”Exit, that means out” : young children’s use of multiliterary resources and strategies in text-dialogues

This thesis examined the strategies in multiliteracy used by children in their interpretation of multimodal texts through peer dialogue. The thesis builds upon a sociocultural approach to meaning-making in interaction. According to new, broader perspectives on literacy, our so-cially and culturally shaped messages take ever more complex forms, which means that we also require mastery of complex literary skills in our meaning-making. This places new de-mands on pedagogical practices and on research to be considered. The development of multiliteracy skills in children is one of the objectives included in the Finnish national curricu-lum, which means that more knowledge of how multiliteracy can be enhanced in different contexts is needed. This study is influenced by theories within the research on multiliteracy as well as on previous research on emergent literacy among young children. The goal is to demonstrate emergent multiliterate processes of meaning-making expressed by young chil-dren in their interpretation of text through peer dialogue. The results may have an impact on the planning of pedagogical practices and materials used for the promotion of equal opportu-nities among children in the development of multiliteracy. The research was conducted with qualitative, unstructured, interviews in the form of text-dialogues. The participants were 40 children from a Finnish-speaking preschool. The children were 3 to 6 years old at the time. The text-dialogues that were filmed, showed the children working in pairs with the guidance of an adult interviewer, interpreting infographic posters. The dialogues were analysed with a qualitative thematic analysis and categories for the analysis were formed according to previous research on multiliteracy. The multimodality of the meaning-making expressed by the children was considered in the analysis, which gave a more nuanced picture of their processes. The results presented in the thesis suggest one way of relating emergent literary processes of young children with concepts of multiliteracy, as well as tools for closer examination of different forms of meaning making that young children express when interpreting multimodal and informative texts. The children in the study used complex multiliterate resources and strategies in their text-dialogues, which supports earlier theories of emergent readers as capable interpreters of varying text-sources. The meaning-making of the children was dynamic and transformative. The infographic posters used in the text-dialogues created a multiplicity of combinations of textual modalities, which enabled the children to assess the texts from many different perspectives.I den här avhandlingen granskades multilitterära strategier och resurser som små barn uttryckte i textdialoger, då de tolkade infografiska affischer med multimodalt innehåll. Avhandlingen grundar sig i ett sociokulturellt förhållningssätt till meningsskapande i interaktion. Enligt nya vidgade syner på litteracitet tar socialt och kulturellt skapade meddelanden allt mångsidigare former i dagens samhälle, vilket gör att mänskor behöver behärska mångsidiga litterära förmågor i sitt meningsskapande. Detta ställer nya krav på pedagogiska praktiker och forskning att beakta. Multilitteracitet som begrepp och pedagogisk målsättning förekommer i de finländska läroplanerna, och därför behövs definitioner på vad multilitteracitet innebär i olika pedagogiska sammanhang och lärandesituationer. Avhandlingen utgår ifrån teorier inom multilitteracitetspedagogik, samt i tidigare forskning kring små barns framväxande litteracitet, och har som målsättning att åskådliggöra framväxande multilitterära processer små barn ger uttryck för i textdialoger. Detta kan ha betydelse för planering av pedagogiska praktiker och utveckling av pedagogiskt material, som främjar små barns jämlika möjligheter till att utveckla sin multilitteracitet. I studiens textdialoger, som utfördes med ett ostrukturerat intervjuformat, deltog 40-stycken 3 ̶ 6-åriga barn från ett finskspråkigt daghem. Med stöd av en vuxen intervjuare, tolkade barnen parvis infografiska affischer med mångsidigt text- och bildinnehåll. Textdialogerna som videofilmades ägde rum i daghemmets utrymmen, som ett tillägg till de normala daghemsrutinerna. Dialogerna analyserades med en kvalitativ tematisk analys. Analyskategorierna formades utgående från tidigare forskning och teorier om multilitterära tolkningsprocesser. I analysen beaktades barnens meningsskapande med hänsyn till deras mångsidiga sätt att uttrycka sig med gester, miner, läten och tal. Denna fokus på multimodalt uttryck gav en rikare uppfattning om barnens tolkningsprocesser i interaktionen. Avhandlingens resultat ger förslag på hur små barns framväxande texttolkningar kan relateras till begrepp inom multilitteracitetsdiskursen, samt verktyg för att mer ingående granska och benämna olika former av meningsskapande som barn uttrycker, då de tolkar multimodala och informativa textinnehåll. Enligt studiens resultat använde barnen mångsidiga multilitterära strategier och deras tolkningsprocesser visade sig vara dynamiska och transformativa, då barnen delade av sina resurser med varandra och tillsammans skapade betydelser i dialogerna. Resultaten stöder således tidigare uppfattningar om små barn som kompetenta tolkare av litterära sammanhang. Affischerna som valdes till studien skapade en bra helhet i dialogerna med sitt mångsidiga bild- och symbolinnehåll, då barnen både kunde söka logiska textuella sammanhang inom affischerna, reflektera över affischernas kulturella bundenheter, samt blev inspirerade att expandera utöver affischernas gränser. Kombinationen av bilder, symboler och skriven text gjorde att barnen kunde fokusera på de modaliteter som de upplevde som bekanta och hade resurser att tolka. Studiens resultat indikerar med andra ord att tolkning av texter med multimodalt innehåll väl kan stöda utvecklingen av små barns multilitteracitet i enlighet med målsättningarna i de finländska läroplanerna

