Laser and synchrotron radiation pump-probe x-ray diffraction experiments

Recent developments have allowed x-ray diffraction techniques at synchrotron radiation facilities to be employed with a temporal resolution of around 1 ps. These developments are the availability of firstly, high brightness third-generation x-ray sources, secondly, passively mode-locked lasers with 100 fs temporal duration and thirdly, averaging streak cameras with sub-picosecond temporal resolution. In this paper, we discuss how these novel devices are combined in time-resolved x-ray diffraction experiments at synchrotron radiation facilities

Evaluation of laser-irradiated Ar clusters as a source for time-resolved x-ray studies

We have measured the absolute average photon flux, the spectral characteristics, and the time structure of x rays emitted from Ar clusters which were irradiated by a 100 fs laser with an intensity of 10(17) W/cm(2). The measured photon flux was 10(7) photons per shot in the K-alpha (at 3 keV) line in a 4 pi sr solid angle. The temporal structure was measured using a streak camera with a 10 ps time resolution. It was found that less than 1% of the photons were emitted within the 10 ps time-response function of the streak camera. The emission profile is roughly exponential with a time constant of 3 ns. (C) 1999 American Institute of Physics. [S0034-6748(99)03605-9]

Klimatomställning Göteborg 2.0. Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. Mistra Urban Futures Reports 2014:2

Göteborg ska vara en av världens mest progressiva städer på klimatområdet och för att nå en hållbar utsläppsnivå år 2050 har följande etappmål antagits ”2035 ska göteborgarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser vara maximalt 3,5 ton koldioxidekvivalenter per person”. Denna målformulering förutsätter att inte bara de lokala utsläppen beaktas utan även de utsläpp som våra konsumtionsmönster orsakar utanför de geografiska gränserna. Syftet med den här rapporten är att öka kunskapen om vilka möjligheter som finns för att nå hållbara utsläppsnivåer till år 2050. Den centrala frågan i den här studien är vilka teknik- och livsstilsförändringar som skulle kunna resultera i utsläppsnivåer på under två ton per år 2050. En annan viktig del av analysen är hur dessa radikala minskningar skulle kunna påverka människors välbefinnande. Medelgöteborgaren orsakade enligt vår metodik utsläpp på ca 7,4 ton koldioxidekvivalenter 2010. För att få indikationer om möjligheterna att nå uppsatta utsläppsmål har tre olika scenarier analyserats. Dessa bygger på en lång rad antaganden. Scenariot Business as usual (BAU) syftar till att illustrera hur situationen år 2050 skulle kunna se ut om klimatpolitiken, den tekniska utvecklingen och konsumtionstrenderna fortsätter på samma sätt som de senaste decennierna. Scenariot bygger på antaganden till 2050 om fortsatta effektiviseringar av bland annat bilar (totalt 20 %) och flygande (40 %), men också en ökning av elanvändningen (+25 %), bostadsytan (+58 %), köttkonsumtionen (+ 50 %) och flygandet (+ 350 %). Scenariot Dagens Klimatpolitiska Inriktning (DKI) utgår från att man har lyckats med de ambitioner som finns i dagens klimatpolitik, det vill säga kraftiga utsläppsminskningar från energisystemen (- 65 %) och en helt fossilfri vägtrafik till 2050. Scenariot Klimatomställning (KLIMAT) omfattar tillräckliga förändringar för att komma under två tons utsläpp per person till år 2050. Utöver förändringarna i DKI omfattas även bl. a. halverad energianvändning i bostäder, halverad konsumtion av nöt- och griskött, flygresande som på 2000 års nivå, ökad tjänstekonsumtion samt arbetstidsförkortning med 25 procent. Enligt våra beräkningar för Business as usual (BAU) så skulle medelgöteborgarens utsläpp öka från dagens ca 7,4 ton till ca 10 ton år 2050. Den tekniska utvecklingen och klimatpolitiken förmår här inte att motverka klimatbelastningen som följer av de ökande konsumtionsvolymerna. Scenariot Dagens Klimatpolitiska inriktning (DKI) indikerar att medelgöteborgarens utsläpp minskar till knappt 5,5 ton år 2050. Utsläppen från bil, el och uppvärmning elimineras nästan helt. Utsläppen från mat (främst från rött kött) och framförallt från flyg ökar eftersom vi här antar att det inte finns styrmedel som begränsar konsumtionsvolymerna. Antagandena i scenariot Klimatomställning (KLIMAT) medför att målen om att komma under två ton nås för medelgöteborgaren och för låginkomsttagaren, medan höginkomsttagarens utsläpp med dessa antagande beräknas till drygt 2,5 ton

