Experimenting with twilight learnings and twilight writings for community engagement

This contribution explores community engagement through the collaborative practice ‘Twilight Learnings – Seasonal experiments in the Tiny House on Wheels (THoW)’. In this article, we show that a reflective community can start to emerge through sharing experiences and knowledges in a confined space that is simultaneously connected to society in a fractal scaling (O’Brien et al. 2023) way. Some of the participants grew so fond of reflecting together on hope, allies, uncertainties, pain and frustrations, that they continued to build the community by articulating themselves through follow-up interviews and through writing together in different ways. We document hidden and ‘marginal’ stages of a research process allowing longer timeframes so that practitioners and scholars can write together in a slow science (Stengers 2018) approach. This article mainly explores three aspects of community engagement: 1) reporting on community-based research and practice and reflective experiences in a workshop in the THoW; 2) reflecting on collective writing processes through performative writing 3) meta-reflecting on scaling and performativity. In other words, this article contributes to how knowledge production and world-making can go together through community engagement that extends into writing.HSH, Holding Surplus Hous

Combining a dual teaching role in after-school programs : Opportunities, challenges and perceived success factors

Syftet med studien var att identifiera upplevda framgångsfaktorer för lärare i fritidshem att bedriva sin yrkespraktik och kombinera de båda uppdragen inom fritidshem och skola. Det dubbla uppdraget för lärare i fritidshem innebär olika typer av undervisningsuppdrag. Det ena grundar sig i fritidshemspedagogik och dess fria praktiska lärande medan det andra grundar sig i skolans mål- och resultatstyrda undervisning. Uppdraget är komplext och de olika rollerna kan därför upplevas som splittrade. Begreppet yrkespraktik i denna studie syftar till hur lärare i fritidshem utför sitt yrke. Kunskap och exempel ges även i studien på hur lärare i fritidshem kan arbeta för att stärka sin yrkesidentitet. De metodologiska utgångspunkterna har varit en kvalitativ studie genom sex semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys har tillämpats. Social identitetsteori har använts som teoretiskt ramverk för att analysera resultatet. Studien visade att flera faktorer påverkade identitetsskapandet hos lärare i fritidshem. Exempel på faktorer var synen på sig själv och andra samt förutsättningar, stöd av ledning och möjlighet att kombinera fritidshemspedagogik i de båda uppdragen. Studien fann att en stark yrkesidentitet är grundläggande och byggs genom förebilder, erfarenhet och samlande av goda praktiker. Slutsatsen är att lärare i fritidshem genom erfarenhet kan stärka sin yrkesidentitet vilket hjälper dem att hitta sin egen väg att kombinera de båda uppdragen i fritidshem och skola. Studiens praktiska implikationer påvisar för lärare i fritidshem hur ett enande av yrkesrollen och ett möjliggörande av en mer positiv syn på det komplexa yrket kan utformas. Vår förhoppning är att studien kan höja kvalitet på fritidshemmet och sprida positivt tänkande i verksamheten. Ett välfungerande fritidshem med starka lärare bidrar också till att skapa trygghet och goda förutsättningar för eleverna såväl i fritidshem, skola och samhälle.

Låt undervisningen börja - och alla vara med! : En kvalitativ undersökning av lärares upplevelser och anpassningar i den fysiska och pedagogiska miljön för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ämnet idrott och hälsa.

Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning av diagnostisering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket skulle kunna påverka lärares sätt att anpassa sin undervisning. Bakgrundsdelen förklarar vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är och exemplifierar två av diagnoserna som ingår under detta paraplybegrepp – autism och ADHD. Även skollagen och skolans styrdokument presenteras. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever att den fysiska och pedagogiska miljön påverkar möjligheten att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vidare syftar studien till att undersöka vilka anpassningar lärarna gör för att skapa en mer inkluderande undervisning. För att konkretisera syftet, formulerades två frågeställningar; ”Hur upplever lärare i idrott och hälsa att den fysiska miljön påverkar inkluderingen av elever med NPF?” och ”Vilka anpassningar görs i den pedagogiska miljön under idrott och hälsa-lektionerna för att möta behoven hos elever med NPF”. Tidigare forskning visar att inkludering av elever med NPF kräver anpassad miljö, tydliga strukturer och flexibla metoder. Genom att minska sensoriska störningar och skapa en tillgänglig lärmiljö kan elevernas delaktighet och utveckling främjas. Metoden som används i studien är en kvalitativ tematisk analys där fem högstadielärare har intervjuats. De valda teorierna är KASAM, multimodal teori samt koppling till begreppet affordance. Resultatet visar att lärare i idrott och hälsa använder anpassningar i den fysiska och pedagogiska miljön, såsom fasta placeringar, strukturerade rutiner och mindre grupper för att främja inkludering och skapa trygghet för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Delineating Perpetratorhood : On Race, Masculinities, and Fighting Impunity for Sexual Violence in DRC 1

