Ämnesövergripande undervisning, lärande och samhällskunskap

Sammandrag Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa tidigare forskning genom att svara på frågorna, vad säger forskning om för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning, och hur påverkar en ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap elevernas lärande. Forskningsmaterialet har inhämtats genom en systematisk informationssökningsprocess där databaserna Swepub och ERC varit tongivande. I tillägg till informationssökningsmetoden har vi även använt oss av forskningsmaterial och litteratur vi hittat genom kedjesökning. Rapporter från Skolverket och Skolinspektion bidrar också med relevant underlag till denna kunskaps-översikt. I resultatet presenteras det insamlade materialet genom tre olika perspektiv, ett ämnesmässigt, ett pedagogiskt och ett organisatoriskt. Resultatet visar att det finns fler fördelar än nackdelar med en ämnesövergripande undervisning. De nackdelar som framkommer i resultatet kan framförallt kopplas till det organisatoriska perspektivet och en upplevd tidsbrist bland lärare. Vidare visar resultatet att ämnesövergripande undervisning kan gynna elevers lärande och samhällskunskapsämnet. I diskussionen och slutsatsen av den här kunskaps-översikten framkommer att ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap kan leda till att eleverna utvecklar en handlingskompetens och därmed en förmåga att agera som samhällsmedborgare

Pronunciation Teaching in the Swedish EFL Classroom

This essay aims to explore how Swedish teachers of English view the shift from a Native Speaker ideal to English as a Global Language in connection to pronunciation teaching. The essay also aims to explore how the teachers teach this in practice. By interviewing five professional teachers, the results of the study showed that most of the teachers did not teach pronunciation explicitly and believed that pronunciation teaching should be integrated into other parts of language learning. None of the teachers claimed to expect their students to be able to speak with a native accent but believed that the previous views on pronunciation teaching, to some extent, still lingers on. Furthermore, all teachers did use American English or British English when teaching pronunciation but did not expect their students to use these dialects when speaking English. The teachers believed that their students mainly spoke with a dialect influenced by American English since this dialect is what the students mostly hear outside the classroom. This essay is primarily relevant to Swedish EFL teachers and students who are becoming teachers of English, but this study may also contribute to global research within pronunciation teaching. Because of the lack of guidelines regarding pronunciation teaching in the syllabus, the insight in the views and teaching methods of pronunciation teaching can function as a guideline and inspiration for how to teach pronunciation in a continuously globalized world where the views on the English language continually changes

X eller inte X - En studie om gymnasieelevers problemlösningsstrategier

I gymnasieskolans matematikkurser utgör algebra en större del ju högre upp i kurserna man kommer. Men i vilken utsträckning använder gymnasielever algebra när de löser matematiska problem? Detta examensarbete är en studie av hur elever resonerar när de löser matematiska problem och vilka strategier de använder. Studien använder sig av konstruktivistisk teori och ser den algebraiska problemlösningsstrategi som ett schema hos eleven som samexisterar och konkurrerar med andra strategier som en elev kan ha skaffat sig både innanför och utanför skolans värld. Studien visar att en majoritet av eleverna söker en algebraisk lösning på problemen de ställs inför. Den visar dock också att de elever som använder matematik i något av sina fritidsintressen ofta använder alternativa problemlösningsmetoder som de känner sig mer bekväma med. Det kan finnas en risk att sådana elever hämmas i sin matematiska utveckling om de inte fångas upp av läraren

”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper” Om analogt och digitalt skrivande i skolan