Lugna Lund

Denna studie tar sig an ett i dagarna populärt kriminologiskt forskningsfält, nämligen platsens betydelse för våldsbrottet. Bakgrundsavsnittet fastslår var den internationella debatten inom området ligger just nu samt vilka platser i Lund som kommer att analyseras. Studien syftar till att besvara varför våldsbrotten sker på just dessa platser och tar i detta avstamp i Lundapolisens interna, sekretessbelagda geografiska data och observationsempiri omfatande 25 timmar. Stadens särskilt brottsutsatta platser utgörs av ett utskänkningsställe, Baren, samt ett större område i Lunds centrum och vid Lunds järnvägsstation. Studien identifierar Barens besökarantal, läge och planlösning som de tillsammans mest framträdande orsakerna till att konfliktsituationer uppstår. De större utsatta områden som framkommer i statistiken har inringats på en karta och utgörs alltså av Lunds centrum samt området i anslutning till Lunds järnvägsstation. Här finner studien att platsen inte har lika stor betydelse för skapandet av våldsbrott. Konfliktsituationer uppstår på dessa platser snarare som en reaktion på en form av gruppinteraktion genom uttryckande av könsroller. Studien för vidare ett resonemang kring parternas nivå av rationalitet som avgörande för konfliktsituationens utveckling. Här kopplas berusningsnivå, samt könsrollers karaktär av konfliktlösningsverktyg, till rationalitetsgrad och spelar således en roll för analysen. I denna studie blir de kapabla väktarnas roll som ett av de tre kraven för att ett brott enligt rutinaktivitetsteorin skall uppstå, mindre markant. Studien påvisar nämligen att hänsyn till eventuella kapabla väktare, kräver en högre grad av rationalitet än vad berusningsnivån, eller för gruppen vedertagna könsroller, i flertalet av studiens empiriska fall, tillåtit. Dessa faktorer utgör studiens viktigaste resultat utifrån studiens syfte. Avslutningsvis diskuteras hur studiens metodöverskridande ansats skiljer den från tidigare studier inom området

Measurements of excited state lifetimes and oscillator strengths in Pt II

We report on radiative lifetime measurements of short-lived states in singly ionized platinum by excitation with pico-second laser pulses and subsequent time-resolved detection. The upper levels were populated from metastable ion levels in a laser-generated plasma using radiation in the UV/VUV spectral range. The following lifetimes were obtained: tau(5d(8)(F-3(4))6p(1/2), J = 7/2) = 3.9(3) ns, tau(5d(8)(F-3(4))6p(3/2), J = 9/2) = 3.5(3) ns and tau(5d(8)(F-3(3))6p(1/2), J = 5/2) = 2.6(3) ns. By using relative intensities of the lines found in the literature, oscillator strengths were determined

Determination of Radiative Lifetimes In the 3d(10)np(2)p Sequence of Neutral Copper By Time-resolved Vuv Laser-spectroscopy

Lifetimes in the 3d(10)np(2)P sequence in neutral copper were measured by time-resolved laser spectroscopy. Excitation from the ground state was performed with pulsed laser radiation in the; vuv spectral region, generated by resonant sum-difference four-wave mixing in krypton gas. The lifetimes were evaluated from recorded optical transients. For the np(2)P(J) states we find the following: tau(n = 6, 5 = 3/2) = 5.2(8) ns, tau(6, 1/2) = 25.1(10) ns, tau(7; 3/2) = 15.0(12) ns, tau(7, 1/2) = 4.0(8) ns, tau(8,3/2) = 31(2) ns, tau(8, 1/2) = 15.8(12) us, tau(9, 3/2) = 123(6) ns, and tau(9, 1/2) = 51(6) ns. The data are compared with a recent multiconfiguration Hartree-Fock calculation

Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen 2050

Denna rapport är framtagen inom ramen för Mistra Urban Futures-projektet WISE - Well-being In Sustainable cities, och mer specifikt inom delprojektet Klimatomställning Göteborg: potentialer och livskvalitetseffekter. Göteborgarnas klimatpåverkan idag och potentialer för framtiden beräknas avseende boende, transporter, mat, etc. Detta kan ge en samlad bild av möjligheterna att nå klimatmålen. En livskvalitetskoppling är att denna överblick kan ge underlag för en samhällsdiskussion om vilka vägar för att uppnå klimatmålen som människor föredrar. Syftet med denna underlagsrapport är att beräkna potentialer för utsläppsminskningar till 2050 från svenskarnas matkonsumtion. Beräkningar har gjorts för år 2006, samt för nio alternativa scenarier för 2050