Light pollution

Light has always fascinated humans but ever since the invention of the first light bulb, the use of artificial lighting has accelerated dramatically. Darkness has never been as rare as today and the overuse of lighting has created a new phenomenon called light pollution. Most living beings are biologically dependent on the recurrent twenty-four-hour rhythm of light and darkness, called the circadian cycle. Human beings are evolutionary developed after this circadian rhythm and the effects of constant artificial light is yet unknown. Scientists fear the consequences of constant lighting and what it means physically, mentally and philosophically for the human species. New science show that the absent of darkness not only affect the sleep but might also lead to an increased risk of diabetes and cancer. Even animals and plants are controlled by the circadian cycle. Light pollution has therefore a great influence on nocturnal animals. The loss of darkness has influences on fundamental biological systems that scientists do not know the consequences of. Light pollution is therefore a crucial aspect for landscape architects to consider while designing with lighting. The purpose of my bachelor essay is to map out the negative consequences of light pollution. I chose to perform the research by literature studies but also through conversations with skilled people working with light. The results of the literature study showed sincerely negative effects of light pollution on wildlife and humans. The conversations with light designers and landscape architects gave though another point of view on light pollution. The results of the conversations also gave some easy aspects to be considered to reduce light pollution while designing with lighting. My essay finally discusses light pollution as a global potential threat that has to be considered while designing on the smaller scale.Ljus har alltid fascinerat människor, men enda sedan uppfinningen av den första glödlampan har användningen av belysning accelererat dramatiskt. Mörker har aldrig varit så sällsynt som idag och den överdrivna användningen av belysning har skapat ett nytt fenomen som kallas ljusförorening. De flesta levande varelser är biokemiskt beroende av en återkommande tjugofyra timmars rytm av ljus och mörker, alltså en dygnsrytm. Människan är evolutionärt utvecklad efter denna dygnsrytm och effekterna av ett konstant artificiellt ljus är ännu okända. Forskare fruktar konsekvenserna av konstant belysning och vad det kan innebära fysiskt, psykiskt och filosofiskt. Ny forskning visar att frånvaro av mörker inte bara påverkar sömnen utan också kan leda till en ökad risk för diabetes och cancer. Även djur och växter styrs av dygnsrytmen och ljusföroreningar påverkar därför nattaktiva djur. Förlusten av mörker påverkar grundläggande biologiska system som forskarna ännu inte vet konsekvenserna av. Ljusförorening är därför en avgörande aspekt för landskapsarkitekter att ta hänsyn till vid gestaltning av belysning. Syftet med min kandidatuppsats är att kartlägga de negativa konsekvenserna av ljusförorening. Jag valde att utföra undersökningen genom en litteraturstudie men också genom samtal med yrkesverksamma personer som arbetar med belysning. Resultaten av litteraturstudien visade påtagliga negativa effekter av ljusförorening på både djur och människor. Samtalen med ljusdesignens och landskapsarkitekter gav dock en annan synvinkel på fenomenet. Samtalen resulterade i aspekter att tänka på för att minska ljusförorening i samband med ljusdesign. Min uppsats diskuterar slutligen ljusförorening som ett potentiellt globalt hot som måste tas i beaktning vid utformning av ljusdesign i den mindre skalan

The life and death of large city parks : the significance and future of large city parks

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker. Intervjuresultatet kartlägger även de yrkesverksammas åsikter om varför så få nya stora stadsparker planeras. Några av de intervjuade personerna arbetar på internationellt kända kontor som VOGT, TOPOTEK1 och SWECO. I denna uppsats granskas även litteratur kring konflikter om stadsrummet samt fördelar med urban grönska. Forskning visar att grönområden främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande och ökar den allmänna folkhälsan för människor i städer. Offentliga platser är dessutom socialt och demokratiskt viktiga mötesplatser i staden. Trots de bevisade fördelarna med urbana grönområden visar intervjuresultaten att få nya stora stadsparker planeras. Denna utveckling beror på en ekonomiskt driven stadsplanering, ökade kostnader för parkskötsel och ökad konkurrens om utrymmet i städerna. Följaktligen menade en majoritet av de intervjuade att framtida stadsparker kommer att vara mindre, och ha andra funktioner än befintliga stadsparker. Somliga intervjupersoner trodde på parksystem eller reversibla parker som baseras på efterfrågan. Trots att flertalet av de intervjuade trodde att stadsparker är en lösning på framtida städers utmaningar, tycks stora stadsparker tillhöra det förgångna