Adler, Camilla och Siwe, Jessica (2020). ”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper”- Om analogt och digitalt skrivande i skolan.. “I´ve kind of only used the Computer for writing, I`ve kind of never used Pen and Paper” - About analogue and digital writing in School Vi hoppas få fram resultat som kan gynna elevers skrivutveckling oavsett om det är inom analogt eller digitalt skrivande och om eleven är i behov av specialpedagogiskt stöd eller inte. Att kunna skriva och göra sig förstådd oavsett det är analogt eller digitalt är viktigt för den enskilde individen och på sikt även för samhället. Syftet med vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar det analoga och digitala skrivandet i ämnet svenska samt hur elever upplever sitt skrivande oavsett om det är analogt eller digitalt. Vi önskade få reda på om lärares uppfattningar och elevers upplevelser skilde sig åt eller om de hade en samsyn. Våra frågeställningar var: • Vilken uppfattning har lärare av arbetet med analogt skrivande? • Hur upplever elever sitt skrivande när de skriver analogt? • Vilken uppfattning har lärare av arbetet med elevers skrivande via digitala hjälpmedel? • Hur upplever elever sitt skrivande via digitala hjälpmedel? Vi har knutit an vår studie till Vygotskijs (1934, 1999) sociokulturella teori där lärandet sker i ett samspel och där den proximala utvecklingszonen med hjälp av Säljös (2010) stöttor vägleder eleven och chansen till att lyckas ökar. Vi har även knutit vår studie till de inåt- och utåtriktade skrivteorier där Hoel-Lökensgard (1997) belyser hur elever tänker och handskas med de problem som kan uppstå vid skrivning och hur de löser dessa. Sammantaget belyser både Vygotskij, Säljö och Hoel- Lökensgard att skrivning sker i ett sammanhang då det är både ett socialt och ett språkligt möte som sker. Artefakter såsom fysiska och medierande belyses och relateras till den sociokulturella teorin. Metod Det material vi har samlat in är av kvalitativ art. Detta har vi samlat in genom intervjuer med elever och frågeformulär till lärare. Vi genomförde även pilotstudier för att höja tillförlitligheten på studien. Dessa genomfördes både med intervjuerna samt med frågeformulären. Intervjuerna spelades in och transkriberades, detta för att lättare bearbeta och analysera svaren. Efter flertalet noggranna genomläsningar sattes svaren in i en innehållsanalys där de kondenserades och blev till olika teman. Frågeformulären ändrades automatiskt via Google formulär till diagram med procentsatser som vi sedan gjorde om till stapeldiagram. Resultat Digitaliseringen i skolan har en viss god effekt. Majoriteten av eleverna använder sig av digitala hjälpmedel i form av program som IntoWords och AppWriter, men det finns en stor skillnad på vilka digitala hjälpmedel som används, i vilket syfte de används och hur aktivt de används. Elevsvaren visar att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan skrivsvårigheter använder endast ordbehandlingsprogrammens hjälpfunktioner. De använder också datorn mest som skrivmaskin och uttrycker att datorn är praktisk då det blir enklare att redigera texter medan de i skrivsvårigheter använder hjälpmedlen samt slipper forma bokstäver. Lärarna var av en annan uppfattning, nämligen att digitala hjälpmedel gynnar alla. Resultaten visar dock på att elever förväntas vara mer självständiga än vad de är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar av medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta visar på vikten av att undervisa elever i hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Lärare ansåg också att kvaliteten på elevernas texter blir bättre när de skriver på datorn och att motivationen hos eleverna höjs. Här håller eleverna med då alla föredrar att skriva på datorn. Däremot gillade samtliga mellanstadieelever och två av gymnasieeleverna att skriva för hand men föredrar ändå att använda datorn då det är lättare och mer praktiskt. Specialpedagogiska implikationer I vår studie fann vi att elever förväntas vara mer självständiga än vad de faktiskt är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta för att aktivt använda de digitala hjälpmedel som finns tillgängliga i deras datorer. Betydelsen av kontinuerlig fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel samt att presentera och repetera dem för elever är av stor vikt. Vi fann att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan använder mest ordbehandlingsprogram som exempelvis tittar på stavning. Samspelet mellan elever och lärare brister då elever inte får den stöttning de behöver och har rätt till. Det är en utmaning i den digitala miljön att se till att den utveckling vi som blivande speciallärare vill se hos eleverna verkligen också sker

Samhällskunskapens påverkan på det demokratiska samhället

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur undervisning i demokrati inom ämnet samhällskunskap har för effekt på det demokratiska samhället, vilket görs genom frågeställningen: “Hur påverkar demokratiundervisning inom skolämnet samhällskunskap det demokratiska samhället?”. Metoden är en systematisk informationssökning, där sökningar gjorts i databaserna Swepub, ERIC och ERC, med avgränsningar i publiceringsår från 2010 och framåt, samt ålder på de studerade eleverna till motsvarande högstadiet eller gymnasiet. I resultatet undersöks tre olika ämnesområden: hur demokratiundervisning i Sverige ska utformas, konsekvenser av olika sorters undervisningsmetodik i demokratiundervisning, samt hur mycket undervisning i demokrati faktiskt påverkar det demokratiska samhället. Slutsatsen vi kommer fram till är att undervisning generellt inte har särskilt stor inverkan på det demokratiska samhället, eftersom få elever blir politiskt aktiva som följd av just skolans demokratiundervisning. Detta beror dock till viss del på hur undervisningen utformas eller vad läraren väljer att fokusera på i undervisningen, då elever som deltar i undervisning med demokratiska arbetsformer, ett öppet klassrumsklimat och fokus på förmågor snarare än mätbara kunskaper är mer benägna att delta i politiska aktiviteter än andra

