Miljökompensation vid exploatering av Natura 2000

The purpose of the thesis is to describe how environmental compensation is carried through when it comes to exploitation of Natura 2000. The thesis also relates to the three theories of planning synoptic, advocacy and transactive. Three cases of environmental compensation have been studied from three different countries where an exploitation of the Natura 2000 is done. Sweden, Germany and the Netherlands have all been working with environmental impact assessments as a demand to be able to carry through their projects. The projects concern the development of a railway track, an industry and a port which all have been approved by the EU-commission to carry on because of socioeconomic reasons. When society will meet nature the complexity of the environmental compensation is extensive. There are many aspects to consider such as ethical, economical and ecological aspects. In a small extent it is about priority but the values of Natura 2000 cannot be disregarded. One of the most important aspects to consider in exploitation is time. The environmental impact assessment must be completed before the irreversible effect occurs. The case study of Germany has shown that their impact assessment is not completed in spite of the fact that the exploitation of Natura 2000 is already in place. Such a situation can lead to devastating consequences to the habitats and species in the area. In worst scenario it can lead to their extinction. Another aspect concerning the planning is in what extent the society can influence and bring up their opinions. The projects are comprehensive which also makes the procedure of planning extensive and the decisions are made by authorities and governments. Despite this there have been possibilities in all cases to the society to effect. When working with the case studies I have understood that the voice of the small person hardly can reach out but there is shown that Non Governmental Organizations can effect and change a decision. When it comes to the theories of planning all cases can be placed under the synoptic theory. As the theory says there is in all the cases a planning done with a long future involved. In a short period of time the exploitation will make some damage which will cost a huge sum of money but in the long run mainly positive effects will remain including the work of the environmental impact assessment. One conclusion of the thesis is that we all are dependent on the nature which we therefore have to care about. It is also important that we not just care about the Natura 2000 areas but also our every day landscape. If we just would exploit low valued land without any compensational measures, does not this land then disappear gradually and the value will finally increase? In that case we have come into a similar situation as the Natura 2000 area that an environmental impact assessment has to be done to prevent the extinction of specious and habitats. Why not compensate all kind of land from the beginning? One aspect which hardly is mentioned is the potential qualities of an area. The demand of today´s environmental compensation is to compensate for ecological values. With that nothing is said about environmental compensation of the potential values and functions of the area. Remember that all our nature has got values to pay attention to, existing values as well as potential values

Green perception for well-being in dense urban areas

A previous study (n = 24,819) of semi-urban and rural areas in the Skåne region, southern Sweden, showed that people living in flats are dependent on having green space with several characteristics for different affordances close to their homes to be satisfied with their neighbourhood. The two studies presented in this paper focuses on the urban area of Malmö, the largest city in Skåne. Equivalent criteria for the presence of certain characteristics within 300 m from home were used, however analysed from other kinds of data than the regional study. In both the previous rural/semi-urban study as well as the urban studies presented here, respondents report being more satisfied with their neighbourhood the more qualities that are present within 300 m of their home. Less than half of the apartment-dwelling respondents in the Malmö urban area are satisfied with their neighbourhood if less than half of the characteristics are available within 300 m. Even when there are few characteristics close by, people living in their own house are generally more satisfied with their neighbourhood (70 % or more irrespective of area type) than tenants are. A relatively high concordance between the two studies, despite the fact that they represent different kinds of landscape (semi-urban and rural vs. urban) and different scales (region vs. municipality), adds validity to the recreational characteristics as a tool for assessing well-being qualities of neighbourhood landscapes. The results from the studies of Malmö were also related to average household income and a clear association between our studies’ data on accessibility to serene areas and household income was found. This finding suggests that creating additional serene green space in low-income areas could be a tool to help the municipality reduce segregation

GIS-metodik för åtta karaktärer i stadsmiljö

Inom SLU har åtta så kallade parkkaraktärer tidigare utvecklats som redskap för analys av grönmiljöutveckling och det grönas betydelse för folkhälsan. Föreliggande rapport syftar till metodutveckling och visar hur man på ett enkelt sätt kan redovisa och analysera de åtta park-karaktärerna digitalt. GIS (Geografiskt Infor-mationssystem) är i detta sammanhang ett verktyg och utgångspunkt. Även fältstudier har gjorts för att se hur tillförlig GIS-datan faktiskt är. De åtta parkkaraktärerna är Rofylldhet, Vildhet, Artrikedom, Rymd, Allmänning, Lustgård, Centrum/Fest samt Kultur. Ur rapporten framkommer att GIS är ett hjälpmedel som enkelt och övergripande kan få fram data för vidare analys. Det finns dock en risk med systemet att allt för generaliserad information erhålls. GIS är i vissa frågor det mest precisa redskapet medan fältstudien i andra frågor ger den mest tillförlitliga informationen. Ingen metod utesluter den andra. Metoden har applicerats på en stadsdel i nordöstra Malmö för att där ta fram områdets åtta parkkaraktärer. Så småningom ska metoden även kunna appliceras på hela Malmö samt på andra städer. Genom att studera de åtta karaktärerna inom det utvalda området kan bland annat utläsas att den täta staden och trafikbullret är stora bakomliggande orsaker till att karaktärerna hålls tillbaka. Stadens täthet gör det svårt för vissa karaktärer att utvecklas då de är ytkrävande. När det gäller trafikbullret så hämmas de flesta karaktärer men spelar mindre roll till exempel inom karaktären Centrum/Fest. Genom att uppsöka denna karaktär finns också en medvetenhet och en acceptans för den högre ljudnivån som kan uppstå eller finnas på plats. Positivt i staden är till exempel artrikedomen som är utspridd över stora delar av Malmö. Kolonilotter, trädgårdar och vägrenar med flera gör sitt till den biologiska mångfalden. En skiktanalys har gjorts i GIS där det kan utläsas hur många av karaktärerna som finns inom samma geografi ska område. Ett par av de större parkerna innehåller flertalet av de åtta karaktärerna. Eftersträvansvärt för ett område är att inneha så många karaktärer som möjligt. Detta innebär att det i de flesta grönområdena finns mycket att tillföra i form av resterande karaktärer. Förslag till förbättringsåtgärder lämnas. Studier av karaktärer i stadsmiljö kombinerat med GIS skapar också möjligheter till nya tillämpningar. Som ett exempel har i rapporten medtagits en analys kring förskolors parkbesök. Intressant att studera är bland annat om samband finns mellan parkbesöken och karaktärstätheten. Genom GIS-metoden och dess utvecklande kan nya möjligheter uppstå kring förbättring av stadens utemiljö och i långa loppet invånarnas hälsa

GIS-metodik för åtta karaktärer i Malmö

Denna rapport ingår i ett större program för att utveckla GIS-teknik att klassifi cera utemiljökaraktärer av betydelse för stressreduktion och välbefi nnande. Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret i Malmö har medverket genom att ställa olika dataunderlag till förfogande. Uppdragsgivare har varit Miljöförvaltningen i Malmö. Delfi nansiering har skett av Region Skånes miljövårdsfond. Utredare har varit Kristin Rydell- Andersson och Erik Skärbäck, SLU Alnarp. Statistiska analyser har gjorts av Anna Oudin, Lunds Universitet