörande tempusförekomst i kurserna och hur lärarens perspektiv på grammatikundervisning påverkar kursinnehållet och krav på användning av metaspråkliga termer. Krav på användning av enklare tempus förekommer i de tidigare kurserna och mer komplexa och sammansatta tillkommer i de senare. Lärare i de tidigare kurserna uppger att de i större utsträckning använder metaspråkliga termer och ställer högre krav på att eleverna använder dessa, än vad lärarna i de senare kurserna uppger. Resultatet verkar peka åt att lärarna utformar grammatikundervisningen utefter vad de själva anser är viktiga för eleverna, vilket kan leda till att kursinnehållet skiljer sig åt. Enstaka mönster visar på att den pragmatiska kompetensen tar en allt större roll i undervisningen ju högre kurs eleven studerar

Historieundervisning i ett mångkulturellt klassrum

Vi har valt att arbeta med hur man som lärare kan arbeta med historieundervisning i ett mångkulturellt klassrum. Sverige är ett mångkulturellt land (Johansson, 2012, s. 9) med många nationaliteter, hur kan vi som blivande lärare arbeta med detta på bästa sätt, och implementera det i vår undervisning. Frågeställningen för vår kunskapsöversikt är att visa vad tidigare forskning säger om historieundervisning i ett mångkulturellt klassrum. Syftet med vår frågeställning är att använda oss av resultatet i vår framtida profession som lärare. Vad gäller vår metod, sök- och urvalsprocess har vi fördelat kunskapsöversikten så att den består av cirka 60 procent svensk forskning, och resterande 40 procent internationell. Av de tio källor vi slutligen valde att titta närmare på och arbeta vidare med är sex svenska, och övriga fyra av internationellt ursprung. Avsaknad av klara direktiv och riktlinjer inom Lgr 11 vad gäller mångkulturellt arbete inom historieundervisningen berörs i vår resultatdel, men även i vår slutsats och diskussion. En annan sak som återkommer i flera avhandlingar och vetenskapliga nationella artiklar är att både svenska lärare och elever anser att kursplanen är för eurocentristisk. Sverige är ett mångkulturellt land, och därmed finns det en stor mångkulturalitet inom dagens svenska skola. Fler svenska elever kommer från en utländsk bakgrund, antingen är de födda utomlands eller har föräldrar som är det. Därmed kommer de också från en annan historiesyn, har en annan historiekultur och ett annat historiemedvetande än någon som är född i Sverige och har svenskfödda föräldrar. Med bakgrund av detta har vissa elever svårt att hitta sin identitet inom skolan. De vill dessutom lära sig mer om sitt, eller sina föräldrars hemland. Den internationella forskningen belyser att man som lärare bör arbeta mer med konflikthantering inom historieundervisningen. Forskningen anser att historia är ett viktigt ämne för att kunna hantera och minska konflikter mellan olika folkgrupper i ett mångkulturellt land och klassrum, genom att undervisa utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Avsaknaden av riktlinjer inom Lgr 11 om hur man som lärare kan arbeta med ett mångkulturellt perspektiv i sin historieundervisning är något vi belyser i vår slutsats och diskussion

Prostitution i Nationens Intresse - Paradoxen om prostitution i Sverige under reglementeringstiden

Prostitution som företeelse engagerar och väcker känslor, både bland individer och offentliga aktörer. I detta arbete belyser vi utvecklingen av samhällets syn på prostitutionen genom att analysera den period då den i Sverige var offentligt reglementerad och kontrollerad, 1859 – 1918. Denna tidsperiod rymmer avgörande skiftningar i offentligsamhällets syn på prostitution, en företeelse som tidigare under historien setts som en allvarlig försyndelse i sig. Reglementeringen infördes som ett smittskyddsprojekt där målet var att hejda spridningen av framför allt syfilis. Reglementeringen kom dock även att präglas av moraliska aspekter innan det, efter förnyade utredningar, konstaterades att den spelat ut sin roll för att hejda den veneriska smittspridningen. Prostitutionen kom då att regleras i andra lagrum. Studiens syfte är att, genom en kvalitativ litteraturstudie, kartlägga vilka lagar, regler och påföljder som omgärdat hanteringen av prostitutionen under den studerade perioden, hur statens och hälso-och sjukvårdens syn på prostitution sett ut och inverkat på lagstiftningen samt hur reglementeringssystemet kan förstås utifrån teorierna om stigma och det ideala offret. Arbetets huvudsakliga slutsatser är att det, i litteraturen, går att återfinna tydliga förändringar i offentligsamhällets attityder mot prostitution under den studerade perioden. I periodens början sågs prostitutionen huvudsakligen som ett sanitärt problem, men kom sedermera alltmer att betraktas som ett socialt. Vidare har vi kunnat påvisa att reglementeringssystemet väl låter sig förstås utifrån Erving Goffmans teori om stigma, men att den prostituerade kvinnans status som offer enligt Nils Christies teori om det ideala offret är mer komplex och mångfacetterad.Prostitution as a phenomenon engages and evokes feelings, both among individuals and public actors. In this work, we illustrate the development of public society's view of prostitution by analysing the period when it was publicly regulated and controlled in Sweden, 1859 – 1918. This period contains crucial shifts in society's view of prostitution, a phenomenon previously in history seen as a serious offence in and of itself. The regulations were introduced as an infection prevention project with the goal to stop the spread primarily of syphilis. However, the regulations also came to be characterised by moral aspects before, after renewed investigations, it was stated that it had played its role in halting the spread of venereal disease and prostitution came to be regulated by other legislation. The purpose of the study is to identify, through a qualitative literature study, what laws, rules and penalties that surrounded the handling of prostitution during the studied period, what the state’s and health care system’s views on prostitution were and how they influenced the legislation and how the regulatory system can be understood based on the theories of stigma and the ideal victim. The essay’s main conclusions are that, in literature, it is possible to identify clear changes in the public society's attitudes towards prostitution during the period studied. At the beginning of the period, prostitution was mainly seen as a sanitary problem, but eventually it became viewed as a more social one. Furthermore, we have been able to demonstrate that the system of regulation can be understood on the basis of Erving Goffman's theory of stigma, but that the status of the female prostitute as victim according to Nils Christie's theory of the ideal victim is more complex and multifaceted