Children’s Augmented Storying in, with and for Nature

Drawing on a relational ontology and scholarship of new literacies, we investigate the materiality and performativity of children’s augmented storying in nature. Our study is situated in a Finnish primary school in which a novel, augmented reality application (MyAR Julle) was utilized as a digital storytelling tool for children (n = 62, aged 7–9), allowing them to explore, interact, and imagine in nature and to create/share their stories. The data corpus consists of their narrations of their augmented stories in nature, their augmented story artefacts, and video/observational data from their construction of such stories in nature. Narrative analysis reveals how the children’s augmented storying in nature was performed through playful, affective, and sensuous, identity, cultural, and critical literacies, which were imaginatively constructed into being at the nexus of their sensed reality and fantasy. These literacies make visible human–material–spatial–temporal assemblages during which the children played with/through the augmented character Julle, felt and sensed with/through Julle, and re-storied their experiences, cultural knowledge, and identities with/through Julle. They also engaged in critical thinking with/through Julle. The study contributes to knowledge on the meaning of materiality in children’s storying in, with, and for nature and the educational possibilities of augmented storying for children’s (eco)literacies

'I could smell the sound of winter' : Children's aesthetic experiences in their local forest through digital storying

Peer reviewe

Children’s emotional experiences in and about nature across temporal–spatial entanglements during digital storying

In this study, we investigate how digital storying creates opportunities for children to attend to their emotional experiences in and about nature. Following relational ontology and socio-cultural theorising, we focus our analysis on the temporal–spatial entanglements of children's emotional experiences. Our inquiry draws on a case study of two children at a Finnish primary school. Liam and Vera engaged in digital storying in their local forest using an augmented storycrafting app, MyAR Julle. The data were collected during two storying workshops by means of observational field notes, video recordings, interviews with the children and digital artefacts. The results illustrate how engaging in the narrative plot of a fictitious augmented character invited the children to create necessary open-endedness in the activity which further stimulated their storying. The children's experiences were imbued with emotions and distributed across human and non-human actors. The children's digital storying not only communicated their personal emotional experiences in local surroundings, but was also grounded in broader societal narratives, such as climate change and forest conservation, with considerations of the future of the planet. The results suggest how digital storying offers a pedagogical method for early environmental education that builds on children's emotional experiences.Peer reviewe

Children’s Augmented Storying in, with and for Nature

Drawing on a relational ontology and scholarship of new literacies, we investigate the materiality and performativity of children’s augmented storying in nature. Our study is situated in a Finnish primary school in which a novel, augmented reality application (MyAR Julle) was utilized as a digital storytelling tool for children (n = 62, aged 7–9), allowing them to explore, interact, and imagine in nature and to create/share their stories. The data corpus consists of their narrations of their augmented stories in nature, their augmented story artefacts, and video/observational data from their construction of such stories in nature. Narrative analysis reveals how the children’s augmented storying in nature was performed through playful, affective, and sensuous, identity, cultural, and critical literacies, which were imaginatively constructed into being at the nexus of their sensed reality and fantasy. These literacies make visible human–material–spatial–temporal assemblages during which the children played with/through the augmented character Julle, felt and sensed with/through Julle, and re-storied their experiences, cultural knowledge, and identities with/through Julle. They also engaged in critical thinking with/through Julle. The study contributes to knowledge on the meaning of materiality in children’s storying in, with, and for nature and the educational possibilities of augmented storying for children’s (eco)literacies

Mapping digital competence : Students' maker literacies in a school's makerspace

This study investigates and maps students' maker literacies as they relate to digital competence. The study builds on sociocultural theorizing and on the scholarship of digital literacy that defines maker literacies as social practices that entail making and remaking artifacts and texts using various materials and technologies. Through a detailed multimodal analysis of video data from an ethnographic case study of students' (N:11) interaction in an elementary school's makerspace in Finland, our study presents and applies a framework of analysis for maker literacies and discusses how the school's makerspace enhanced the students' digital competence across operational, cultural, and critical dimensions. The study shows how the makerspace context afforded the students ample opportunities to engage in the operational dimension of maker literacies. However, there was less engagement in cultural and critical literacies. The implications of these findings for students' digital competence in makerspaces are discussed.Peer reviewe