Språksvårigheter i idrott och hälsa

Denna kunskapsöversikt kommer att undersöka i vilken utsträckning elever med språksvårigheter påverkas av sina svårigheter under lektioner i ämnet idrott och hälsa. Då vi under arbetets gång har funnit att det finns relativt lite forskning på detta område har vi delat upp vår informationssökning och två delar. Vår frågeställning är: Hur kan lärare främja inkluderingen av elever med språksvårigheter inom ämnet idrott och hälsa? Metoden vi har valt att använda oss av är en litteratursökning där vi har sökt i både internationella och nationella källor men med ett visst fokus på svensk forskning för att hålla resultatet så relevant för vår framtida yrkesutövning som möjligt. Resultatet visar att det är flera delar som är viktiga för hur väl elever med språksvårigheter kommer att klara av skolan. Till exempel är ett gott samarbete personalen emellan för att främja kollegialt lärande och därmed förståelsen och kunskapen kring hur man bäst arbetar med språksvårigheter. Genom det kollegiala lärandet kan lärare i samspel med varandra bolla idéer och lösningar om vilka metoder som fungerar i klassrummet. Några andra viktiga faktorer är hur pass tidigt i skolgången svårigheterna upptäcks, att eleven upplever sig ha goda relationer med lärare och övrig personal på skolan samt med familj och vänner. Ytterligare en är hur verktygen som finns används, mer än att de finns

Sjuksköterskans perspektiv på omvårdnadsansvar för patienter som befinner sig i det palliativa skedet.

Bakgrund: I Sverige avlider omkring 90 000 personer årligen och drygt 75 000 personer är i behov av palliativ vård. Kraven på palliativ vård ökar i det att världens befolkning blir äldre och antal kroniska sjukdomstillstånd stiger. Palliativ vård anses idag vara en del av den grundläggande sjukvården men trots detta anses den inte vara tillräckligt tillgänglig ur det globala perspektivet. Att bibehålla och främja patientens livskvalitet är en essentiell komponent i det palliativa skedet. För att kunna åstadkomma god livskvalitet och möta patientens behov i det palliativa skedet behöver sjuksköterskan ha kunskap och klarhet i sitt omvårdnadsansvar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans perspektiv på omvårdnadsansvar för patienter som befinner sig i det palliativa skedet. Metod: Litteraturstudie med elva vetenskapliga studier som består av kvalitativ ansats. Cinahl, Psycinfo och Pubmed användes som databaser. SBU:s (2014) kvalitetsgranskningsmall och SBU:s kvalitetskriterier (2017) användes vid bedömning av studiernas kvalitet och analysen utfördes med hjälp av Friberg (2017). Resultat: De elva studierna resulterade i ett huvudtema som sammanfattades av Att skapa ett värdigt döende och tre underteman som bestod av Att ha kompetens, Att se den unika personen i varje patient och Att se anhöriga. Konklusion: Sjuksköterskans perspektiv på omvårdnadsansvar för patienter som befinner sig i det palliativa skedet anses vara viktiga för att kunna främja patienters livskvalitet. Sjuksköterskan anses vara en av grundpelarna i den palliativa omvårdnaden för patienter. En kontext av att ha kompetens, att se den unika personen i varje patient och att se anhöriga ansågs som essentiella ansvar i omvårdnaden. Tidsbrist uppmärksammades som en negativ faktor som kunde påverka sjuksköterskans omvårdnad.Background: In Sweden, around 90,000 people die annually and over 75,000 people are in need of palliative care. The demands of palliative care are increasing as the world's population grows older and more chronic diseases are emerging. Palliative care is nowadays considered to be a part of the basic healthcare, despite this, it is not sufficiently accessible from a global perspective. Maintaining and promoting the patient´s quality of life is an essential component of the palliative stage. In order to achieve a good quality of life and to meet the patient´s needs in the palliative stage, the nurse needs to have knowledge and clarity when it comes to nursing responsibility. Purpose: The aim of this literature study was to investigate the nurse´s perspective on nursing responsibility for palliative stage patients. Method: A literature study based on eleven empiric studies consisting of qualitative approach. Cinahl, Psycinfo and PubMed was used as databases. SBU:s (2014) quality assessment template and SBU:s criteria for quality assessment (2017) was used in assessing the quality of the articles and the data was analyzed with help from Friberg (2017). Results: Out of eleven articles emerged one main theme; To create a dignified dying and three sub-themes; To have competence, To see the unique person in each patient and To see relatives. Conclusion: Nurse´s responsibility for palliative stage patients considered to be important in promoting patient´s quality of life. The nurse is viewed to be one of the pillars of palliative care for the patient. A context of; To have competence, See the unique person in each patient and To see relatives were reviewed as essential perspectives of nursing responsibilities. Lack of time was observed as a component that could negatively affect the nurse´s care of responsibility