Examining delineations of male “perpetratorhood” in efforts to fight impunity for sexual violence in conflict, this chapter brings into view a discordance between whom these are intended to target and who is typically held to account in practice by local courts. We demonstrate how, why, and with what effect global policy and advocacy discourses underpinning the fight against impunity rest on a carefully curated, but nevertheless restrictive, understanding of sexual violence in conflict. Crudely, this sexual violence is perpetrated by racialized male combatants against female civilians. We subsequently offer a close appraisal of judicial efforts to fight impunity for sexual violence in eastern DRC – which has long been a key focus of global campaigns to end sexual violence in conflict. We demonstrate that quotidian efforts to fight impunity in eastern DRC largely function to punitively regulate masculinities and normative arrangements of intimacy between young people through the courts. We conclude, therefore, with a call to paying closer attention to the nature of sexual violence cases making it to and through the courts to ensure that efforts to fight impunity for sexual violence in conflict contribute to successfully securing gender justice for survivors in the pursuit of a gendered peace

Hybrid work and its impact on productivity : a description of productivity development in hybrid work

Bakgrund Hybridarbetsmodeller, där anställda delar sin tid mellan kontoret och distansarbete, har blivit allt vanligare. Denna trend har accelererats av den snabba digitaliseringen och förändrade arbetsmönster, men det finns fortfarande en brist på förståelse för hur hybridarbete påverkar produktiviteten. Syfte Denna studie syftar till att undersöka effekterna av hybridarbetsmodeller på medarbetarnas produktivitet med särskilt fokus på samspelet mellan demografi, arbetsarrangemang, pendlingstider, tillgång till resurser, kommunikation, ledarskap och balans mellan arbete och privatliv. Metod Studien använder en mixad metod-ansats, där både kvantitativa och kvalitativa data samlas in. Enkäter distribuerades till hybridarbetare via kommunikationsplattformar för att samla in data om demografi, arbetsarrangemang, pendlingstider, tillgång till resurser, kommunikationseffektivitet, ledarskapstillfredsställelse och balans mellan arbete och privatliv. Konceptuell generalisering gjordes för att få insikt i ledarskapets påverkan på produktiviteten vid hybridarbete. Slutsats Studien visar att hybridarbete kan ha både positiva och negativa effekter på produktivitet och välbefinnande. Flexibilitet och autonomi värderas högt av medarbetare, men kräver tydliga riktlinjer och kommunikationsstrategier. Effektiv kommunikation och starkt ledarskap är viktigt för att hybridarbete ska fungera väl. Pendlingstider påverkar välbefinnandet indirekt, och tillgång till resurser är centralt för att stödja produktiviteten. Studien belyser behovet av en nyanserad och kontextspecifik strategi för implementering av hybridarbete för att maximera dess fördelar och minimera potentiella nackdelar. Ytterligare forskning med större och mer diversifierade urval rekommenderas för att generalisera resultaten

"The directive is good, but it is not adapted to care and welfare" : A qualitative study on unit managers´ handling of institutional conflicts

On 1 October 2023, the new working time regulations according to the EU's working time directive began to apply in municipal LSS operations. Concerns have been expressed from various organizations and personal assistants due to the fact that the staff's working hours have changed, which they believe affects the service user's safety. In this qualitative study, the institutional conflict that affects unit managers within LSS is investigated and concerns how unit managers within LSS ensure good living conditions under the influence of the EU's Working Time Directive. The data collection method takes place through qualitative interviews with eight managers within LSS operations. The collected material is then analyzed based on a thematic analysis. The result shows that the possibilities that have arisen are strengthened user focus and better quality. The challenges that have arisen is to maintain user focus and better quality. The ways in which the unit managers manage the institutional conflict are through organizational strategy, organization of personnel and the unit manager's own management. In summary, the results show that both challenges and opportunities were identified in maintaining a user-centered focus and quality. The challenges were more prominent than the opportunities. The management of challenges related to maintaining a user-centered focus and quality can be understood from three institutional levels

Simundervisning i ämneslärarutbildningen : En studie om hur Sveriges ämneslärarutbildningar förbereder framtida ämneslärare i idrott och hälsa att bedriva simundervisning

Ämneslärare i idrott och hälsa värderar sin förmåga att lära ut simning och hantering av nödsituationer som bristande. De uppger att utbildningen till ämneslärare i idrott och hälsa är otillräcklig gällande simundervisning. Följande studie undersöker hur Sveriges ämneslärarutbildningar förbereder framtida ämneslärare i idrott och hälsa att bedriva simundervisning. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med representanter från lärosäten som erbjuder ämneslärarprogrammet. Studiens teoretiska utgångspunkt är John Deweys ”learning by doing” som har använts för att tolka och presentera resultatet. Teorins perspektiv på lärande har jämförts med lärosätenas strategier att lära ut kunskap till lärarstudenter i idrott och hälsa. Resultaten visar att deltagarnas perspektiv på simundervisning formar innehållet. Säkerhet diskuteras utifrån perspektiven livräddning och trygghet i vattnet. Simteknik och återkoppling är sammanlänkade och viktiga kunskaper för att ämneslärarstudenter ska uppleva verklighetsförankrade undervisningssituationer. Möjligheten att undervisa elevgrupper med olika förutsättningar innebär ännu mer realistiska undervisningssituationer. Studien synliggör hur de lärosäten som erbjuder utbildning till ämneslärare i idrott och hälsa formar och bedriver simundervisning.