Empathetic encounters of children’s augmented storying across the human and more-than-human worlds

This study brings empathy to the centre of literacy practice by investigating children's augmented storying as it was related to empathetic encounters across the human and more-than-human worlds. The study applies sociomaterial theorising that defines empathy as relational and emergent across human-material-spatial-temporal assemblages. The empirical study was situated in a Finnish primary school in which children used an augmented story-crafting tool (MyAR Julle) to explore their local environment and to create and share their stories. The findings show how empathy emerged situationally across the children, other human beings, materials, technology and the natural world. The empathetic encounters of the children's narratives were more than romantic or smooth encounters, instead competing and in tension with one another, calling moral reasoning and agency. The study shows the potential of sociomaterial theorising to change the way we think about children's encounters with the world, using empathy as a framework.Peer reviewe

Kurittomat palaset : Monilukutaitoa opitaan ilolla

Denna bok är skapad för alla vuxna som är intresserade av att främja små barns multilitteracitet. Vi har gett den här boken namnet Bångstyriga bitar: Inlärning av multilitteracitet med glädje. ”Bångstyriga bitar” är ett bildligt uttryck och ett pedagogiskt verktyg som vi utvecklat för att efterlysa fantasi och kreativitet hos barn och vuxna i undervisningen och inlärningen av multilitteracitet. De material som baserar sig på Bångstyriga bitar är öppna till sin natur och kan tillämpas mångsidigt. Vi hoppas att de Bångstyriga bitarna vi utvecklat kommer till liv på många olika sätt i barns och vuxnas gemensamma verksamhet, och att nya former för undervisning och inlärning av multilitteracitet med glädje växer fram

Haltijan arvoitus

Haltijan arvoitus on valikoima leikillisiä aktiviteetteja, joiden tarkoituksena on kehittää lasten kiinnostusta ja ymmärrystä ilmastonmuutokseen ja ympäristöön liittyvistä asioista, sekä edistää lasten ekologista lukutaitoa ja laajemmin monilukutaitoa. Materiaalin avulla lapset voivat käsitellä ja pohtia ilmastonmuutokseen ja ympäristöön liittyviä teemoja suomalaisiin myytteihin perustuvan tarinan kautta. Tarinassa ukkosen haltija Ukko menettää sään hallinnan. Lasten tehtävänä on tutkia mistä tämä johtuu ja luoda kuvitteellisia ratkaisuja, joiden avulla Ukko voisi jälleen hyvin ja pystyisi jälleen hallitsemaan säätä. Kokonaisuus rakentuu seitsemästä pedagogisesta aktiviteetista, jotka voidaan toteuttaa esimerkiksi luokkahuoneessa ja/tai ulkona. Aktiviteetit soveltuvat myös lasten iltapäivä- tai kerhotoimintaan sekä kotikäyttöön. Materiaali sisältää työskentelyohjeet, keskustelua tukevia kysymyksiä sekä mallipohjia tehtäviin liittyviä askarteluja varten. Haltijan arvoitus -aktiviteettikortit ovat jatkoa Haltijan kuiskaus -materiaalille ukkosen haltija Ukon, metsänhaltija Tapion, vedenhaltija Vetehisen ja muinaisen tietäjävelho Myrrysmiehen maailmassa

Rådarens gåta

Rådarens gåta består av en samling lekfulla, multilitterära material. Målet med Rådarens gåta är att öka barns intresse och medvetenhet om miljöfrågor, samt kompetens i ekologisk litteracitet och multilitteracitet. Genom de pedagodiska materialen och en saga som kopplar till finska myter, kan barnen undersöka och reflektera över miljö- och klimatfrågor. Sagan börjar med att åskans rådare Ukko en dag tappar kontrollen över vädret. Barnens uppgift är att ta reda på vad detta kan bero på och att skapa fantasifulla lösningar för att hjälpa Ukko att bli glad igen och återfå kontrollen över vädret. Totalt består processen av sju pedagogiska aktiviteter, som utförs både i och utanför klassrummet, innefattande lärarens vägledning, barns explorativa lärande samt gruppdiskussioner. I materialet ingår instruktioner för aktiviteterna, exempelfrågor för gruppdiskussionerna, samt pysselrekvisita. Denna lärandeupplevelse bygger vidare på det tidigare materialet från Rådarens viskning. I Rådarens gåta möter vi åter åskans rådare Ukko, skogens rådare Tapio, vattnets rådare Vetehinen och den forntida Siaren