Hur kan vi utmana högpresterande elever i matematik på högstadiet?

Syftet med undersökningen är att ur ett elevperspektiv åskådliggöra huruvida högpresterande elever inom ämnet matematik på högstadiet får tillräckligt med stöd och motivation, samt förslag på hur detta kan förbättras. Genomförandet gjordes utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod, och utfördes på två olika skolor, en kommunal skola och en friskola. Resultatet visar att de högpresterande eleverna i många fall känner sig övergivna av lärarna som tvingas fokusera på elever med svårigheter inom ämnet. Samtliga elever som deltog i undersökningen önskar högre lärartäthet och mer enskild lärartid, för att få ökad stöttning att utmanas och motiveras mer. Eleverna på den kommunala skolan är betydligt mer kritiska till den egna skolan och möjligheten till stöd än vad eleverna på friskolan är. De önskar såväl nivågruppering som acceleration och berikning, och saknar detta helt i sin nuvarande undervisning. Eleverna på friskolan är till största delen nöjd med både skola, lärare samt undervisning. De har arbetat nivågrupperat under hela sin högstadietid och vittnar om både acceleration och berikning vad gäller undervisningen. Slutsatsen utifrån resultatet är att högpresterande elever vill motiveras till att utveckla sina kunskaper inom matematik så långt som det är möjligt utifrån deras egna förmåga, och de önskar även att få göra det i ett tempo som de själva finner lämpligt. Lärarens roll, både vad gäller undervisning som engagemang, är betydande för att utmana dessa elever, vilket de är väl medvetna om. Sammanfattningsvis kan man säga att högpresterande elever i matematik på högstadiet önskar anpassningar i form av nivågruppering, acceleration och berikning för att stimulera till att vidareutvecklas inom ämnet

Perceived Residential Environment Quality in Relation to Gender; An Exploratory Study in Lindängen, Malmö

This master’s thesis deals with some concepts and theories related to public space and everyday life and points to how neglecting women’s needs and preferences in public spaces can lead to the formation of gendered urban spaces which prevent women from earning their right to the city. Concepts such as quality of life, quality of place, living environment, residential perception and satisfaction, and place attachment overlap and have many interrelations. One cannot consider, for example, the quality of residential environment independent of residential satisfaction or ignore its influence on the quality of life. This study focuses specifically on the perception of residential environment quality, in the medium scale (neighborhood). Despite a wide range of studies in the field of perceived residential environment quality, the review of literature reveals that studies in this field lack sufficient attention to power relations which among others (cultural, ethnic, etc.), can be gender related. Given the mentioned issues, this study explores women’s perceptions of residential environment quality in the Lindängen neighborhood in Malmö, Sweden. Drawing upon the analysis of a questionnaire, the study presents four scales of REQ in which women’s perceptions have been different from men’s: Recreational services, Safety, Public furniture and Commercial services. In the next stage, a set of semi-structured interviews were done with five women living in the neighborhood. These interviews explore the way women’s ideas and perceptions about their neighborhood, more specifically about the four aforementioned scales, affect their daily lives. The findings of this study highlight the influence of the residential environment quality on everyday lives of women and indicates their different needs for urban facilities and infrastructures (such as recreational or commercial services, as this study indicates) as compared to men