I don´t have enough time to fullfill my duties within 40 hours : Principals perceived conditions for leading the afterschool program

Syftet med studien var att undersöka rektorer och biträdande rektorers upplevda förutsättningar till att vara pedagogiska ledare för fritidshemmets verksamhet samt hur de beskriver sitt uppdrag gentemot fritidshemmets uppdrag. Studiens data samlades in via semistrukturerade intervjuer med tre rektorer och tre biträdande rektorer på fyra olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet tematiserades kring studiens frågeställningar vilket resulterade i tre huvudteman Tema 1) Rektorernas olika strategier för att leda fritidshemmets, Tema 2) Rektorernas bristande förutsättningar att leda fritidshemmet, Tema 3) Rektorernas önskningar för att underlätta ledningen av fritidshemmet. Resultatet analyserades sedan med studiens teoretiska ramverk som var ramfaktorteorin för att identifiera vilka ramar som upplevs vara möjliggörande eller begränsade för rektorernas handlingsutrymme. Slutsatserna i studien pekar på att fritidshemmet är i behov av ett förtydligande i läroplanen för att lättare kunna få en samsyn kring fritidshemmets roll och uppdrag i skolans helhet vilket skulle kunna underlätta rektorernas ledning av fritidshemmet. En annan slutsats är att rektorerna är i behov av mer resurser i form av tid och utbildad personal för att kunna leda fritidshemmets verksamhet och utveckla den mot läroplanens mål

Economic abuse : A qualitative study on social workers' methods for identifying and handling economic abuse against women in intimate relationships.

In this study, we highlight the social issue of economic abuse. Domestic violence consists of several different forms of violence such as physical, psychological, economic, material, and sexual violence. Economic abuse affects the ability of victims to leave an abusive relationship. Economic abuse is a form of violence that often occurs where other types of violence are present. The issue is that economic abuse is not as widely recognized as other forms of violence, which is what this study delves into. The purpose of the study is to examine the methods used by social services to identify and address economic abuse. It explores the available assessment tools, the interventions in place, and how economic violence is recognized. The study investigates how the scope of action for social workers is shaped, as well as the influence of traditional gender roles in society on how victims perceive economic violence. We conducted a qualitative study in which we interviewed eight different social workers from eight different municipalities. We analyzed the results using qualitative analysis and identified the following themes: municipal organization, assessment tools, traditional gender norms, interventions, individual needs, discretion and areas for improvement. We used Michael Lipskys theory about street-level bureaucrats in our analysis of the results.  The result we found is that social workers do not have any specific methods directly related to cases where a person is only exposed to economic abuse.  Instead, the social workers need to use their discretion to address the needs of individuals who are victims of economic abuse because investigations and identification of all forms of domestic violence are always included in the assessments.

Students' Experience of Outdoor Activities and Outdoor Stay for Their Well-Being in the After-School Center : A Qualitative Study from Children's Perspective

Naturens som en källa till välmående och dess hälsofrämjande effekter är väldokumenterade, men få studier har undersökt barns egna upplevelser av utomhusvistelse. Denna studie syftar till att undersöka hur natur, utomhusvistelser och friluftsaktiviteter påverkar elevers mående och sociala samspel ur barns perspektiv. Empiri har samlats in genom fokusgrupper med elever från tre fritidshem och analyserades med en induktiv tematisk metod. Teoretiska begrepp som Känsla av sammanhang (KASAM) används för att analysera hur begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet främjar elevernas välmående. Resultaten visar att naturen bidrar till elevernas välmående genom att erbjuda en lugnande miljö som känns meningsfull, minskar stress, främjar glädje och ger energi. Socialt samspel i naturen stärker elevernas relationer genom samarbete och lek. Informellt lärande i utomhusmiljöer uppmuntrar kreativitet och praktisk problemlösning. Resultaten från analyserna av empirin pekar mot att fritidshemmets verksamhet kan bättre möta elevernas behov av välmående med hjälp av naturen och friluftsaktiviteter. Nature as a source of well-being and its health-promoting effects are well-documented, but few studies have explored children's own experiences of outdoor activities. This study aims to examine how nature, outdoor stays, and outdoor activities influence students' well-being and social interactions from a child's perspective. Empirical data was collected through focus groups with students from three after-school centers and analyzed using an inductive thematic method. Theoretical concepts such as Sense of Coherence (SOC) are used to analyze how comprehensibility, manageability, and meaningfulness promote students' well-being. The results show that nature contributes to students' well-being by providing a calming environment that feels meaningful, reduces stress, promotes joy, and provides energy. Social interactions in nature strengthen students' relationships through cooperation and play. Informal learning in outdoor environments encourages creativity and practical problem-solving. The analysis of the empirical data suggests that after-school programs can better meet students' well-being needs through nature and outdoor activities